Trafikutskottets verksamhet riksmötet 2014/15

utskottsdokument 2014/15:verk

Trafikutskottets verksamhet riksmötet 2014/15

Beredningsområde

Trafikutskottet (TU) bereder ärenden som rör vägar och vägtrafik, järn-vägar och järnvägstrafik, hamnar och sjöfart, flygplatser och luftfart, post, elektroniska kommunikationer och it-politik. Anslagen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer tillhör trafikutskottets beredningsområde.

Sammansättning

Under riksmötet 2014/15 hade trafikutskottet följande sammansättning:

Ledamöter:

Karin Svensson Smith (MP), ordförande

Jessica Rosencrantz (M), vice ordförande fr.o.m. 2014-12-19

Pia Nilsson (S)

Suzanne Svensson (S)

Edward Riedl (M)

Lars Mejern Larsson (S)

Tony Wiklander (SD) fr.o.m. 2015-01-22

Sten Bergheden (M)

Leif Pettersson (S)

Anders Åkesson (C)

Boriana Åberg (M) fr.o.m. 2015-01-05

Jasenko Omanovic (S) fr.o.m. 2014-11-25

Per Klarberg (SD)

Said Abdu (FP) fr.o.m. 2015-03-06

Emma Wallrup (V)

Robert Halef (KD)

Johan Andersson (S)

Lars Hjälmered (M), vice ordförande fr.o.m. 2014-10-07 t.o.m. 2014-12-18

Patrik Jönsson (SD) t.o.m. 2014-12-21

Lars Tysklind (FP) t.o.m. 2015-03-05

Suppleanter:

Teres Lindberg (S)

Erik Ottoson (M) fr.o.m. 2015-01-05

Rikard Larsson (S)

Katarina Köhler (S)

Jimmy Ståhl (SD)

Lotta Finstorp (M)

Mattias Jonsson (S)

Daniel Bäckström (C)

Anders Schröder (MP)

Jörgen Andersson (M)

Maria Andersson Willner (S)

Nina Kain (SD)

Lars Tysklind (FP) fr.o.m. 2015-03-06

Birger Lahti (V)

Tuve Skånberg (KD)

Krister Örnfjäder (S)

Adam Marttinen (SD) fr.o.m. 2014-10-14

Stina Bergström (MP) fr.o.m. 2014-10-14

Stig Henriksson (V) fr.o.m. 2014-10-14

Magnus Oscarsson (KD) fr.o.m. 2014-10-14

Jakop Dalunde (MP) fr.o.m. 2014-11-05

Roger Haddad (FP) fr.o.m. 2014-11-05

Fredrik Malm (FP) fr.o.m. 2014-11-05

Monica Green (S) fr.o.m. 2014-11-25

Christer Engelhardt (S) fr.o.m. 2014-11-25 t.o.m. 2015-01-31

Tony Wiklander (SD) fr.o.m. 2015-01-21

Boriana Åberg (M) t.o.m. 2015-01-04

Ingela Nylund Watz (S) t.o.m. 2014-11-25

Gustaf Hoffstedt (M) t.o.m. 2015-01-18

Said Abdu (FP) t.o.m. 2015-03-05

Gunnar Hedberg (M) fr.o.m. 2014-12-03 t.o.m. 2015-05-30

Crister Spets (SD) fr.o.m. 2015-02-17 t.o.m. 2015-04-01

Kansli:

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Mattias Revelius, kanslichef

Anna Blomdahl, föredragande

Cecilia Forsberg, föredragande

Mathias Henricson, föredragande

Linda Kennemyr, föredragande

Maria Ingelsson, föredragande fr.o.m. 2015-01-12 t.o.m. 2015-04-17

Anne Mattila Wass, utskottsassistent

Anja Kalkitsas, utskottsassistent


Utskottets verksamhet

Betänkanden som behandlats av utskottet

Utskottet har lämnat sammanlagt 13 betänkanden till kammaren. Nedan redovisas i korthet de frågor som har behandlats och utskottets ställningstagande samt riksdagens beslut.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer (TU1)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2014 när det gäller utgiftsområde 22 Kommunikationer. Vidare behandlades budgetmotioner från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna om främst alternativa anslagsberäkningar.

Riksdagen fastställde den 3 december 2014 budgetramen för utgiftsområde 22 till drygt 48,8 miljarder kronor. I detta betänkande tillstyrkte utskottet att riksdagen anvisar anslagen i enlighet med det förslag som utskottet tagit fram utifrån allianspartiernas budgetmotion. Utskottet tillstyrkte propositionen i fråga om regeringens förslag till låneramar, ekonomiska förpliktelser, investeringsplaner och ekonomiska mål inom utgiftsområdet. När det gäller lagförslagen i budgetpropositionen om infrastrukturavgifter på väg tillstyrkte utskottet förslagen med den ändringen att ikraftträdandet för de tre lagförslagen bestämdes till den 1 februari 2015. Vidare tillstyrktes ett förslag om ändring av mål som rör informationssamhället.

Utskottet föreslog i betänkandet att riksdagen skulle rikta två tillkännagivanden till regeringen om dels Förbifart Stockholm, dels regeringens aviserade förhandlingsperson för avveckling av citynära flygplatser. När det gäller Förbifart Stockholm föreslog utskottet att byggandet av Förbifart Stockholm skulle återupptas senast den 1 januari 2015 och genomföras inom den tidsplan som ställts upp. När det gällde frågan om avveckling av citynära flygplatser hänvisade utskottet till budgetpropositionen för 2015 där det angavs att en statlig förhandlingsperson kommer att utses för att samordna kontakter med kommuner som kan bygga fler bostäder på citynära flygplatsmark. Utskottet ansåg att detta är olämplig då detta kan påverka näringslivet negativt men också ha återverkningar på t.ex. människors val av bostads- eller arbetsort. Utskottet föreslog därför att man inte skulle tillsätta någon förhandlingsperson för avveckling av citynära flygplatser.

Trafikutskottet har följt upp regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för kommunikationsområdet. I resultatredovisningen redogör reger-ingen för utvecklingen inom området i förhållande till målen för transportpolitiken och politiken för informationssamhället. Utskottet välkomnar det arbete regeringen har gjort för att utveckla och förtydliga målen och resultatredovis- ningen.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns tre reservationer (S, MP och V respektive SD) samt två särskilda yttranden (S, MP och V respektive SD).

Sanktionsavgift för överträdelse av cabotagebestämmelserna (TU2)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2013/14:234 Sanktionsavgift för överträdelse av bestämmelserna om cabotagetransport på väg samt yrkanden i tre följdmotioner. Propositionen innehåller förslag om att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter om en sanktionsavgift för överträdelser av bestämmelserna om cabotagetransport på väg enligt förordning (EG) 1072/2009.

Förslaget innebär att en överträdelse av bestämmelserna ska leda till en sanktionsavgift i stället för, som i dag, böter. Detta anses vara ett effektivt styrmedel mot överträdelser som begås i näringsverksamhet.

Utskottet pekar samtidigt på att enligt den s.k. godsförordningen ska sank-tionerna vid överträdelser av cabotagereglerna vara avskräckande, effektiva och proportionella. Utskottet riktade ett tillkännagivande till regeringen om nivån på sanktionsavgifterna för brott mot cabotagereglerna. Utskottet föreslog vidare ett tillkännagivande om att införa krav på att medföra internatio-nella frakthandlingar i lastbilar under färd samt ett tredje tillkännagivande om att se över det nuvarande beställaransvaret.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns två reservationer (S, MP och V).

Åtgärder vid hindrande av fortsatt färd (TU3)

Utskottet behandlade proposition 2013/14:256 Åtgärder vid hindrande av fortsatt färd och yrkanden i fyra motioner.

I propositionen föreslås att det ska införas en ny lag som ska ange vilka åtgärder som får vidtas för att säkerställa efterlevnaden av polismäns eller tulltjänstemäns hindrande av fortsatt färd samt polismäns beslut om att fordon eller fordonståg inte får fortsätta färden. Det föreslås bl.a. att det ska finnas en möjlighet för en polisman eller tulltjänsteman att omhänderta bl.a. fordonsnycklar eller föremål som behövs för färden.

Utskottet välkomnar regeringens proposition och konstaterar att lagförslagen kommer att uppmuntra till regelefterlevnad och konkurrens på lika villkor. Utskottet menar dock att regeringen bör utreda möjligheterna att dels låta de föreslagna åtgärderna bestå i längre tid än 24 timmar, dels låta en polisman eller en tulltjänsteman besluta om klampning.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Tydlig prisuppgift vid taxiresor (TU4)

Utskottet behandlade den föregående regeringens proposition 2013/14:241 Tydlig prisuppgift vid taxiresor samt en följdmotion.

Förslaget innehåller ändringar i taxitrafiklagen (2012:211), och detta innebär bl.a. att den som har taxitrafiktillstånd och som tillämpar ett jämförpris på över 500 kronor ska se till att en prisuppgift lämnas som anger ett högsta pris för färden. Uppgiften ska lämnas när färden beställs. Det föreslås också att en taxiförarlegitimation inte längre ska vara giltig om en annan taxiförarlegitimation har lämnats ut samt att kravet att förnya en taxiförarlegitimation inom tio år efter det att den senast har förnyats bara ska gälla om den tidigare förnyelsen innebar att legitimationen försågs med nya uppgifter.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns en reservation (V) och två särskilda yttranden (S, MP och SD).

Cykelfrågor (TU5)

I betänkandet behandlade utskottet ett trettiotal motionsyrkanden om cykeltrafik från den allmänna motionstiden 2014. Motionerna rör bl.a. infrastruktur-åtgärder, trafikregler för cykling samt cykelturism.

I betänkandet lyfte utskottet fram cykeln som ett transportmedel med många fördelar, inte minst ur ett klimat- och kapacitetsperspektiv, men även ut ett folkhälsoperspektiv. Utskottet föreslog två tillkännagivanden till reger-ingen för att främja cykling.

Det första tillkännagivandet uttrycker att regeringen bör återkomma till riksdagen med en nationell cykelstrategi. I arbetet med att ta fram en sådan strategi ska regeringen bl.a. beakta vad utskottet har anfört om vikten av en sammanhängande cykelinfrastruktur och att cykeln bör betraktas som ett eget transportsätt.

I det andra tillkännagivandet framförs att regeringen bör redogöra för regeländringar för att främja cykeltrafik i städer och inom ramen för detta pröva möjligheten till regeländringar för att göra det möjligt för cyklister över 15 år att använda körbanan även i de fall där cykelväg finns.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns två reservationer (SD och V).

It- och postfrågor (TU6)

I betänkandet behandlade utskottet motionsyrkanden om it, elektroniska kommunikationer och post från den allmänna motionstiden 2014.

Utskottet avstyrkte motionsförslagen med hänvisning till bl.a. det arbete som regeringen, myndigheter m.fl. redan bedriver för att statsmakternas målsättningar på området ska uppnås.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns fem reservationer (M, C, FP, KD, SD och V).

Luftfartsfrågor (TU7)

Utskottet behandlade i betänkandet 28 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014 om bl.a. Bromma flygplats, luftfartens förutsättningar och flygplatsfrågor.

Utskottet påpekade att alliansregeringen efter sommaren 2014 initierade ett arbete som syftade till att ta fram en strategi för att stärka flygets konkurrenskraft. Vidare uttalade utskottet en oro över att regeringen har aviserat förslag om flygskatter samt uttalat att man vill lägga ned Bromma flygplats. Utskottet tillstyrkte därmed motioner om detta och föreslog ett tillkännagivande till regeringen om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget ska tas fram inom en snar framtid.

Utskottet framhöll också att Bromma flygplats är viktig för ett väl fungerande flygsystem och innebär en viktig lösning för goda flygförbindelser. Utskottet underströk att Bromma flygplats inte bara är en fråga för Stockholm utan en infrastrukturlösning som i allra högsta grad berör hela Sverige. Utskottet tillstyrkte eller delvis tillstyrkte motionsförslag i frågan och skulle rikta ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen tydligt ska ta ställning till och agera för att Bromma flygplats inte ska läggas ned.

Utskottet betonade att vi måste upprätthålla den höga säkerhetsstandard vi har i Sverige och framhöll att det därför är viktigt att svenska flygbolag kan verka i Sverige även i fortsättningen. Kostnaderna för tillsyn är dock betungande för branschen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle rikta ett tillkännagivande till regeringen om att se över möjligheterna att göra det lättare för flygbranschen att bära kostnaderna för tillsyn. Därmed tillstyrkte utskottet delvis två motionsyrkanden i frågan.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns fyra reservationer (S, MP och V).

Trafiksäkerhet (TU8)

I betänkandet behandlade utskottet ett antal trafiksäkerhetsfrågor inom vägtrafiken med utgångspunkt från 56 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden hösten 2014. Motionerna rör bl.a. hastighetsbegränsningar, körkortsutbildning och hjälmtvång för skoteråkare.

Utskottet ansåg att det långsiktiga målet, nollvisionen, om att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken ska bestå. Utskottet välkomnade den översyn av etappmålen för dödade och allvarligt skadade till 2020 som har inletts.

Med anledning av motionsförslag om kommunikationsutrustning vid körning pekade utskottet på att mobiltelefonerande utan handsfree under bilfärd innebär påtagliga risker för trafiksäkerheten på vägarna. Utskottet konstaterade att de åtgärder som hittills vidtagits mot detta är steg i rätt riktning men framhöll samtidigt att den nuvarande situationen inte är acceptabel och att det därför behövs ytterligare åtgärder. Utskottet kommer att noggrant följa reger-ingens fortsatta hantering i frågan och förutsätter att det under den innevarande mandatperioden kommer att vidtas nödvändiga åtgärder för att motverka användningen av mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning utan handsfree under körning.

Mot bakgrund av att alltför många människor omkommer eller skadas svårt i alkohol- och drogrelaterade vägtrafikolyckor varje år framhåller utskottet att det behövs effektiva åtgärder mot rattfylleri. Med anledning av motionsförslag om alkobommar föreslog utskottet därför att riksdagen skulle rikta ett tillkännagivande till regeringen om att den med skyndsamhet bör se över frågan om hur alkobommar i gränshamnarna kan införas.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns fem reservationer (M, C, FP, KD, SD och V).

Infrastrukturplanering (TU9)

Utskottet behandlade ett antal frågor om planering, prioritering, finansiering och utformning av transportinfrastruktur med utgångspunkt i 187 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014.

Utskottet lyfte särskilt fram den pågående utredningen om en utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder och ökad tillgänglighet i storstäderna, den s.k. Sverigeförhandlingen. Utskottet ansåg att det finns skäl för riksdagen att särskilt uppmärksamma en av de åtgärder som ingår i utredningsdirektiven, nämligen en östlig förbindelse som knyter samman trafikledsringen runt Stockholms innerstad och som inte inkräktar på nationalstadsparken. Utskottet föreslog att riksdagen skulle rikta ett tillkännagivande till regeringen om att pröva förutsättningarna för olika finansieringslösningar för en sådan förbindelse. Övriga motionsförslag om infrastrukturprojekt som ingår i Sverigeförhandlingens direktiv avstyrktes eftersom utskottet ansåg att det är lämpligt att avvakta utfallet av förhandlarens uppdrag.

Även övriga motionsförslag som behandlas i betänkandet avstyrktes med hänvisning till det arbete som bedrivs på området. Vad gäller ett stort antal motionsyrkanden om bl.a. upprustning och utbyggnad av olika vägar och järnvägar i landet avstyrktes dessa med hänvisning till gällande praxis enligt vilken projekt för att vidmakthålla och utveckla transportinfrastruktur normalt sett inte avgörs av riksdagen.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I betänkandet fanns tre reservationer M, C, FP, KD, SD och V) och ett särskilt yttrande (SD).

Fordons- och vägtrafikfrågor (TU10)

I betänkandet behandlade utskottet 48 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014. Motionsyrkandena rör bl.a. en fossiloberoende fordonsflotta, infrastruktur för elektriska fordon, fordonsbesiktning, övergivna fordon och parkeringsfrågor.

Utskottet betonade att omställning till ett långsiktigt hållbart transportsystem är en av de största utmaningarna inom transportpolitiken och konstaterade därför med tillfredsställelse att frågan om en fossiloberoende fordonsflotta har hög prioritet för regeringen. Utskottet välkomnade även de projekt som pågår för att utveckla elvägar som en möjlig metod för att minska användningen av fossil energi i det svenska transportsystemet.

Utskottet avstyrkte samtliga motionsförslag men konstaterade att många av dem är, eller kommer att bli, tillgodosedda genom pågående och planerat berednings- och utvecklingsarbete.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns sju reservationer (M, C, FP, KD, SD och V).

Sjöfartsfrågor (TU11)

I detta betänkande behandlade utskottet frågor om sjöfart med utgångspunkt från 25 yrkanden från den allmänna motionstiden 2014. Motionsförslagen rör bl.a. förutsättningar för svensk sjöfart, inlandssjöfart, miljöfrågor och sjösäkerhet inom fritidsbåtlivet.

Utskottet betonade vikten av att Sverige har en konkurrenskraftig, inhemsk sjöfartsnäring eftersom en väl fungerande sjöfart till och från svenska hamnar är avgörande för svensk industri och dess möjlighet att konkurrera på världsmarknaden.

Utskottet har genomfört en uppföljning av sjöfartsnäringen och dess konkurrenskraft (2014/15:RFR9) och konstaterat att uppföljningen tydligt visar att det finns utrymme för förbättringar för att stärka sjöfartens konkurrenskraft och att det är angeläget att dessa genomförs inom en snar framtid.

När det gäller inlandssjöfarten konstaterade utskottet att transporter på sjöar och kanaler är viktiga för ett effektivt utnyttjande av transporter där införandet av EU:s regelverk är en viktig del.

Utskottet fäste stor vikt vid frågor om sjösäkerhet och underströk vikten av det transportpolitiska målet om att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Utskottet påpekade att vattenskotrar kan orsaka ett flertal problem. De har starka motorer och kan köras i höga hastigheter på grunt vatten. Därtill kommer störningar och buller. Mot bakgrund av detta föreslog utskottet ett tillkännagivande om att det bör införas krav på förarbevis och åldersgräns för framförande av vattenskoter. Utskottet framhöll att förarbeviset bör fokusera på att den som framför vattenskotern kan göra detta på ett säkert och tryggt sätt, för såväl föraren själv som de personer som vistas i närheten.

Utskottet avstyrkte övriga motionsförslag.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet fanns tre reservationer (M, C, FP, KD och SD) och två särskilda yttranden (M, C, FP, KD och SD).

Yrkestrafik och taxi (TU12)

Utskottet ställde sig bakom regeringens proposition 2014/15:83 Komplettering av lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. Vidare behandlade utskottet två följdmotioner och 25 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014.

Propositionen innehåller ett förslag till komplettering av lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. Detta innebär att åtgärder som kan vidtas enligt denna lag ska kunna beslutas för att säkerställa efterlevnaden av ett sådant beslut av en polisman eller bilinspektör att ett fordon eller fordonståg inte får fortsätta färden som har fattats när ett förskott på sanktionsavgiften för överträdelse av bestämmelserna om cabotagetransporter på väg inte har betalats omedelbart i samband med kontrollen. Utskottet konstaterade att detta förslag kommer att medverka till en ökad regelefterlevnad och konkurrens på lika villkor. Med anledning av inkomna motionsförslag menade utskottet dock att det fanns anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning som innebär att de föreslagna åtgärderna kan bestå i längre tid än 24 timmar.

Med anledning av motionsförslag om kontroller och tillsyn av åkeribranschen föreslog utskottet också ett tillkännagivande om att se över möjligheten att tillåta mindre avvikelser från kör- och vilotidsreglerna för yrkesmässig trafik.

Med anledning av motionsförslagen om längre och tyngre lastbilar föreslog utskottet vidare ett tillkännagivande om dels behovet att skyndsamt ta fram de regeländringar som är nödvändiga så att lastbilar med en bruttovikt på upp till 74 ton tillåts att trafikera de delar av det allmänna vägnätet som har tillräcklig bärighet, dels behovet av en generösare dispensgivning och fortsatt utredning av frågan om att tillåta fordonsekipage på upp till 30 meter. Utskottet avstyrkte övriga motionsförslag.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I betänkandet fanns fyra reserva-tioner (S, SD, MP, V) och tre särskilda yttranden (M, C, FP, KD, V).

Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor (TU13)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2014/15:120 Ett gemensamt europeiskt järnvägsområde. Vidare behandlade utskottet 48 mo-tionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014.

Propositionen innehåller förslag till de lagändringar som krävs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU om inrättandet av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde. Direktivet innehåller delvis nya regler om möjligheter att undanta vissa järnvägsnät och verksamheter från delar av regelverket. Regeringen föreslår därför att järnvägslagens tillämpnings- och undantagsbestämmelser justeras. Utskottet ansåg att förslagen i proposi-tionen var väl avvägda och tillstyrkte därför propositionens lagförslag med en viss lagteknisk justering.

Med anledning av motionsförslag om ökad kollektivtrafik fann utskottet att det finns anledning att understryka vikten av kollektivtrafikbranschens mål om en fördubblad kollektivtrafik och föreslog därför ett tillkännagivande till re-geringen om statens roll i att bidra till att skapa rätt förutsättningar för att branschens mål om en fördubblad kollektivtrafik ska kunna nås. Utskottet avstyrkte övriga motionsförslag med hänvisning bl.a. till den pågående utredningen om järnvägens organisation.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I betänkandet fanns nio reserva-tioner (M, C, FP, KD, SD och V) och två särskilda yttranden (SD och V).

Yttranden till andra utskott

Utskottet har under riksmötet lämnat följande sex yttranden till andra utskott:

2014/15:TU1y till konstitutionsutskottet över uppföljningen av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

2014/15:TU2y till finansutskottet över utgiftsramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer

2014/15:TU3y till konstitutionsutskottet över redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2014/15:75)

2014/15:TU4y till utrikesutskottet över verksamheten i Europeiska unio-nen under 2014

2014/15:TU5y till konstitutionsutskottet över samdistribution av post och tidningar

2014/15:TU6y till finansutskottet över Vårändringsbudget 2015.

EU-frågor

En stor del av trafikutskottets beredningsområde är antingen direkt hänförlig till EU:s regelverk eller har i övrigt anknytning till EU-samarbetet.

Beredningsområden

Inom kommissionen bereds frågor om transporter inom DG MOVE (transporter och rörlighet) och om telekommunikationer inom DG CNECT (kommunikationsnät, underhåll och teknik). Postfrågor bereds inom DG GROW (inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag). Inom det berörda rådet – TTE (transport, telekommunikation och energi) – behandlas trafikutskottets frågor enligt följande huvudindelning.


Transporter:

övergripande och intermodala frågor (t.ex. transporter och miljö, godslogistik, transeuropeiska nät, kombinerade transporter, satellitnavigering och prissättning på transportområdet)

vägtransporter (t.ex. vägtrafiksäkerhet och harmonisering av fordonsbestämmelser)

järnvägstransporter (t.ex. ett gemensamt europeiskt järnvägsområde och järnvägssäkerhet)

sjöfart (t.ex. en gemensam havspolitik, sjösäkerhet, hamninfrastruktur och inlandssjöfart)

luftfart (t.ex. ett gemensamt europeiskt luftrum och flygsäkerhet).

Telekommunikation:

IKT-frågor (t.ex. EU:s digitala agenda och lagstiftning om elektronisk kommunikation).

EU-dokument

Under riksmötet har kammarkansliet remitterat ett drygt sjuttiotal EU-dokument till trafikutskottet. Dessa kom företrädesvis från kommissionen, s.k. KOM-dokument och K-dokument. Kansliet gör korta sammanfattningar av EU-dokumenten. Dessa sammanfattningar sammanställs i promemorior som – i likhet med de remitterade faktapromemoriorna – regelmässigt skickas ut till utskottets ledamöter. Vid utskottssammanträden redovisas även faktapromemorior som kommit in i en särskild ordning. EU-frågor är normalt en stående punkt på dagordningen vid utskottets sammanträden.

Antalet EU-relaterade ärenden som utskottet tog del av under riksmötet 2014/15 var lågt. Förklaringen är sannolikt att Europaparlamentsvalet våren 2014 och därefter tillsättandet av en ny EU-kommission fortfarande påverkade arbetet inom unionens institutioner under året.

Information från företrädare för regeringen m.m.

Utskottet har haft möten med företrädare för regeringen vid flera tillfällen (se vidare under avsnittet Studieresor, studiebesök, information m.m.). Ett syfte med dessa möten är att utskottet ska få en orientering om innevarande och nästföljande ordförandeskaps arbetsprogram på trafikutskottets beredningsområde och om vilka regeringens prioriteringar är. Utskottet har regelbundna möten inför relevanta ministerrådsmöten i TTE-rådet. Utskottet delges här information om rådsdagordningen och om regeringens ståndpunkt i de aktuella ärendena. Mötena med regeringsföreträdarna syftar till att utskottet löpande ska informeras om de nya förslag och andra ärenden som har presenterats av kommissionen. I sammanhanget kan nämnas att den 2 juni 2015 överlade utskottet särskilt med regeringen med anledning av kommissionens meddelande om en strategi för en inre digital marknad i Europa.

Genomförande av EU-lagstiftning

Ett par betänkanden som utskottet har lämnat under riksmötet har motiverats av ändringar i EU-rätten som påverkar lagstiftningen inom utskottets beredningsområde, nämligen:

2014/15:TU13 Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor (dir. 2012/34/EU)

2014/15:TU2 Sanktionsavgifter för överträdelse av cabotagebestämmelser (förordning (EG) 1072/2009).

Subsidiaritetsprövning

Av Lissabonfördraget följer att de nationella parlamenten har möjlighet att göra en subsidiaritetskontroll av förslag till EU-lagstiftning. Eftersom kommissionen under riksmötet inte överlämnat några lagförslag inom trafikutskottets beredningsområde för prövning har utskottet inte haft tillfälle att göra någon subsidiaritetsprövning.

Uppföljning och utvärdering

I utskottens beredning av ärenden ingår enligt regeringsformen (4 kap. 8 §) uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut. Riksdagen har vidare fattat beslut om riktlinjer som syftar till att fortsätta att utveckla riksdagens arbete med uppföljning och utvärdering. Av dessa framgår att utskottens uppföljnings- och utvärderingsverksamhet omfattar dels fördjupade uppföljningar och utvärderingar, dels uppföljningar av den resultatinformation som reger-ingen lämnar i budgetpropositionen och i resultatskrivelser. Utskottets arbete i form av utfrågningar, seminarier och studiebesök m.m. är en del av utskottets löpande uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.

För det fördjupade arbetet med uppföljning och utvärdering inom trafikutskottet har en ledamotssammansatt uppföljningsgrupp utsetts med följande sammansättning:

Lars Tysklind (FP), ordförande t.o.m. 2015-05-18

Lars Mejern Larsson (S), ordförande fr.o.m. 2015-05-19

Sten Bergheden (M) t.o.m. 2015-03-25

Edward Riedl (M) fr.o.m. 2015-03-26

Jimmy Ståhl (SD)

Karin Svensson Smith (MP)

Anders Åkesson (C)

Emma Wallrup (V)

Robert Halef (KD).

Utskottet fortsatte under 2014/15 att följa upp och analysera regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2015 för utgiftsområde 22. Utskottet konstaterade bl.a. att uppföljningen av årets resultatredovisning liksom tidigare visar att det arbete som pågår med att utveckla den ekonomiska styrningen medverkar till att förbättra resultatredovisningen från regeringen till riksdagen. Utskottet konstaterade att detta är positivt och välkomnade detta (bet. 2014/15:TU1, rskr. 2014/15:86).

Som en del i trafikutskottets arbete med uppföljning och utvärdering beslutade utskottet i juni 2014 att genomföra en uppföljning av svensk sjöfarts konkurrenskraft. Bakgrunden till uppföljningen är att den svenska handelsflottan har uppvisat en negativ utveckling under senare år sett till både antal fartyg och flottans storlek. En stor andel av den svenska handelsflottan har avregistrerats från det svenska fartygsregistret, men till skillnad från tidigare år flaggas fartyg i dag ut till andra europeiska länder, inte minst till våra grannländer, t.ex. Danmark och Finland. Uppföljningen inriktades på att studera vilken effekt svensk sjöfartspolitik och beslutade statliga insatser har haft för att nå det näringspolitiska mål som riksdagen har beslutat om för sjöfarten att den svenska handelsflottan ska tillförsäkras rimliga konkurrensvillkor. Av den anledningen analyserades vilka ramvillkor, i form av nationella näringsvillkor, som svenska rederier anser vara avgörande vid beslut av flagg på fartygen och om de anser att det krävs ytterligare åtgärder som förbättrar svensk sjöfartsnärings konkurrenskraft i förhållande till andra länder. Uppföljningen visade bl.a. att alla ramvillkor förutom övriga finansiella stöd och olika avgifter har en betydelse vid rederiernas val av flaggstat. Förutom faktiska förändringar i ramvillkoren har också förväntningar inför framtiden om den nationella sjöfartspolitikens inriktning en betydelse för ett sådant beslut. För sig självt kanske ett ramvillkor inte avgör ett beslut att flagga ut, men besluten har däremot bidragit till detta och gemensamt orsakat utflaggningen. Samtidigt har det framkommit att ramvillkorens relativa betydelse varierar. Uppföljningen visade att det är utformningen av de svenska bemanningsreglerna och frånvaron av ett svenskt tonnageskattesystem som är huvudanledningarna till den tilltagande utflaggningstakten under senare år. I uppföljningen analyserades också de mest betydelsefulla skillnaderna mellan Sverige och Danmark när det gäller de nationella ramvillkoren. Uppföljningen visade att centrala ramvillkor är mer fördelaktiga i Danmark än i Sverige. Bedömningen är att ramvillkoren i form av sjöfartspolitiken, näringslivsfokus och myndighetsutövning, skatteregler – tonnagebeskattning, bemanningskostnader och administrationskostnader – och tillsynsarbetet är mer fördelaktiga i Danmark, medan sjöfartsstödet och forsknings- och utvecklingsinsatser bedöms vara i princip likvärdiga. Uppföljningen publicerades i rapporten Sjöfartsnäringen och dess konkurrenskraft (2014/15:RFR9). Uppföljningsrapporten behandlades i betänkande 2014/15:TU11.

Utvärderings- och forskningssekretariatet vid utskottsavdelningen har i likhet med tidigare år bistått utskottet med uppföljning och utvärdering.

Forsknings- och framtidsfrågor

För forsknings- och framtidsfrågor finns det i utskottet en forsknings- och framtidsgrupp. Den består av en utskottsledamot från varje parti och hade under verksamhetsåret 2014/15 följande sammansättning:

Karin Svensson Smith (M), ordförande

Jasenko Omanovic (S)

Boriana Åberg (M)

Anders Åkesson (C)

Lars Tysklind (FP)

Emma Wallrup (V)

Robert Halef (KD)

Per Klarberg (SD).

Forsknings- och framtidsgruppen fortsatte under hösten 2014 arbetet med samhällsekonomiska analyser med fokus på hållbar tillväxt som den tidigare sammansättningen av gruppen påbörjat under verksamhetsåret 2013/14. Gruppen tog fram ett underlag i syfte att fördjupa kunskapen om analyserna i rela-tion till hållbar utveckling och hur metoderna används. Underlaget presenterades i form av rapport 2014/15:RFR2 Hållbara analyser? Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med särskild hänsyn till hållbar utveckling. Som avslutning på projektet anordnade utskottet den 12 februari ett seminarium om samhällsekonomiska analyser ur ett hållbarhetsperspektiv.

Vidare har forsknings- och framtidsgruppen arbetat med ett projekt om framtidens it-infrastruktur. Arbete med att ta fram en rapport pågår och fokuserar bl.a. på driftsäkerhet samt utvecklingen av uppkoppling inom 10–20 år. Arbetet kommer att fortsätta under hösten 2015.

Utfrågningar och seminarier

Under riksmötet har utskottet anordnat en offentlig utfrågning och ett seminarium:

Den 11 december 2014: Utfrågning om järnvägens vägval

Den 12 februari 2015: Seminarium om samhällsekonomiska analyser.

Studieresor, studiebesök, information m.m.

2014

Den 4 november – infrastrukturminister Anna Johansson från Näringsdepartementet informerade om aktuella luftfartsfrågor.

Den 18 november – statssekreterare Conny Wahlström med medarbetare från Näringsdepartementet informerade inför telerådsmötet den 27 november 2014.

Den 27 november – infrastrukturminister Anna Johansson med medarbetare från Näringsdepartementet informerade inför transportrådsmötet den 3 december 2014.

Den 4 december – ordförande Lars Strömgren från Cykelfrämjandet och ordförande Klas Elm från Svensk Cykling informerade om aktuella frågor inom cykelområdet.

Den 9 december – generaldirektör Göran Marby från Post- och telestyrelsen informerade om aktuella it- och postpolitiska frågor.

Den 9 december – expeditionschef Christina Nyström, departementsrådet Lena Hägglöf, ämnesråden Christina Henryson och Magnus Enzell samt kanslirådet Nicklas Liss Larsson, alla från Näringsdepartementet, lämnade information med anledning av förslagen i motion 2014/15:2317 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) om bredbandskoordinatorer och gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse.

2015

Den 8–9 januari – företrädare för utskottet deltog i Transportforum i Linköping.

Den 27 januari – bostads-, stadsutvecklings- och it-minister Mehmet Kaplan med medarbetare från Näringsdepartementet informerade om aktuella it-politiska frågor.

Den 3 februari – infrastrukturminister Anna Johansson från Näringsdepartementet informerade om cykelfrågor.

Den 3 februari – vd och koncernchef Torborg Chetkovich och kommunika-tionschef Klas Nilsson från Swedavia informerade om aktuella frågor.

Den 10 februari – företrädare för utskottet gjorde ett studiebesök till Riksrevisionen.

Den 3 mars – infrastrukturminister Anna Johansson med medarbetare från Näringsdepartementet informerade inför transportrådsmötet den 13 mars 2015.

Den 5 mars – ordförande Uno Jakobsson, Mikael Näslund regionansvarig Norr och Christer Ångström regionansvarig Öster från Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) informerade om aktuella frågor.

Den 10 mars – Anders Sundström, statlig samordnare, och Bo Bylund informerade om uppdraget till en statlig samordnare om Bromma flygplats.

Den 10 mars – vd:n Peter Larsson från Svenska regionala flygplatser informerade om Bromma flygplats.

Den 12 mars – Hans Ollongren från SAS och branschchef Jan-Olov Bergling från Svenska Flygbranschen informerade om aktuella frågor.

Den 16 mars – företrädare för utskottet träffade företrädare för sjöfartsbranschen under en sjöfartsdag i samband med en resa tur och retur till Åland.

Den 17 mars – Gunilla Glasare, chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, och Per Mosseby, chef för avdelningen för digitalisering, båda från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), informerade om aktuella frågor.

Den 17 mars – statssekreterare Ann Linde informerade om alkobommar.

Den 19 mars – förhandlingspersonerna HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman och utredningssekreterare Sven-Åke Eriksson informerade om Sverigeförhandlingen.

Den 19 mars – generaldirektör Peter Strömbäck och enhetschef Tomas Holm från Swedac informerade om fordonsbesiktning.

Den 24 mars – generaldirektör Maria Ågren m.fl. från Transportstyrelsen informerade bl.a. om tillsynsfrågor när det gäller fordonsbesiktningen och historiska fordon liksom kontrollen och efterlevnaden av svaveldirektivet.

Den 26 mars – vd:n Crister Fritzson från SJ informerade om aktuella frågor.

Den 9 april – Jan Bosaeus, ordförande i Sveriges Bussföretag och vd i Nobina Sverige AB, vd:n Peter Jeppsson, branschchef Anna Grönlund och ansvarig för säkerhets- och trygghetsfrågor Göran Forssén, samtliga från Sveriges Bussföretag informerade om aktuella frågor.

Den 14 april – företrädare för utskottet träffade företrädare från Samtrafiken i Sverige AB, X2AB, Resenärsforum och Mälardalstrafik Mälab AB vid ett besök i Kollektivtrafikens Hus.

Den 16 april – styrelseledamot Daniel Helldén, tf. kanslichef Hans Cruse och kommunikationschef Anna-Karin Johansson från Spårvagnsstäderna informerade om aktuella frågor.

Den 19−20 april – riksdagsledamot Teres Lindberg (S) företrädde utskottet vid ett interparlamentariskt EU-möte för utskotten för ekonomiska och digitala frågor i Riga.

Den 21 april – avdelningschef Sten Selander från Post- och telestyrelsen informerade om samdistribution av post och tidningar.

Den 21 april – avdelningschef Anna Bünger och Pär Ove Bergqvist från Tillväxtverket informerade om samdistribution av post och tidningar.

Den 23 april – Gunnar Alexandersson, särskild utredare i Utredningen om järnvägens organisation, informerade om delbetänkandet Koll på anläggningen (SOU 2015:42).

Den 23 april – tf. generaldirektör Torbjörn Suneson och Anna Lundman, chef underhåll, från Trafikverket informerade om verkets arbete med järnvägsunderhåll.

Den 28 april – generaldirektör Maria Ågren m.fl. från Transportstyrelsen informerade om tillsynsfrågor rörande yrkestrafiken m.m.

Den 28 april – företrädare för utskottet träffade företrädare för Näringsdepartementets politiska ledning.

Den 21 maj – företrädare för utskottet sammanträffade med företrädare för Sveriges Trafikskolors Riksförbund, Motorförarnas Helnykterhetsförbund och Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd på Stockholms Trafiksäkerhetscenter Gillinge AB.

Den 26 maj – företrädare för utskottet sammanträffade med företrädare för Sveriges Motorcyklister (SMC), Moped- och Motorcykelbranschens Riksförbund (McRF) och Motorhistoriska riksförbundet (MHRF) på Stockholms Trafiksäkerhetscenter Gillinge AB.

Den 2 juni – statsrådet Anna Johansson informerade inför transportrådsmötet den 11 juni 2015.

Den 2 juni – statssekreterare Conny Wahlström informerade inför telerådsmötet den 12 juni 2015.

Den 14–15 juni – utskottet gjorde en studieresa till Bryssel.

Den 3–13 september – delegationsresa till Kina.

Den 7–9 september – företrädare för utskottet deltog i ett trafiksäkerhetsseminarium i Tylösand.

Vissa kvantitativa uppgifter om utskottets verksamhet

Under riksmötet höll trafikutskottet 41 sammanträden. Den totala sammanträdestiden omfattade 42 timmar. Utskottet lämnade 13 betänkanden och 6 yttranden till andra utskott. Utskottet behandlade 6 propositioner och 538 mo-tionsyrkanden. Den totala tiden för trafikutskottets ärendedebatter i kammaren uppgick under riksmötet 2014/15 till 18 timmar och 38 minuter.

Tryck: Elanders, Vällingby 2015

Tryck: Elanders, Vällingby 2015