Vissa uppgifter om utbildningsutskottets verksamhet riksmötet 1998/99

utskottsdokument 1998/99:CCE

Vissa uppgifter om

 
utbildningsutskottets

verksamhet riksmötet 1998/99

 

 

1998/99

UbU

 

 

 

Utbildningsutskottet

Arbetsområde

Utbildningsutskottet (UbU) bereder ärenden om

– högre utbildning och forskning

– studiestöd

– skolväsendet

– förskoleverksamhet

– skolbarnsomsorg

Sammansättning

Utbildningsutskottet hade under riksmötet 1998/99 följande sammansättning:

Ledamöter

Jan Björkman (s)

Britt-Marie Danestig (v)

Beatrice Ask (m)

Eva Johansson (s)

Inger Lundberg (s)

Yvonne Andersson (kd)

Lars Hjertén (m)

Majléne Westerlund Panke (s)

Tomas Högström (m)

Torgny Danielsson (s)

Tomas Eneroth (s), ledig den 8 april–den 13 juni 1999

Lennart Gustavsson (v)

Erling Wälivaara (kd)

Per Bill (m)

Gunnar Goude (mp)

Sofia Jonsson (c)

Barbro Westerholm (fp)

 

Suppleanter

Nalin Pekgul (s)

Anders Sjölund (m)

Nils-Erik Söderqvist (s)

Bengt Silfverstrand (s)

Kalle Larsson (v)

Helena Höij (kd), t.o.m. den 4 maj 1999

Ulla-Britt Hagström (kd), fr.o.m. den 20 oktober 1998

Anita Sidén (m)

Krister Örnfjäder (s)

Catharina Elmsäter-Svärd (m)

Catherine Persson (s)

Agneta Lundberg (s)

Camilla Sköld (v)

Gunilla Tjernberg (kd)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Kerstin-Maria Stalin (mp)

Birgitta Sellén (c)

Ulf Nilsson (fp)

Sten Tolgfors (m), fr.o.m. den 20 oktober 1998

Yvonne Ångström (fp), fr.o.m. den 20 oktober 1998

Matz Hammarström (mp), fr.o.m. den 20 oktober 1998

Erik Arthur Egervärn (c), fr.o.m. den 18 december 1998

 

Ersättare

RosMarie Jönsson Neckö (s), den 8 april–den 13 juni 1999 under Tomas Eneroths ledighet.

Ordförande i utskottet var Jan Björkman, förste vice ordförande var Britt-Marie Danestig och andre vice ordförande var Beatrice Ask. Som framgår av redovisningen tillhörde sex av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, medan fyra tillhörde Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna och en Miljöpartiet de gröna.

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av:

Olof Marcusson, kanslichef

Kristina Lindegren, föredragande

Eva Sjöberg, föredragande

Görel Sävborg-Lundgren, föredragande

Annelie Jonsson, byråassistent

Annika Tuvelid, byråassistent

Verksamhet

Större ärenden

När den nyvalda riksdagen samlats gällde det för utskottet att först av allt ta itu med budgetpropositionen, som till följd av valet anlände senare än vanligt. För första gången sattes den nya budgetprocessen på prov under ett valår. Tiden för utskottens behandling av regeringens budgetförslag var två till tre veckor kortare än de närmast föregående åren, om man skulle hinna med ett riksdagsbeslut om budgeten före juluppehållet. Budgetbehandlingen visade sig avlöpa både smidigt och snabbt. Till detta medverkade inte minst utskottets beslut vid första sammanträdet att avstå från att yttra sig till finansutskottet över ramarna för utskottets båda utgiftsområden och att man var överens om att under hösten enbart behandla sådana motionsyrkanden i vilka föreslogs omedelbara beslut av riksdagen att ändra i regeringens förslag till anslag m.m. för det närmast följande budgetåret. Naturligtvis bidrog det förhållandet till en smidig hantering av anslagsfrågorna att Socialdemokraterna, som inte heller den nu påbörjade mandatperioden hade en egen majoritet i riksdagen, stöddes av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Utskottet kunde slutligt justera sina budgetbetänkanden i månadsskiftet november/december och tillstyrkte då regeringens förslag till anslagsbelopp på alla punkter. Det innebar bl.a. medel för inrättande av en till Skolverket knuten nationell inspektionsnämnd som ett led i kvalitetssäkringsarbetet i skolan, medel om 340 miljoner kronor för det första året i en treårig satsning på IT i skolan samt fortsatt utbyggnad av den grundläggande högskoleutbildningen. Högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro, numera benämnda universitet, samt högskolan i Karlskrona/Ronneby skulle få egna anslag till forskning och forskarutbildning. Egna anslag till forskning fick även Mitthögskolan och Malmö högskola. I särskilda yttranden redovisade Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet var för sig sina förslag till ändringar i majoritetens förslag till riksdagsbeslut.

Ett ärende hade skjutits upp från föregående riksmöte, nämligen propositionen med förslag om förändringar i gymnasieskolan. Den kom till riksdagen i maj under det föregående riksmötet i så god tid att motionstiden hann gå ut före sommaruppehållet. Situationen i gymnasieskolan hade diskuterats mycket såväl i fackpress som i dagspress. Många talade om en kris. Regeringen var angelägen om att lägga fram förslag till åtgärder för att – som det uttrycktes i propositionen – befästa och förstärka kvaliteten i gymnasieskolans utbildning. Regeringen föreslog att det skulle införas en gymnasieexamen och att bestämmelser om nationella kursprov i kärnämneskurser skulle införas. En gemensam struktur för de nationella och specialutformade programmen föreslogs och möjligheten skulle framhållas att låta undervisningen på det individuella programmet inriktas mot ett nationellt eller specialutformat program. Bland övriga förslag i propositionen kan nämnas att det i skollagen skulle föreskrivas att lärlingsutbildning skulle vara en studiemöjlighet inom nationella och specialutformade program samt att ämnet idrott och hälsa skulle ha lika stor omfattning på alla program. När utskottet i januari och februari tog upp ärendet till behandling hade stämningarna lagt sig. Trots reservationer på ett stort antal punkter kunde man i utskottet iaktta en viss samsyn när det gällde de aktuella förändringarna. Mot bakgrund av att gymnasiereformen kritiserats framför allt för att kärnämnena var gemensamma för alla nationella och specialutformade program diskuterades utförligt vilka åtgärder som borde vidtas för en positiv utveckling av arbetssätt och undervisning i dessa ämnen. Utskottets majoritet föreslog ett uttalande av riksdagen att möjligheten att etappindela kärnämnena borde prövas. Hela kärnämneskursen skulle inte behöva slutföras i början av gymnasiestudierna. Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet var väl med på detta men menade i en gemensam reservation att man borde gå längre. Kärnämnena, främst svenska, engelska och matematik, skall kunna läsas med olika ambitionsnivå och takt. Kravet på att alla program skall leda till högskolebehörighet var orimligt, ansåg de. En stor majoritet av utskottet ställde sig i princip bakom tanken på en gymnasieexamen, men menade att frågan borde beredas ytterligare, varför regeringen borde återkomma med ett utvecklat förslag. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vidhöll sin uppfattning att en ordning med examen skulle få negativa effekter på arbetet i skolan. Utskottets majoritet ställde sig också bakom förslaget om lärlingsutbildningen, men ansåg att frågor med anknytning till utbildningens innehåll och struktur borde beredas ytterligare. Även här reserverade sig Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet till förmån för sin uppfattning att en helt ny lärlingsutbildning borde införas, där skolan och arbetslivet delar på ansvaret för utbildningen.

På utskottets förslag hade riksdagen – vid behandlingen av regeringens förslag om utbildning i form av förskoleklass – hösten 1997 begärt att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser om förskoleklass i enskild regi. Dessa borde utformas på ett sätt som liknade reglerna för fristående skolor när det gäller tillståndsgivning, bidrag och tillsyn av verksamheten. En proposition med sådant förslag anlände under vintern och behandlades av utskottet under våren. I korthet innebar det att utbildning i förskoleklass som anordnas av godkända fristående skolor skulle godkännas av Skolverket och stå under dess tillsyn. Kraven för godkännande borde anpassas i huvudsak till vad som gäller för fristående skolor. Också i fråga om bidrag till fristående skola för förskoleklass föreslogs en reglering som stämde överens med den som gäller för fristående skolor, bl.a. att Skolverket beslutar om rätt till bidrag. När det gällde andra enskilda huvudmän som vill anordna föreskoleklass skulle liksom hittills kommunen pröva frågan om godkännande av utbildningen och ha tillsyn över denna. Kommunen skulle även fortsättningsvis bedöma om kommunen kunde lämna bidrag till sådan enskild huvudman för utbildningen i förskoleklass. Utskottets majoritet ställde sig helt bakom det som regeringen hade föreslagit och tillstyrkte lagförslagen. I gemensamma reservationer vände sig Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet mot att olika regler skulle gälla för samma typ av verksamhet och förordade att samma regler med Skolverket som beslutande myndighet och tillsynsmyndighet skulle gälla för samtliga fristående förskoleklasser, oavsett om dessa drevs av fristående skolor eller i annan enskild regi.

Under april och maj anlände ett antal propositioner i så god tid att motionstiden hann gå ut i god tid före riksdagens sommaruppehåll. En gällde vissa övergripande forskningsfrågor, en annan innehöll förslag som rörde funktionshindrade elever och förslag om förändringar beträffande specialskolan. En tredje rörde ett antal skilda frågor på skolområdet. Slutligen anlände före sommaren regeringens skrivelse med utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning. Även motionstiden på skrivelsen hann att gå ut i god tid före sommaruppehållet. Utskottets ambition var att hinna med slutbehandlingen i utskottet av alla de nu nämnda ärendena innan det i början på nästa riksmöte skulle bli dags att behandla budgetpropositionen. Under sommaren fördes en tämligen intensiv debatt i medierna om ett av regeringsförslagen, nämligen vad som i propositionen om funktionshindrade elever rörde Ekeskolan i Örebro. Vid ett nästan dagslångt sammanträde den 24 augusti kunde utskottet ta preliminär ställning till det allra mesta av regeringsförslagen och motionerna. Då resultatet av dessa överläggningar kommer att visa sig först en bit in på nästa riksmöte, i början av oktober, i form av justerade betänkanden, faller det utanför ramen för denna krönika att redovisa det i det här sammanhanget.

Uppföljning och utvärdering

Kort tid före sommaruppehållet år 1998 uppdrog utskottet åt kansliet att – så långt de egna resurserna det medgav – i uppföljningssyfte granska universitetens och högskolornas utbildning och fortbildning i pedagogik för lärarna samt formerna för att nominera rektor för universitet/högskola. Såvitt avser det sistnämnda hade reglerna ändrats så att valförsamling inte längre var obligatorisk. På skolområdet fick kansliet i uppdrag att genom inhämtande av uppgifter från myndigheter och organisationer söka ställa samman och redovis erfarenheter av hur undervisningen om alkohol, narkotika och tobak (ANT-undervisningen) bedrivs. Resultatet av de fullföljda uppdragen redovisades för det nyvalda utskottet i oktober och finns, beträffande frågorna om pedagogisk utbildning för högskolans lärare och ANT-undervisningen i skolan, publicerade i serien Utredningar från riksdagen (1998/99:URD2). Som en direkt följd av vad som framkom i den förra frågan, vilket i vissa avseenden var nedslående, kunde utskottet senare konstatera att regeringen i berört hänseende avsevärt skärpt skrivningarna i regleringsbrevets avsnitt om högskolornas verksamhetsmål och återrapportering. Beträffande ANT-undervisningen gavs en splittrad och oklar bild av hur effektiv den nuvarande behandlingen av ANT-frågorna i skolan är. Diskussionen i utskottet mynnade ut i att man ville fortsätta att följa utvecklingen, t.ex. i form av en offentlig utfrågning.

När det gäller nomineringsproceduren vid tillsättandet av universitets/högskolerektor var erfarenheterna än så länge alltför ringa för att ge ett klart utslag beträffande användandet av valförsamling. Föreskriften om obligatorisk valförsamling togs bort den 1 januari 1998.

På begäran av utskottet informerade utbildningsinspektörer från Skolverket vid utskottets sammanträde den 4 februari om sitt granskningsuppdrag avseende kvaliteten i skolans arbete. Inte minst rörde deras erfarenheter, som inhämtats från besök i femton kommuner, skolledarnas arbetssituation. Likaledes på utskottets initiativ lämnade Skolverket den 11 maj muntlig information till utskottet om verkets redovisning till regeringen av ett uppdrag om undervisningen i samtidshistoria.

EU-frågorna

Utskottskansliet har fortlöpande bevakat inkommande dokument från EU-organen samt EU-nämndens dagordningar med bilagor. Dokument som bedömts vara av särskilt intresse har distribuerats till utskottets ledamöter. Det gäller i första hand kommenterade dagordningar till ministerrådsmöten på utbildnings- och forskningsområdena samt Utbildningsdepartementets återrapporter efter dessa.

Under tiden för det gångna riksmötet har beslut fattats gemensamt av Europaparlamentet och ministerrådet om det femte ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration (1998–2002) och rådet har beslutat om delprogrammen för genomförandet av ramprogrammet. Likaså har beslut fattats om inrättande av den andra etappen av gemenskapens åtgärdsprogram för yrkesutbildning, Leonardo da Vinci. Däremot har det visat sig behövas förlikningsförhandlingar med Europaparlamentet om utformningen av den andra etappen av gemenskapens åtgärdsprogram för utbildning, Sokrates. Dock hoppas man att beslut härom skall vara taget före kommande årsskifte, så att båda de nya programmen kan starta samtidigt den 1 januari 2000.

Statsrådet Ingegerd Wärnersson informerade utskottet muntligen den 17 november om aktuella utbildningsfrågor inför ministerrådsmöte i december.

Som även framgår av det följande gjordes en delegationsresa till Bryssel i mars i syfte att ge nyvalda ledamöter inblick i EU-samarbetet.

Utskottet besökte det svenska EU-programkontoret den 20 april.

Sammanträdestid

Under riksmötet 1998/99 höll utskottet 23 sammanträden. Sammanträdestiden omfattade 33 timmar. Utskottet har såväl under sammanträdestid som vid sidan om tagit emot uppvaktningar.

Antal motionsyrkanden, förslag till beslut m.m.

Utskottet avgav betänkanden över dels tre propositioner med sammanlagt 18 förslag, dels 769 motionsyrkanden. Utskottet har dessutom föreslagit riksdagen att lägga en skrivelse från regeringen, två redogörelser från Riksbankens Jubileumsfond samt en redogörelse från Riksdagens revisorer till handlingarna. Behandlingen av tre propositioner, en skrivelse från regeringen, ett förslag från Riksdagens revisorer och 159 motionsyrkanden uppsköts till nästa riksmöte.

Utskottet avlämnade tolv betänkanden till kammaren och fem yttranden till andra utskott. Under riksmötet föreslog utskottet i tre fall att riksdagen skulle göra ändringar i regeringens förslag eller i annat hänseende som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört i viss fråga.

I elva betänkanden fanns reservationer till 209 punkter i utskottets hemställan av totalt 332. Till nio betänkanden var fogade sammanlagt 23 särskilda yttranden.

Resor och studiebesök

Den 21–23 mars 1999 gjordes en delegationsresa till Bryssel. Syftet med resan var att bereda nyvalda ledamöter tillfälle att på platsen skaffa sig
kännedom om EU-samarbetet.

På inbjudan av Länsstyrelsen i Jönköpings län reste utskottet till Jönköping den 8–9 februari 1999. Förutom besök på högskolan gjordes också besök på Internationella handelshögskolan, Ingenjörshögskolan, Högskolan för lärarutbildning och kommunikation, Hälsohögskolan, Kålgårdsskolan (förskola och grundskola) samt Erik Dahlbergsgymnasiet. Den 6–7 september 1999 gjordes en tvådagarsresa. Den första dagen besökte utskottet Högskolan i Kalmar, och den andra dagen Högskolan i Karlskrona/Ronneby.

Inför behandlingen av regeringens aviserade proposition Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd (prop. 1998/99:105) gjordes tre delegationsresor under våren 1999. Den 15 mars ledde utskottets ordförande en delegation till Örebro där man besökte såväl Ekeskolan som universitetet. Den 16 mars ledde utskottets förste vice ordförande en delegation till Hällsboskolan och den 13 april besökte en delegation Tomteboda Resurscenter under ledning av utskottets andre vice ordförande.

I Stockholm besökte utskottet under hösten Skolverket den 26 november och Lärarnas Riksförbund den 8 december. Under våren gjordes besök hos Industriförbundet den 16 mars, Svenska EU Programkontoret den 20 april, Folkbildningsrådet (och dess medlemmar Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Landstingsförbundet) den 27 april   samt Länsstyrelsen i Stockholms län den 20 maj.

 

Elanders Gotab, Stockholm  1999