Dramatikerutbildning

Yttrande 1991/92:KrU4

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kulturutskottets yttrande 1991/92:KrU4y

Dramatikerutbildning




Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 21 februari 1992 beslutat bereda kultur­utskottet tillfalle att yttra sig över motion 1991/29:Ub440 (fp) avseende dramatikerutbildning.

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om en utbildning på högskolenivå för dramatiker. Motionärerna anför att dramatikerutbildning inte finns vid de svenska universiteten, vare sig inom litteratur- eller filmveten­skap, medan sådan utbildning finns i andra länder.

Motionärerna anser att det är nödvändigt att anordna fortbildning och vidareutbildning för dramatiker på högskolenivå. Utbildningen föreslås anordnas vid dramatiska institutet (Dl) i Stockholm och avse utbildning för såväl teater som film, TV och radio. Motionärerna föreslår att utbildningen skall få 20 årsstudieplatser. För utbildningen krävs enligt motionärernas mening en särskild studioscen, som bör kunna delas med exempelvis teaterhögskolan i Stockholm,

Frågan om en högskoleutbildning för dramatiker bör enligt motio­nen prövas inför budgetåret 1993/94 i anslutning till ställningstagande­na till förslagen från den pågående översynen av de konstnärliga utbildningarna.

Behovet av en förstärkning av dramatikämnet uppmärksammades vid riksmötet 1989/90 i samband med behandlingen av proposition 1989/90:90 om forskning. Riksdagen biföll motionsvis framförda för­slag om inrättande av tjänster som professor inom det konstnärliga området, däribland en tjänst som professor i dramatik den 1 juli 1992 (bet, 1989/90;UbU25, rskr, 328), I årets budgetproposition beräknas medel för ändamålet. Tjänsten föreslås inrättas vid dramatiska institutet med tjänstgöringsskyldighet även vid teaterhögskolan i Stockholm,

En översyn av verksamheten vid dramatiska institutet har gjorts. Betänkandet (SOU 1990:104), Dl, en högskola i utveckling, har re­missbehandlals.

Utbildningen vid dramatiska institutet bedrivs på två linjer, deb den ettåriga allmänpraktiska medielinjen för lärare, ungdoms- och fritidsle­dare, bibliotekarier m,fl,, deb medielinjen för film/TV, radio och teater,   I   utredningsbetänkandet   beskrivs  fördelningen  av  yrken   för

1** Riksdagen 1991192. 13 saml. Nr4y


1991/92 KrU4y


vilka utbildning på den senare linjen sker vid institutets teater- resp,            1991/92:KrU4y

film/TV-avdelning enligt följande uppställning:

Tealeravdelningen                                FiIm/TV-avdelningen

Regissör                                                Regissör

D r ama t u r g

Scenograf

Producent                                             Produktionsledare

Maskör                                                   (Maskör)

Fotograf

Ljudtekniker

Kl ippare/redigerare

Därutöver sker utbildning vid en särskild radioavdelning,

I betänkandet pekas på möjligheter till samverkan mellan teaterav­delningen och film/TV-avdelningen, bl,a, i vad avser dramaturgutbild­ningen. Utredaren anser vidare att del är angeläget att den nuvarande dramaturgutbildningen utvecklas lill en utbildning kring den dramatis­ka textens funktion i medierna. En sådan utveckling skulle bli ett viktigt stöd för den svenska dramatiken. Ämnet dramatik bör enligt utredarens mening även omfatta filmen, då stora resurser i dag läggs ned på alt producera tekniskt fulländade filmer som bygger på svaga manus,

1 sitt remissyttrande över betänkandet finner universitets- och hög­skoleämbetet (UHÄ) utredarens förslag till utveckling av dramaturg­utbildningen välgrundat. Filminstitutet anför i sitt yttrande att drama-turgulbildningen bör breddas till en utbildning i dramatik och på ell mer konsekvent sätt omfatta även filmen. Den av riksdagen beslutade professuren i dramatik kan enligt Filminstitutet bli ell viktigt tillskott i denna verksamhet. Teatrarnas riksförbund anför i sitt yttrande att den nuvarande dramaturgutbildningen vid dramatiska institutet bör "ut­vecklas till en utbildning i dramaturgi och dramatik (kring den dramatiska textens funktion i medierna)",

Kulturuiskoilet har från dramatiska institutet inhämtat all det inom institutet med utgångspunkt i kritik framförd i utredningsbelänkan-det har utarbetats ett program för förändring av utbildningarna vid institutet. Målet för förändringen är bl,a, att åstadkomma samordning och samverkan mellan teater- och film/TV-utbildningarna, Därmed avser man att bättre utnyttja lärarkapacitet och tekniska resurser. Dramaturgutbildningen skall mera inriktas mot dramatiker- och skri-varutbildning i samverkan med övriga utbildningar. Efter försök med kortare kurser anses det nödvändigt att avhjälpa bristen på författare för film. TV och teater genom en längre utbildning på fem till sex terminer, där det ges möjligheter lill egna övningar inom både film och teater. Avsikten är att försöksvis anordnad utbildning skall kunna påbörjas hösten 1992, samtidigt som institutet får den av riksdagen tidigare beslutade tjänsten som professor i dramatik.

Regeringen har den 12 mars 1992 efter hemställan i skrivelse från dramatiska  institutet den   14 februari   1992     medgivit att institutet

nästa läsår deb får göra uppehåll i intagningen lill den allmänpraktis-                         "-

ka medielinjen, deb far bedriva försöksverksamhet med avkortad ut-



bildning för film/TV på medielinjen. Syftet med dessa åtgärder är att 1991/92:KrU4y

frigöra resurser för utredning samt försöksverksamhet, bl.a. beträffande utveckling av dramaturgutbildningen i riktning mot dramati­ker/skri varutbild ning.

Kulturut.skottet anser det angeläget att även Sverige får en dramati­kerutbildning för teater, film, TV och radio. Det är därför värdefullt att viss försöksverksamhet vid dramatiska institutet med dramaturg-och dramatikerutbildning kommer att kunna starta redan till hösten 1992. De förberedelser som denna försöksverksamhet kräver och de erfarenheter som görs under hösten 1992 kommer enligt kulturutskot­tets mening att vara av värde då riksdagen vid nästa riksmöte fattar beslut beträffande utbildningen vid institutet under nästa treåriga bud­getperiod, 1993/941995/96. Utbildningsutskottet bör vid sin behand­ling av sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1992/93 med anledning av motion Ub440 föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad kulturut­skottet anfört om behovet av dramatikerutbildning för teater, film, TV och radio.

Stockholm den 19 mars 1992 På kulturutskottets vägnar

Ake Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sörensen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Charlotte Branting (fp), Björn Kaaling (s) och Birgitta Wistrand (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.



gotab


HISS, Stockholm 1992