Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Yttrande 2012/13:SkU4y

2012/13:SkU4y Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Skatteutskottets yttrande

2012/13:SkU4y

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har gett skatteutskottet och övriga utskott tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2012/13:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen samt över eventuella motioner.

Av de riksdagsskrivelser som tas upp i regeringens redogörelse avser 27 riksdagens beslut i ärenden där skatteutskottet har haft beredningsansvaret. I de allra flesta fallen gäller det skrivelser som har samband med lagstiftningsärenden som utskottet har berett under 2012. Sju tillkännagivanden har redovisats som inte slutbehandlade. Detta gäller de frågor som beskrivs här nedan.

Skrivelsen

Avskaffande av reklamskatten

Riksdagens skrivelse den 10 april 2002 med anledning av yrkanden i motioner (S, M, V, KD, C, FP och MP) avser ett tillkännagivande om att en avveckling av reklamskatten borde prioriteras i den kommande budgetberedningen, dock med beaktande av de budgetpolitiska målen (rskr. 2001/02:201, bet. 2001/02:SkU20). Enligt tidigare redogörelser hade frågan prioriterats för budgetåren 2003–2005 utan att det hade bedömts finnas förutsättningar för finansiering av ett avskaffande av reklamskatten med beaktande av de budgetpolitiska målen.

I redogörelsen för 2005 redovisades att regeringen i den närmast föregående budgetberedningen hade funnit det möjligt att finansiera ett första steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten (prop. 2005/06:1 förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 5.6.3) fr.o.m. den 1 januari 2006. Skatten på annonser i allmänna nyhetstidningar sänktes från 4 till 3 procent och reklamskatten i övrigt från 11 till 8 procent. Samtidigt höjdes gränsen för när skatt måste betalas från 12 till 50 miljoner kronor. Skattesänkningen beräknades motsvara drygt 300 miljoner kronor. I redogörelsen för 2006 hänvisade regeringen till vad den hade framhållit i budgetpropositionen för 2007, nämligen att det är viktigt att den resterande reklamskatten kan avskaffas så snart som möjligt, men att finansiering saknas.

I redogörelsen för 2007 hänvisades till att regeringen i budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1 förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 5.7.3) hade aviserat ytterligare ett steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten, vilket också har genomförts (prop. 2007/08:18 Sänkt reklamskatt för vissa periodiska publikationer). Samtliga periodiska publikationer, även gratisutdelade, som inte är annonsblad, katalog eller program har därmed fått samma lägre reklamskatt som gäller för allmänna nyhetstidningar sedan den 1 januari 2006. Lagändringarna tillämpades retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2007.

I redogörelserna för 2008–2011 och 2012 har regeringen hänvisat till att den i budgetpropositionerna för 2009–2012 respektive 2013 angivit att frågan om ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten hade prövats i budgetberedningen. Regeringen vidhåller i redogörelserna uppfattningen att den resterande reklamskatten bör avskaffas. Regeringen framhåller dock i den aktuella redogörelsen – liksom tidigare år – att den på grund av det ekonomiska läget har fortsatt att prioritera skatteändringar som på såväl kort som lång sikt stärker sysselsättningen före ytterligare sänkningar av reklamskatten.

Tonnageskatt

Riksdagens skrivelse den 15 mars 2007 med bifall till motion 2006/07:T241 av Jörgen Johansson (C) yrkande 4 avser ett tillkännagivande om att regeringen skulle påskynda beredningen av en tonnageskatt för sjöfartsnäringen och återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning (rskr. 2006/07:115, bet. 2006/07:SkU11 punkt 2).

I skrivelse 2012/13:75 (s. 75) anför regeringen att frågan om införande av tonnageskatt har utretts av Tonnageskatteutredningen (SOU 2006:20, Tonnageskatt). Betänkandet har varit på remiss och därefter beretts vidare. Vid beredningen har det framkommit att både utredningens analys och de förslag som lagts fram på grundval av analysen är bristfälliga. Beslutsunderlaget liksom utredningens förslag bedöms därför inte kunna ligga till grund för lagstiftning. I sin skrivelse 2011/12:75 uttalade regeringen att den ser det som nödvändigt att frågan om tonnageskatt analyseras i ett bredare perspektiv där även övriga stöd för sjöfarten beaktas. Den 24 januari 2013 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda frågan om tonnageskatt och andra stöd för sjöfartsnäringen (dir. 2013:6). Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 15 november 2014.

Europadiesel

Riksdagens skrivelse den 9 mars 2011 med delvis bifall till motion 2010/11:Sk258 av Lars Beckman och Ann-Britt Åsebol (båda M) avser ett tillkännagivande om att regeringen bör undersöka i vilken utsträckning skatteskillnaden mellan diesel miljöklass 1 och miljöklass 3 (i vilken Europadieseln ingår) kan minskas under mandatperioden (rskr. 2010/11:183, bet. 2010/11:SkU21 punkt 2).

I regeringens skrivelse 2012/13:75 (s. 82) anges att regeringen i 2011 års ekonomiska vårproposition (prop. 2010/11:100) angav sin avsikt att ge berörda myndigheter i uppdrag att utreda i vilken utsträckning skatteskillnaden mellan diesel miljöklass 1 och miljöklass 3 (i vilken Europadiesel ingår) kan minskas under mandatperioden. Den 22 juni 2011 beslutade regeringen att uppdra åt Trafikverket att belysa skillnaderna i hälso- och miljöpåverkan av att använda diesel av miljöklass 1 respektive miljöklass 3. I uppdraget ingick att utifrån en samhällsekonomisk analys föreslå en lämplig skatteskillnad mellan miljöklass 1 och miljöklass 3 och hur denna skatteskillnad kan förändras över tid fram till 2020. I denna del ingick också att bedöma hur marknadsandelarna för de två dieselkvaliteterna kan komma att ändras på grund av förändrade skatteskillnader. Uppdraget redovisades den 31 oktober 2012. Promemorian remitterades av Finansdepartementet den 8 januari 2013. Remissvaren ska vara Finansdepartementet till handa senast den 15 mars 2013.

F-skatt

Riksdagens skrivelse den 21 mars 2012 med delvis bifall till motion 2011/12:Sk359 av Jennie Nilsson m.fl. (S) avser ett tillkännagivande om att regeringen bör genomföra en förutsättningslös utvärdering av de förändringar av näringsbegreppet som genomfördes den 1 januari 2009 i syfte att göra det möjligt för fler att få F-skatt. Utvärderingen bör gälla reformens effekter på skatteuppbörden, arbetsmarknaden, arbetstagarnas ställning och företagandets villkor (rskr. 2011/12:163, bet. 2011/12:17 punkt 2).

I regeringens skrivelse 2012/13:75 (s. 86) anges att regeringen den 14 februari 2013 gav Skatteverket i uppdrag att utvärdera effekterna av den förändring av näringsbegreppet som infördes i 13 kap. 1 § inkomstskattelagen genom SFS 2008:1316, med verkan från den 1 januari 2009. Utvärderingen ska särskilt avse vilka effekter förändringen har fått på skatteuppbörden och skattefelet. I uppdraget ingår vidare att effekterna på arbetsmarknaden och arbetstagarnas ställning ska belysas. Dessutom ska förändringens inverkan på företagandets villkor analyseras. Till stöd för utvärderingen i dessa delar ska verket begära in och tillvarata den kunskap och de erfarenheter som finns hos Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljöverket.

HUS-avdrag

Riksdagens skrivelse den 28 mars 2012 med bifall till motion 2011/12:Sk216 av Bo Bernhardsson (S) avser ett tillkännagivande om att det finns skäl att ompröva det tidigare ställningstagandet att HUS-avdrag ska medges för arbeten utförda utomlands. Regeringen bör se över och ändra lagstiftningen så att skattereduktion för hushållsarbete, renovering och om- och tillbyggnad, s.k. RUT- och ROT-bidrag, enbart lämnas för arbeten som utförs i Sverige (rskr. 2011/12:170, bet. 2011/12:13 punkt 10).

I regeringens skrivelse 2012/13:75 (s. 86) anges att riksdagen har tillkännagett som sin mening att det finns skäl att ompröva det tidigare ställningstagandet att HUS-avdrag ska medges för arbeten utförda utomlands. Vid införandet av HUS-avdraget gjorde regeringen bedömningen att en skattereduktion som endast omfattar tjänster som utförs i Sverige med största sannolikhet strider mot EU:s regler om fri rörlighet (prop. 2006/07:94 s. 38). Den närmare innebörden av EU:s regler om fri rörlighet framgår av EU-domstolens praxis. Av domstolens praxis följer bl.a. att den gemenskapsrättsliga principen om likabehandling innebär att en i t.ex. Sverige begränsat skattskyldig person som får huvuddelen av sina inkomster från verksamhet i Sverige samt vars personliga förhållanden och familjesituation inte kan beaktas i bosättningsstaten, vid beskattningen i Sverige ska få tillgång till samma avdrag avseende personliga förhållanden som en person bosatt i Sverige (se bl.a. C-279/93 Schumacker, C-169/03 Wallentin, C-182/06 Lakebrink samt C-527/06 Renneberg). EU-domstolen har vidare funnit att det strider mot den fria rörligheten för kapital att inte medge en obegränsat skattskyldig person avdrag som kan hänföras till fast egendom på grund av att den inte är belägen inom landets gränser (se bl.a. C-35/08 Busley och Fernandez). Finland ändrade den 1 januari 2013 sin lagstiftning så att hushållsavdrag kan beviljas även när arbetet har utförts i en annan stat inom EES. Detta efter att Europeiska kommissionen uppmärksammat Finland på att den finska lagstiftningen i fråga om hushållsavdrag begränsade den fria rörligheten för arbetstagare. Även Tyskland har ändrat sin lagstiftning så att skattelättnader för hushållstjänster numera kan beviljas för arbeten utförda i en annan stat inom EES. I Frankrike kan begränsat skattskyldiga som är bosatta i en annan stat inom EES under vissa förutsättningar få tillgång till samma skattemässiga förmåner som personer bosatta i Frankrike. Regeringen gör mot denna bakgrund bedömningen att en begränsning av HUS-avdraget till arbeten utförda inom landets gränser skulle strida mot EU:s regler om fri rörlighet. Regeringen avser därför att lägga skrivelsen i denna del till handlingarna.

Öresundsavtalet

Riksdagens skrivelse den 28 mars 2012 med bifall till motion 2011/12:Sk297 av Maria Ferm och Ulf Holm (båda MP) yrkandena 1 och 2 samt 2011/12:U307 av Leif Jakobsson m.fl. (S) yrkande 3 avser tillkännagivanden om att skatteavtalet med Danmark bör förhandlas om. Förhandlingar bör inledas med Danmark i syfte att förbättra balansen mellan bosättningskommunen och arbetskommunen vid beskattning av gränspendlare i Öresundsregionen (rskr. 2011/12:170, bet. 2011/12:13 punkt 16).

I skrivelse 2012/13:75 (s. 87) anges att det för närvarande görs en ekonomisk utvärdering av det särskilda avtal mellan Sverige och Danmark från 2003 som reglerar kompensationen för förlorade skatteintäkter för personer som arbetspendlar mellan länderna, den s.k. utjämningsordningen, av Finansdepartementet och danska Skatteministeriet. Först när utvärderingen är klar, vilket den beräknas vara under 2013, kan ställning tas till om det utjämningsbelopp som överförs från Danmark till Sverige till sin storlek är tillräckligt för att möjliggöra kompensation för de kostnader för hemkommunerna som pendlarna medför.

EU-direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning

Riksdagens skrivelse den 5 december 2012 avser ett tillkännagivande om vikten av de svenska principerna om öppenhet och meddelarfrihet. Inskränkningar av meddelarfriheten måste föregås av noggranna överväganden. Detsamma gäller utformningen av sekretessreglerna. Regeringen bör återkomma till riksdagen i ett annat sammanhang och redogöra för hur man avser att följa utvecklingen i dessa avseenden (rskr. 2012/13:77, prop. 2012/13:4, bet. 2012/13:SkU8).

I skrivelse 2012/13:75 (s. 33) anförs att regeringen avser att återkomma till riksdagen i ett lämpligt sammanhang med en redogörelse för hur utvecklingen ska följas när det gäller inskränkningar i meddelarfriheten och sekretessbestämmelsernas utformning. I det sammanhanget avser regeringen också att återkomma i frågan om hur den svenska meddelarfriheten ska uppmärksammas i samband med förhandlingar om EU-rättsakter.

Utskottets överväganden

Reklamskattens konstruktion har medfört att en stor andel av skatten betalas av dagstidningarna samtidigt som reklam t.ex. via tv och internet inte träffas av denna skatt. Utskottet noterar att regeringen i enlighet med intentionerna i riksdagens tillkännagivande återkommande har prövat förutsättningarna för att ta bort reklamskatten utifrån den offentligfinansiella situationen. Senast inför budgetförslaget för 2013 kom regeringen till slutsatsen att ytterligare steg för att avskaffa reklamskatten för närvarande inte kan tas. En sådan prövning är i överensstämmelse med tillkännagivandets ordalydelse. Utskottet utgår dock liksom tidigare från att reklamskatten avskaffas när det finns statsfinansiellt utrymme.

Det framgår av regeringens redogörelse att frågan om tonnageskatt bereds vidare. Utskottet vill betona att det finns en samstämmig uppfattning i riksdagen om att det är angeläget att denna fråga snart får sin lösning. Utskottet har förståelse för att regeringen vid en beredning av en lagstiftning om tonnageskatt behöver utreda närliggande frågor som har samband med rederinäringens arbetsförutsättningar, bl.a. hur det gällande sjöfartsstödet påverkas av en tonnageskatt. Utskottet ser positivt på att regeringen den 24 januari 2013 tillsatte utredningen Tonnageskatt och andra stöd för sjöfartsnäringen (dir. 2013:6) som ska utreda förutsättningarna för att införa tonnageskatt i Sverige och även se över andra befintliga stöd för sjöfartsnäringen. Vad avser den kommande utredningen ser utskottet gärna att även ett hållbarhetsperspektiv beaktas. Med anledning av att regeringen nu agerar i frågan och därmed följer riksdagens tidigare tillkännagivanden förutsätter utskottet att det fortsatta arbetet med en lagstiftning om tonnageskatt i Sverige kommer att fortskrida utan att riksdagen ska behöva besluta om ytterligare tillkännagivande. Om så inte sker förbehåller sig utskottet rätten att återkomma i frågan.

När det gäller tillkännagivandet med uppdrag till regeringen att undersöka i vilken utsträckning skatteskillnaden mellan diesel miljöklass 1 och miljöklass 3 (i vilken Europadieseln ingår) kan minskas under mandatperioden har detta arbete påbörjats i och med det utredningsuppdrag som har lämnats till Trafikverket. Verket redovisade uppdraget i oktober 2012 och promemorian har remissbehandlats. Frågan bereds nu, enligt vad utskottet har fått veta, vidare i Finansdepartementet.

Utskottet välkomnar att riksdagens beslut att utvidga näringsbegreppet i syfte att göra det möjligt för fler att få F-skatt kommer att utvärderas och att utvärderingen gäller såväl konsekvensen för skatteuppbörden som effekterna på arbetsmarknaden, arbetstagarnas ställning och företagandets villkor. Utskottet avvaktar med intresse resultatet av utvärderingen av denna reform.

När det gäller frågan om HUS-avdrag ska medges för arbeten utförda utomlands noterar utskottet vad regeringen framför. Utskottet noterar emellertid också att finansministern i en interpellationsdebatt den 22 mars 2013 (interp. 2012/13:328 Utlands-HUS av Bo Bernhardsson (S)) sade att han kommer att skriva till kommissionen och ställa frågan om det är möjligt att begränsa HUS-avdraget till arbeten utförda i Sverige utan att komma i konflikt med EU-rätten. Utskottet avvaktar svaret på en sådan fråga.

Utskottet avvaktar även den utvärdering som pågår av den s.k. utjämningsordningen i Öresundsavtalet.

Utskottet har inte någon kommentar med anledning av regeringens redovisning i övriga delar.

Stockholm den 2 maj 2013

På skatteutskottets vägnar

Henrik von Sydow

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik von Sydow (M), Leif Jakobsson (S), Ulf Berg (M), Hannah Bergstedt (S), Lena Asplund (M), Christina Oskarsson (S), Fredrik Schulte (M), Gunnar Andrén (FP), Peter Persson (S), Karin Nilsson (C), Anders Karlsson (S), Maria Abrahamsson (M), Mats Pertoft (MP), Lars Gustafsson (KD), Thoralf Alfsson (SD), Jacob Johnson (V) och Teres Lindberg (S).