Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform

Yttrande 1991/92:KrU5

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kulturutskottets yttrande 1991/92:KrU5y

Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform


1991/92 KrU5y


Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 28 april 1992 beslutat bereda kulturutskottet tillfålle att avge yttrande över proposition 1991/92:134 om riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform jämte motioner såvitt gäller frågor inom kulturutskottets berednings­område.

Kulturutskottet yttrar sig i det följande över propositionen samt motionerna 1991/92:N43, 1991/92:N45 yrkande 2, 1991/92;N46, 1991/92;N47 yrkande 2, 1991/92;N52 och 1991/92:N53.

I frågan har en skrivelse (KrU Dnr 91/92:167) inkommit från Föreningen Göta Kanals Vänner med synpunkter på förslaget i propo­sitionen beträffande det framtida ansvaret för AB Göta kanalbolag.

Utskottet Kulturminnesfrågor

Riksdagen beslutade vid föregående riksmöte alt verksamheten vid domänverket skall överföras till ett av staten helägt aktiebolag vid årsskiftet 1991/92 (prop. 1990/91:87, NU38, rskr. 318).

Under innevarande riksmöte har riksdagen bemyndigat regeringen att helt eller delvis försälja statens aktier i statligt ägda företag eller att sälja delar av företag i vilka staten äger samtliga aktier (prop. 1991/92:69, NU 10, rskr. 92). Bemyndigandet omfattar också att helt eller delvis sälja domänverket efter genomförd bolagisering.

I den nu aktuella propositionen 1991/92:134 lämnaä förslag bl.a. om hur de särskilda intressen som är kopplade till domänverkets mark-och fastighetsinnehav skall behandlas i ett bolagiserat domänverk. Vidare behandlas fi"ågan om finansieringen av upprustningen av Göta kanal. Föredragande statsrådet anser (s. 9) att regeringen genom alt lägga fram proposition i bl.a. dessa frågor har "uppfyllt kraven för ett slutligt genomförande av en överföring av verksamheten vid domän­verket till aktiebolagsform".

I Riksdagen 1991/92. 13 saml.   NrSy


I propositionen (s,  1617) anförs att regeringen som ett led i   1991/92:KrU5y

arbetet på att privatisera statligt ägda företag nu inleder arbetet på att särskilja sådana skogs- och marktillgångar som är kommersiellt betingade från skog och mark som av olika orsaker bör förbli i statlig ägo. Privatiseringen av skogsmarken skall genomföras under två ske­den, där enskilda skogs- och jordbrukare får möjligheter att förvärva statlig mark i det första skedet och där aktier i bolaget försäljs i det andra. Privatiseringen av de statliga skogstillgångarna är en komplice­rad process som kommer att ta flera år att genomföra. Beträffande jordbruk och jordbruksmark bör inriktningen enligt propositionen (s. 21) vara att den helt övervägande delen av jordbruksmarken av­vecklas.

Då det nya bolaget bildas kommer inte hela det berörda fastighetsin­nehavet att kunna överlåtas. Ett omfattande arbete återstår beträffande vissa delar av fastighetsinnehavet, innan det är klarlagt om fastigheter­na skall överlåtas till bolaget eller stanna i statlig ägo. Byggnadsstyrels­en, och senare den nya fastighetsförvaltande myndigheten, eller natur­vårdsfonden får överta ägarrollen, medan bolaget lämpligen kan få uppdraget att förvalta fastigheterna till dess osäkerheten undanröjts. Övergångsperioden anges i propositionen (s. 19) böra uppgå till högst fyra år.

I samband med behandlingen av proposition 1991/92:44 om riktlin­jer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av bygg­nadsstyrelsen m.m. beslöt riksdagen om kompletterande riktlinjer be­träffande egendom av betydelse för det nationella kulturarvet (ytlr. KrU2y, bet. FiU8, rskr. 107). 1 proposition 1991/92:134 (s. 18) sägs nu att bl.a. dessa riktlinjer kommer att bli vägledande då domänverkets verksamhet överförs till det nya bolaget. När ett marknadsmässigt avkastningskrav inte kan vara enda kriteriet vid förvaltningen såsom beträffande vissa kulturminnesskyddade områden och byggnader av särskilt värde och riksintresse bör marken undantas från överlåtel­sen och bli kvar i statlig ägo. I de fall endast en viss del av en fastighet berörs av ett sådant intresse bör fastigheten överlåtas till bolaget med undanlag av det berörda kulturhistoriskt värdefulla området och bygg­naderna. Området får brytas ut genom avslyckning eller fastighets­reglering. I de fall en fastighet överlåts till bolaget trots att den berörs av ett särskilt intresse bör bolaget i överlåtelseavtalet åta sig att skydda detta intresse. Det kan också bli aktuellt att skydda intresset genom lagändringar.

Bolagiseringen bör enligt propositionen (s. 30) ske utifrån följande av riksdagen (bet. 1991/92:FiU8, rskr. 107) fastlagda riktlinjer, då det gäller mark av nationellt symbolvärde samt den stora mängd miljöer och enskilda byggnader som representerar myckel stora kulturhistoris­ka värden.

-Egendomar som representerar viktiga delar av det nationella kultur­arvet skall hållas samman och kvarstå i statens ägo. -Egendomar som kan betecknas som kulturreservat och som därför

är olämpliga för förvaltning i bolagsform kvarstår i statens ägo. Del                     2

gäller t.ex. Björkö i Mälaren.



-Beslut om byggnadsminnesskydd fattas beträffande de byggnader i            1991/92:KrU5y

domänverkets förvaltning som är kvalificerade för detta.

- Ett åtagande om allmän hänsyn till kulturvärdena i bolagets ägoin­nehav skrivs in i avtalet mellan staten och bolaget.

-De kostnader för vård och underhåll av kulturegendom som staten hittills bedrivit via domänverket men som nu skiljs från bolaget beräknas och finansieras i särskild ordning.

I propositionen räknas ett antal fastigheter upp som berörs av riktlin­jerna, bl.a. kungsgårdar, kronoparker, fasligheter där kulturmiljövår­dens intressen varit huvudmotivet för statens ägande eller förvärv, donationsfasligheter med särskilda villkor, kronoholmarna m.fl.

Del bör enligt propositionen (s. 31) ankomma på riksantikvarieäm­betet (RAA) och domänverket att utreda frågorna om ägande och förvaltning av de kulturmiljöer som redovisats i propositionen. De båda myndigheterna kommer också att få i uppdrag att utifrån de angivna riktlinjerna undersöka om det finns ytterligare fastigheter som av kulturhistoriska skäl bör behållas av staten. Utskottet har från regeringskansliet .erfarit alt det med hänsyn till att domänbolaget i princip inte skall äga jordbruk också är avsikten all en noggrann genomgång skall göras av de gårdar som representerar stora kulturvär­den i tradition av långvarigt statligt ägande.

I propositionen (s. 31) sägs vidare att RAA och domänverket skall få i uppdrag alt utifrån de angivna riktlinjerna undersöka om det finns ytterligare fastigheter under domänverkets förvaltning som av kulturhi­storiska skäl bör behållas av staten.

Om ett statligt byggnadsminne överlåts till annan ägare blir det automatiskt byggnadsminne enligt bestämmelserna i lageri (1988:950) om kulturniinnen m.m. (kulturminneslagen). Före det slutliga beslutet om bolagiseringen avser regeringen att fatta beslut om i princip samtliga byggn&dsminnesfrågor som berör domänverket för att det nya bolagets ansvar för byggnadsminnena skall vara preciserat redan från början.

En särskild erinran från statens sida om bolagets skyldigheter alt beakta kulturminnesvårdens intressen avses skrivas in i överlåtelsen från statens sida, när det gäller den mycket stora mängd kulturhisto­riskt värdefulla byggnader och miljöer utan byggnadsminnesförklaring, som bolaget kommer att få ansvar för.

I två motioner, nämligen N47 (fp) yrkande 2 delvis och N52 (s) tas upp mera generella frågor som rör kulturminnesavsnittel i propositio­nen.

I motion N47 anförs att det vid bolagiseringen av domänverket finns anledning att Överväga hur mark av särskilt natur- eller kulturhisto­riskt intresse skall ägas och förvaltas. Regeringen bör enligt motionä­rernas mening överväga om sådana skyddade miljöer som blir kvar i statlig ägo kan överföras till én stiftelse med ideell och vetenskaplig förankring.

I motion N52 uppmärksammas alt regeringen anser sig ha uppfyllt kraven för ett slutligt genomförande av en överföring av verksamheten



vid domänverket till aktiebolagsform. Regeringen avser således inte att 1991/92:KrU5y återkomma till riksdagen beträffande de ännu oklara frågor som gäller t.ex. vilka kulturhistoriskt intressanta fastigheter som skall överföras till bolaget och vilka som skall stanna i statens ägo. Motionärerna anför vidare all det likaledes är oklart hur avtalet med bolaget kom­mer att vara utformat i fråga om hänsyn till de kulturvärden som kommer att finnas i bolagets ägo. Motionärerna anser att de kultur­minnesfrågor som berörs av propositionen är av sådan vikt att rege­ringen bör återkomma till riksdagen med ett mera detaljerat beslutsun­derlag före det slutliga beslutet om bolagisering av domänverket.

I enlighet med vad kulturutskottet enhälligt anfört i sitt betänkande 1991/92;KrU18 (s. 1822, rskr. 204) har riksdagen beslutat att ett utredningsförslag (SOU 1991:64), Att förvalta kulturmiljöer, om inrät­tande av en nationell stiftelse för kulturmiljöförvaltning skall bli föremål för ingående överväganden. Kulturutskottet har nämligen bli­vit övertygat om att det är nödvändigt att regering och riksdag utan alltför stor tidsutdräkt fattar beslut som långsiktigt löser frågan om en ändamålsenlig förvaltning av det svenska kulturarv som många av våra kulturmiljöer utgör. Mot denna bakgrund anser kulturutskottet att det inte krävs något ytterligare uttalande av riksdagen i denna fråga. Den nu aktuella motionen N47 yrkande 2 i denna del avstyrks därför.

Kulturutskottet har med stort intresse följt frågorna om bolagisering och privatisering av det statliga fastighetsinnehavet. Utskottet anser att det är mycket angelägel att hänsyn tas lill kulturmiljöfrågorna i dessa sammanhang. Kulturmiljöerna är av många olika slag. Det går därför inte att ställa upp några enkla och entydiga regler för hur man skall förfara för att på bästa sätt ta till vara kulturmiljövårdens intressen vid exempelvis bolagiseringen och privatiseringen av domänverket.

Som anförs i motion N52 är fortfarande många frågor inom kultur-
minnesområdel olösta även om ett omfattande och grundligt förbere­
delsearbete redan har gjorts. I propositionen anges inom vilka områ­
den och i vilka avseenden som fortsalt utredningsarbete skall göras
genom RAA;s och domänverkets försorg. Enligt utskottels mening bör
delta arbete inte forceras. 1 stället bör de många fastigheter, för vilka
fortsatta överväganden är nödvändiga, kvarstå i stattig ägo under en
övergångsperiod lill dess erforderliga utredningar är avslutade och
beslut kan fattas om huruvida de skall förbli i statlig ägo eller
överföras till domänbolaget. Utskottet anser vidare att regeringen
när resultaten av det fortsatta utredningsarbetet är klart bör åter­
komma till riksdagen med förslag om vad som skall stanna i statens
ägo och vad som bedöms kunna överföras till domänbolaget. Regering­
en bör under arbetet med dessa frågor även beakta vad som framkom­
mer vid de fortsatta överväganden om en nationell stiftelse för kultur­
miljöförvaltning, som riksdagen nyligen beslutat om. När en överfö­
ring av viss fastighet från staten till domänbolaget övervägs bör enligt
utskottets mening även beaktas att möjligheterna torde vara begränsade
att i avtal med bolaget ställa upp villkor om hänsyn till kulturmiljön,
som kan få reell betydelse även efter en privatisering och eventuell
                      '

vidareförsäljning.



Kulturutskottet anser att näringsutskottet med anledning av proposi-        1991/92:KrU5y tionen och moiion N52 bör föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört.

Göta kanal

Verksamheten inom AB Göta kanalbolag innefattar drift av kanalen samt viss fastighetsförvaltning omfattande bl.a. 3 800 ha skogsmark. Kanaldriften har svag lönsamhet, vilket till viss del kompenseras av överskott från förvaltningsverksamheten. Domänverket övertog den 30 maj 1984 förvaltningen av statens aktier i AB Göta kanalbolag. Sedan dess har ett omfattande upprustningsprogram påbörjats som finansie­rats genom beredskapsarbete, direkta anslag över statsbudgeten och bidrag från domänverket. Kostnaden för fortsatt upprustning anges i propositionen till 15,6 milj.kr. per budgetår under tiden fram t.o.m. budgetåret 1994/95, vilket enligt uppgift även inkluderar ett driftunder­skott på 1 2 milj.kr. per år. Efter år 1995 beräknas den årliga underhållskostnaden uppgå till 910 milj.kr. per år, vilket enligt uppgift inte inkluderar driftunderskott.

Vid tidpunkten för domänverkets bolagisering skall enligt proposi­tionen kanalfastigheten som omfattar kanalen och mark i omedel­bar anslutning till denna inom AB Göta kanalbolag överlåtas till staten. Ägaransvaret för denna kanalfastighet kan enligt propositionen tills vidare utövas av byggnadsstyrelsen i avvaktan på att en ny fastig­hetsförvaltande myndighet inrättas. Utskottet har inhämtat att avsikten med förslaget i propositionen vidare är att AB Göta kanalbolag sedan kanalfastigheten överlåtits till staten behåller skogsmarken, varefter kanalbolaget överlåts till det nya domänbolaget, som därige­nom tillförs skogsmarken.

Drift och underhåll av kanalen bör enligt propositionen skiljas från ägandet av kanalen. Drift och underhåll bör därför på sikt upphandlas i konkurrens på marknaden. Under de närmaste fyra åren bör emel­lertid domänbolaget i avtalet med staten få i uppdrag all svara för drift och underhåll av kanalen enligt gällande upprustningsplaner. Detta skall finansieras inom ramen för de villkor som anges i överlåtelseavta­let mellan staten och Domän AB. Med denna lösning säkerställs enligt föredragande statsrådet bevarandet av Göta kanals kulturhistoriska värde och upprustningen av kanalen.

Frågan om Göta kanal tas upp i lyra motioner. I motionerna har olika tolkningar gjorts av vad skrivningarna i propositionen betyder beträffande ägande, underhåll och drift av kanalen.

Göta kanals stora betydelse från turist-, miljö- och kultursynpunkt
betonas i motion N43 (s). För att denna speciella kulturmijö skall
kunna bibehållas bör staten ta på sig ansvaret för drift och underhåll.
Motionärerna framhåller att överskottet från kanalbolagets skogsmark i
dag används till att täcka kostnaderna för driften av kanalen. De anser
att AB Göta kanalbolag som har stor och unik kompetens beträf­
fande skötseln av kanalen bör ha ansvaret för framtida drift och
                      i-
underhåll utan tidsbegränsning.



I motion  N45 (s) ansluter sig motionärerna till regeringens förslag 1991/92:KrU5y

om AB Göta kanalbolag, dvs. till överlåtande av AB Göta kanalbolag inkl. bolagets skogsmark till Domän AB och till överlåtande till staten av kanalfastigheten. Motionärerna hemställer att statens ansvar för drift och underhåll av kanalen inte skall tidsbegränsas till fyra år (yrkande 2).

Slutligen hemställs i motionerna N46 (fjp, c, kds) och N53 (c) att AB Göta kanalbolag i sin helhet skall stanna kvar i statlig ägo och att statens ansvar för drift och underhåll av kanalen inte skall tidsbegrän­sas. Motionärerna anför att det är olämpligt från ekonomisk, praktisk och kulturhistorisk synpunkt att dela upp kanalbolagels tillgångar på det sätt som föreslås i propositionen. Motionärerna anser att det blir svårt att på kommersiella grunder få verksamheten lönsam vid AB Göta kanalbolag, även om bolaget är odelat och intakt. Det finns inte några möjligheter att efter 1995 då domänbolagets drift- och under­hållsansvar enligt propositionen skall vara slut med höjda avgifter finansiera verksamheten. Underhållsarbetet beräknas till en kostnad av 910 milj.kr. per år.

Kulturutskottet instämmer i vad som anförs i propositionen och motionerna om Göta kanals kulturhistoriska värde och dess betydelse för turismen. Det är en nationell angelägenhet att detta kulturhistoris­ka byggnadsverk bibehålls. Vad som anförs i propositionen om domän­bolagets ansvar för drift och underhåll enligt gällande upprustningspla­ner under de fyra närmaste åren betyder enligt utskottets tolkning av propositionen inte att statens ansvar därefter upphör. Utskottet anser alt det är en självklar statlig angelägenhet alt ansvara för att kanalen även i framtiden underhålls och drivs på ett sådant sätt att dess kulturhistoriska värde och dess betydelse som turistattraktion bevaras. Utskottet förutsätter att man såväl under den närmaste fyraårsperioden som under tiden därefter tar till vara den unika kompetens beträffande kanalens drift och underhåll som i dag finns inom Göta Kanal AB.

Utskottet har inhämtat att avsikten är att det skall ankomma på byggnadsstyrelsen eller den fastighetsförvaltande myndighet, som skall ersätta byggnadsstyrelsen, att föreslå i vilka former underhåll och drift skall skötas efter utgången av de angivna fyra åren. Utskottet vill i sammanhanget erinra om riksdagens enhälliga beslut under innevaran­de riksmöte (bet. 1991/92;KrU18 s. 18-22, rskr. 204) all frågan om inrättande av en nationell stiftelse för kulturmiljöförvallning skall bli föremål för ingående överväganden. Om en sådan nationell stiftelse inrättas bör man även överväga huruvida Göta kanal i framtiden skall förvaltas inom denna. Riksdag och regering får senare ta ställning till vad som bedöms som den mest praktiska och effektiva, långsiktiga lösningen. Under alla förhållanden torde statligt stöd i någon form efter den närmaste fyraårsperioden bli nödvändigt för att kanalen även fortsättningsvis skall kvinna bevaras och användas.

Efter de förtydliganden och kompletteringar beträffande statens långsiktiga ansvar för Göta kanal som kulturulskotlel här gjort, har

utskottet  inte  något att  invända  mot de  i  propositionen  föreslagna               6

riktlinjerna för det framtida ansvaret för AB Göta kanalbolag. Kultur-



utskottet  föreslår  att   näringsutskottet   hemställer  att  riksdagen   med     1991/92:KrU5y

bifall till regeringens förslag godkänner vad som anförts i propositio­nen samt med anledning av motionerna N43, N45 yrkande 2, N46 och N53 som sin mening ger regeringen till känna vad kulturutskottet anfört i detta yttrande.

Stockholm den 13 maj 1992 På kulturutskottets vägnar

Ake Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Anne Sören­sen (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Charlotte Branting (fp) och Björn Kaaling (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.



gotab   41481, Slockholm 1992