Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Yttrande 2019/20:NU2y

Näringsutskottets yttrande

2019/20:NU2y

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet beslutade den 12 september 2019 att ge övriga utskott möjlighet att yttra sig över de iakttagelser om riksdagens tillämpning av sub­sidiaritetsprincipen som redovisats i en promemoria utarbetad inom konstitu­tionsutskottets kansli. Uppföljningen omfattar de subsidiaritetsprövningar som genomfördes i riksdagen under perioden den 1 januari–31 december 2018.

Näringsutskottet har beslutat att yttra sig över promemorian. I yttrandet redovisar näringsutskottet sina kommentarer och bedömningar när det gäller de frågor som konstitutionsutskottet särskilt har angett. Näringsutskottet subsi­diaritetsprövade under den aktuella perioden 15 förslag till lagstiftningsakter.

Utskottets överväganden

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Bakgrund

Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Sedan dess har riksda­gen enligt 9 kap. 20 § riksdagsordningen i uppgift att pröva om ett utkast till lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen. Prövningen utförs av ut­skotten i riksdagen.

Konstitutionsutskottet ska enligt 7 kap. 8 § riksdagsordningen följa tillämp­ningen av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser.

Konstitutionsutskottet beslutade den 12 september 2019 att ge övriga ut­skott möjlighet att yttra sig över iakttagelserna i promemorian Konstitutions­utskottets uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (pm 2019-09-10). I promemorian redogör konstitutionsutskottet för de iaktta­gelser det gjort vid en genomgång av de subsidiaritetsprövningar som genom­fördes i riksdagen under perioden den 1 januari–31 december 2018.

Konstitutionsutskottet önskar särskilt följande kommentarer och bedöm­ningar:

  1. En kommentar om det samlade utfallet av genomförda subsidiaritetspröv­ningar på olika politikområden under 2018 jämfört med 2017 samt sedan Lissabonfördragets ikraftträdande.
  2. En samlad bedömning av i vilken utsträckning utrymmet för nationella åt­gärder på olika politikområden inom utskottets beredningsområde minskat till följd av utkast till lagstiftningsakter från EU som subsidiaritetsprövats av utskottet sedan Lissabonfördraget trädde i kraft samt hur den samman­tagna utvecklingen på olika politikområden förhåller sig till upprätthållan­det av subsidiaritetsprincipen.
  3. En kommentar till kommissionens motiveringar avseende subsidiaritets­principen.
  4. En kommentar om i vilken utsträckning utskottet använder sig av IPEX eller kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner för in­hämtande och utlämnande av information.
  5. Kommentarer i övrigt om hur utskottet anser att subsidiaritetsprövningarna fungerar och eventuella förslag till eller önskemål om förbättringar.

Vidare anför konstitutionsutskottet i promemorian att inget hindrar utskotten från att, om de så önskar, även ta upp subsidiaritetsprövningar som påbörjades under 2018 men genomförts under 2019.

Näringsutskottets subsidiaritetsprövningar under 2017

Under perioden den 1 januari–31 december 2018 prövade utskottet följande 15 utkast till lagstiftningsakter:

       Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Euro­paparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 decem­ber 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållnings­fonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Euro­peiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmel­ser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 vad gäller stöd till strukturreformer i medlemsstaterna, COM(2017) 826

       Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 256/2014 om anmälan till kommissionen av projekt för investeringar i energiinfrastruktur inom Europeiska unionen, COM(2017) 769

       Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler och förfaranden för överensstämmelse med och genomdrivande av unionens harmoniseringslagstiftning för produkter och om ändring av Eu­ropaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 305/2011, (EU) nr 528/2012, (EU) 2016/424, (EU) 2016/425, (EU) 2016/426 och (EU) 2017/1369 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/42/EG, 2009/48/EG, 2010/35/EU, 2013/29/EU, 2013/53/EU, 2014/28/EU, 2014/29/EU, 2014/30/EU, 2014/31/EU, 2014/32/EU, 2014/33/EU, 2014/34/EU, 2014/35/EU, 2014/53/EU, 2014/68/EU och 2014/90/EU, COM(2017) 795

       Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ömsesidigt er­kännande av varor som lagligen saluförs i en annan medlemsstat, COM(2017) 796

       Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om främjande av rättvisa villkor och transparens för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster, COM(2018) 238

       Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om märkning av däck med avseende på drivmedelseffektivitet och andra väsentliga para­metrar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1222/2009, COM(2018) 296

       Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 469/2009 om tilläggsskydd för läkemedel, COM(2018)317

       Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska re­gionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden, COM(2018) 372

       Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en mekanism för lösning av rättsliga och administrativa problem i ett gränsöverskridande sammanhang, COM(2018) 373

       Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda be­stämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för externa åtgärder, COM(2018) 374

       Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska so­cialfonden+, Sammanhållningsfonden samt Europeiska havs- och fiskeri­fonden, och om finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- och migra­tionsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvalt­ning och visering, COM(2018) 375

       Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, och europeisk statistik samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014, (EU) nr 258/2014, (EU) nr 652/2014 och (EU) 2017/826, COM(2018) 441

       Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller medlen för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt om rättelse av den förordningen vad gäller medlen för målet Investering för tillväxt och sysselsättning, COM(2018) 498

       Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av för­ordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller en justering av den årliga förfinan­sieringen för åren 2021–2023, COM(2018) 614

       Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av Europa­parlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (ändrat genom direktiv 2018/XXX/EU) och Europaparlamentets och rådets för­ordning (EU) 2018/XXX (Styrningen av energiunionen), på grund av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen, COM(2018) 744.

Utskottets bedömning

Under perioden 2010–2018 genomförde riksdagens utskott totalt 862 subsidiaritetsprövningar. Av dessa har näringsutskottet prövat 85 utkast till lagstiftningsakter (ca 10 procent). Under 2018 prövade utskotten 149 utkast till lagstiftningsakter, varav 15 utkast prövades av näringsutskottet (ca 10 pro­cent). Utskottet lämnade under perioden 2010–2018 totalt sju utlåtanden, var­av fem resulterade i motiverade yttranden till kommissionen. Under 2018 re­sulterade två av prövningarna i utlåtanden, Subsidiaritetsprövning av kommis­sionens förslag till förordning om marknadskontroll av produkter (utl. 2017/18:NU26) och Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till för­ordning om en mekanism för att lösa problem i gränsöverskridande samman­hang (utl. 2017/18:NU28). I 10 fall av de 15 som utskottet prövade under 2018 var utskottet enigt i sin bedömning att förslagen inte stred mot subsidiaritets­principen. I tre fall lämnade företrädare för Sverigedemokraterna avvikande meningar mot utskottsmajoritetens uppfattning att förslagen var förenliga med subsidiaritetsprincipen (se prot. 2017/18:31) Av de 15 prövade förslagen inne­höll 6 stycken bestämmelser om delegerade akter, 4 av förslagen handlade om ändringar av befintliga lagstiftningsakter, 3 om upphävande av en eller flera befintliga lagstiftningsakter och 1 om tekniska anpassningar i samband med brexit. Vad gäller det samlade utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar på olika politikområden under 2018 jämfört med 2017 samt sedan Lissabon­fördragets ikraftträdande kan man allmänt säga att en större andel av förslagen under 2018 rörde tillnärmning av lagstiftning (artikel 114 i fördraget om Euro­peiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget) och strukturfonder (artikel 177 i EUF-fördraget) jämfört med 2017 då fokus låg på energipolitik (artikel 194 i EUF-fördraget) följt av tillnärmning av lagstiftning.

Vad gäller konstitutionsutskottets fråga om utskottets bedömning av om en kompetensöverföring har skett kan det generellt nämnas att riksdagens subsi­diaritetsprövningar endast omfattar utkast till lagstiftningsakter inom de områ­den där EU och medlemsstaterna har delad befogenhet. EU har exklusiv befo­genhet vad avser bl.a. tullunionen, konkurrenspolitiken och handelspolitiken. Vidare anses EU i praktiken ha exklusiv befogenhet på vissa områden där det från början funnits delad befogenhet. Allteftersom EU tagit sin befogenhet i anspråk genom att besluta om lagstiftning har utrymmet för medlemsländerna att själva besluta om lagstiftning krympt eller blivit upptaget, något som kallas EU-rättens spärrverkan. Det kan vidare konstateras att 14 av de 15 utkast till lagstiftningsakter som utskottet subsidiaritetsprövade under 2018 var utkast till förordningar, vilka inskränker medlemsstaternas utrymme för nationella åtgärder mer än direktiv eftersom de i motsats till de sistnämnda är direkt till­lämpliga i nationell lagstiftning och därigenom kan ha större verkan. Kom­missionens befogenhet att anta delegerade akter, vilket föreslogs i sex av fallen som utskottet prövade, innebär befogenhet till att göra kompletteringar eller tillägg till icke väsentliga delar av lagstiftningsakter. Även om delegerade ak­ter inte är lagstiftningsakter är de rättsligt bindande, vilket därmed innebär att de inom ramen för en lagstiftningsakt ytterligare kan minska utrymmet för nationella åtgärder. Sedan december 2017 finns ett nytt interinstitutionellt re­gister över delegerade akter. Det är dock relativt svårt att utan en djupare ana­lys få en överblick över de delegerade akter som antagits inom utskottets be­redningsområde och deras in­verkan på utrymmet för åtgärder på nationell nivå.

Sammanfattningsvis kan utskottet konstatera att även om utrymmet för na­tionell lagstiftning sedan Lissabonfördragets ikraftträdande har minskat ge­nom det samlade antal lagstiftningsakter som har föreslagits och slutligen anta­gits inom utskottets beredningsområde har utskottet bedömt att det stora fler­talet av dessa (ca 94 procent) har varit förenliga med subsidiaritetsprincipen.

Utskottet vill i detta sammanhang åter upprepa vad det anfört i sina tidigare yttranden till konstitutionsutskottet om uppföljningen av riksdagens tillämp­ning av subsidiaritetsprincipen (senast i yttr. 2018/19:NU1y) om att det krävs en mer genomgripande analys och jämförelse än vad som är görligt inom ra­men för ett yttrande för att fastställa om kompetens faktiskt har överförts eller inte. Att det saknas ett tillämpligt analysverktyg riskerar att göra bedömningen godtycklig, och det blir svårt att göra jämförelser från år till år. Därmed blir det svårt att bedöma om, och i vilken utsträckning, utrymmet för nationella åtgärder har minskat till följd av att ny lagstiftning har antagits på EU-nivå.

Kommissionen har i samtliga förslag till lagstiftningsakter utom ett som utskottet prövade under 2018 redogjort för sin syn på hur förslaget överens­stämmer med subsidiaritetsprincipen. Det aktuella förslaget (COM(2017) 769) handlade om att upphäva en befintlig förordning som bedömdes vara ineffek­tiv. Den rättsliga grunden för förordningen som förslaget skulle upphäva grun­dades på artikel 194 (energifrågor) i EUF-fördraget och omfattades därför av det ordinarie lagstiftningsförfarandet, varför förslaget måste godkännas av bå­de Europaparlamentet och rådet.

Utskottet har i samband med de subsidiaritetsprövningar som genomfördes under 2018 inte i någon större utsträckning använt sig av IPEX (Interparlia­mentary EU Information Exchange – en databas för utbyte av EU-relaterad information mellan EU-ländernas parlament) eller tagit kontakt med riksda­gens representant i Bryssel. På ett övergripande plan kan nyttan av informa­tionen i IPEX i samband med subsidiaritetsprövningar fortfarande upplevas som bristfällig. Det kan dock framhållas att kontakterna med riksdagens repre­sentant i Bryssel på ett relativt tidigt stadium ofta kan ge information om be­redningsläget i andra parlament.

Utskottet vill avslutningsvis framhålla att det kan vara svårt att förutse när ett subsidiaritetsärende ska komma in till riksdagen. Det medför att utskottets verksamhetsplanering försvåras, vilket periodvis kan skapa en ökad arbetsbe­lastning för utskottet. Det planeringsverktyg som utskottet framför allt förlitar sig på när det gäller subsidiaritetsärenden är kommissionens planeringsdoku­ment. Utskottet kan emellertid konstatera att det underlag som riksdagen haft att tillgå från kommissionen emellanåt visat sig vara otillförlitligt. Samtidigt gör utskottet bedömningen att riksdagens EU-samordning arbetar aktivt med att sprida den information som finns att tillgå om kommissionens planering till utskotten.

Stockholm den 7 november 2019

På näringsutskottets vägnar

Lars Hjälmered

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lars Hjälmered (M), Helene Hellmark Knutsson (S), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Monica Haider (S), Helena Lindahl (C), Birger Lahti (V), Lotta Olsson (M), Mathias Tegnér (S), Camilla Brodin (KD), Åsa Eriksson (S), Arman Teimouri (L), Eric Palmqvist (SD), Peter Helander (C), Staffan Eklöf (SD) och Amanda Palmstierna (MP).

Yttrandet är publicerat

Händelser

Beredning: 2019-10-10 Justering: 2019-11-07 Trycklov: 2019-11-08