Verksamheten i Europeiska unionen 2008

Yttrande 2008/09:KU5y

2008/09:KU5 Verksamheten i Europeiska unionen 2008

Konstitutionsutskottets yttrande

2008/09:KU5

Verksamheten i Europeiska unionen 2008

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har den 2 april 2009 beslutat bereda konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över skrivelse 2008/09:85 Årsboken om EU – Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2008 jämte motion, allt i de delar som berör konstitutionsutskottets beredningsområde. Konstitutionsutskottet yttrar sig dels över skrivelsen, dels över motionen 2008/09:U14 (s) yrkande 6 som väckts med anledning av skrivelsen.

Yttrandet innehåller en avvikande mening (s, mp).

Utskottets överväganden

Ärendet

I enlighet med 10 kap. 6 § regeringsformen ska regeringen fortlöpande informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen.

Bestämmelsen i 10 kap. 1 § riksdagsordningen stadgar att regeringen fortlöpande ska informera riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen. Regeringen ska redovisa sitt agerande i Europeiska unionen för riksdagen och varje år lämna en skrivelse med berättelse över verksamheten i Europeiska unionen till riksdagen.

Regeringen överlämnade den 5 mars 2009 skrivelsen 2008/09:85 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2008. Skrivelsen hänvisades till utrikesutskottet för behandling.

Utrikesutskottet beslutade den 2 april 2009 att bereda bl.a. konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över skrivelsen 2008/09:85 Årsboken om EU – Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2008 jämte motion, allt i de delar som berör konstitutionsutskottets beredningsområde.

Regeringens skrivelse

I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten i Europeiska unionen under 2008. Skrivelsen behandlar övergripande Europeiska unionens utveckling och förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner.

Skrivelsen inleds med ett övergripande avsnitt om samarbetet i den Europeiska unionen (EU) som ett svenskt och europeiskt intresse. Där uttalas bl.a. att grunden för regeringens Europapolitik är att Sverige ska vara en konstruktiv och drivande medlem av Europeiska unionen och arbeta aktivt för att skapa allianser och finna konstruktiva lösningar i viktiga frågor.

Skrivelsen behandlar bl.a. regeringens information till samt överläggningar och samråd med riksdagen och anger att hanteringen av faktapromemorior har behandlats i Regeringskansliets svarspromemorior till konstitutionsutskottets betänkande 2008/09:KU10.

Nedan redovisas frågor som aktualiserats i utskottet. Utöver de bedömningar som utskottet lämnar nedan gör utskottet, från de synpunkter utskottet har att beakta, ingen annan bedömning än den som återfinns i regeringens skrivelse och anser inte att skrivelsen i sig föranleder något uttalande av utskottet.

Rambeslutet om rasism och främlingsfientlighet

Regeringens skrivelse

Ett förslag till rambeslut om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet lades fram av kommissionen i november 2001 i vilket bestämmelser om vilka rasistiska och främlingsfientliga handlingar som ska vara straffbara föreslås. Vidare föreslås bestämmelser om påföljder och om rasistiska och främlingsfientliga motiv till andra brott. Förslaget innehåller också regler om ansvar och påföljder för juridiska personer samt domsrätt m.m.

Enligt skrivelsen har samråd i ärendet skett med konstitutionsutskottet, justitieutskottet och EU-nämnden. Därtill anges att rambeslutet (2008/913/RIF) antogs av rådet för rättsliga och inrikes frågor den 28 november 2008 och ska vara genomfört senast den 28 november 2010.

Regeringens överläggning med konstitutionsutskottet

Under våren 2007 överlade regeringen med konstitutionsutskottet i enlighet med 10 kap. 3 § riksdagsordningen. Utskottet konstaterade att det fanns stöd för regeringens position inför de fortsatta förhandlingarna och underströk samtidigt sin tveksamhet för det fall förslaget till rambeslutet skulle leda till att urskuldande, förnekande eller förringande av exempelvis Förintelsen ska kunna lagföras som hets mot folkgrupp även om gärningen inte innebär hot eller missaktning (jfr 2 § i konstitutionsutskottets protokoll 2006/07:20).

Grundlagsundantaget

Enligt artikel 7.2 i rambeslutet1 [ EUT L 328, 6.12.2008, s. 55–58] gäller att rambeslutet inte ska medföra krav på att medlemsstaterna ska vidta åtgärder som står i strid med grundläggande principer som rör föreningsfrihet och yttrandefrihet, särskilt tryckfrihet och yttrandefrihet i andra medier såsom följer av konstitutionella traditioner eller regler om rättigheter, ansvar och särskild rättegångsordning för pressen eller andra medier, när dessa regler hör samman med fastställande eller begränsning av ansvar.

Utskottets bedömning

Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen, i enlighet med vad utskottet tidigare uttalat som sin uppfattning, säkerställt att rambeslutet inte går utöver gällande begränsningar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Rambeslutet om bekämpning av terrorism

Regeringens skrivelse

I regeringens skrivelse anges att kommissionen i november 2007 presenterade ett förslag till ändring av rambeslut 2002/475/RIF om bekämpande av terrorism. Rambeslutet innebär huvudsakligen att definitioner av offentlig uppmaning till terroristbrott, rekrytering för terroristsyften respektive utbildning för terroristsyften införs i 2002 års rambeslut tillsammans med en förpliktelse för medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att dessa handlingar ska betraktas som brott med anknytning till terroristverksamhet.

Vidare anför regeringen att innebörden är att bestämmelserna i 2002 års rambeslut om påföljder, ansvar för juridiska personer, domsrätt och åtal ska gälla även för de nya brottstyperna, men att rambeslutet, till följd av ett uttryckligt undantag, inte innebär något krav på åtgärder som står i strid med den särskilda reglering för straffrättsligt ansvar som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

I skrivelsen anges därtill att Europaparlamentet har yttrat sig, att utkastet till rambeslut har godkänts av riksdagen samt att rambeslutet (2008/919/RIF) antogs av rådet för rättsliga och inrikes frågor den 28 november 2008 och ska vara genomfört senast den 9 december 2010.

Regeringens överläggning med konstitutionsutskottet

Under februari 2008 överlade regeringen, företrädd av justitieministern, med konstitutionsutskottet. Utskottet konstaterade efter genomförd överläggning att det fanns stöd för regeringens position inför de fortsatta förhandlingarna och framhöll vikten av att värna bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att rambeslutet inte ska komma i konflikt med dessa (jfr 11 § i konstitutionsutskottets protokoll 2007/08:21).

Grundlagsundantaget

Enligt artikel 2 i rambeslutet2 [ EUT L 330, 9.12.2008, s. 21–23] gäller att rambeslutet inte ska medföra krav på att medlemsstaterna ska vidta åtgärder som står i strid med grundläggande principer som rör yttrandefrihet, särskilt tryckfrihet och yttrandefrihet i andra medier såsom följer av konstitutionella traditioner eller regler om rättigheter, ansvar och särskild rättegångsordning för pressen eller andra medier, när dessa regler hör samman med fastställande eller begränsning av ansvar.

Utskottets bedömning

Utskottet har tidigare framhållit vikten av att i sammanhanget värna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Utskottet noterar med tillfredsställelse det uttryckliga undantaget som innebär att rambeslutets bestämmelser inte ställer krav på åtgärder som står i strid med den särskilda reglering för straffrättsligt ansvar som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Kampen mot IT-brottslighet

Regeringens skrivelse

I regeringens skrivelse anges att rådet under det franska ordförandeskapet antog slutsatser om åtgärder för att förstärka samarbetet för att bekämpa IT-relaterad brottslighet. Slutsatserna var allmänt hållna och för att gå vidare med konkreta åtgärder krävs nya förslag från kommissionen eller medlemsstaterna. Bland åtgärderna finns förslag om en europeisk avtalsmodell för samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter och privata operatörer samt förslag om att Europol ska ta fram en gemensam EU-plattform mot IT-brottslighet. Syftet med plattformen är att medlemsstaterna ska rapportera in Internetrelaterad brottslighet till den europeiska plattformen så att pågående utredningar i olika medlemsstater kan kopplas samman.

Regeringens information till konstitutionsutskottet

Vid sitt sammanträde den 10 mars 2009 informerades konstitutionsutskottet av Justitiedepartementets tjänstemän i aktuella EU-ärenden. Som underlag inför informationen förelåg bl.a. en rådspromemoria (daterad den 17 november 2008) i vilken den svenska ståndpunkten till utkastet till rådets slutsatser om en samordnad arbetsstrategi och konkreta åtgärder i kampen mot IT-brottslighet redogjordes enligt följande:

Sverige kan godkänna förslaget till rådsslutsatser. Sverige anser att det är viktigt att de brottsbekämpande myndigheterna samarbetar även när det gäller brottslighet på Internet. Internet får inte vara en skyddad zon för brottslighet. De föreslagna slutsatserna innehåller förslag på åtgärder där EU bör gå vidare och är samtidigt relativt allmänt hållna. Det är välkommet eftersom den nationella lagstiftningen i vissa frågor skiljer sig åt mellan medlemsstaterna. Sverige kommer i det fortsatta arbetet fortsätta att betona att åtgärderna ska vara proportionerliga, rättssäkra och väl avvägda med hänsyn till integritetsaspekter.

Under Justitiedepartementets information noterades dels att rådsslutsatserna är av icke-bindande karaktär, dels att eventuella framtida instrument som kan komma att presenteras med anledning av dessa slutsatser skulle kunna medföra kostnader, beroende på hur instrumenten utformas.

I slutsatserna föreslås kommissionen samordna åtgärder (på både kort och medellång sikt) och inkludera dem i det kommande femårsprogrammet för insatser inom området för rättsliga och inrikes frågor. Åtgärderna på kort sikt är bl.a. att dels skapa en EU-plattform till vilken medlemsstaterna rapporterar brott på Internet, dels ta fram en europeisk avtalsmodell för samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter och privata operatörer, dels ta fram en gemensam beskrivning av id-bedrägeri på Internet. Åtgärder på medellång sikt är bl.a. att utbyta goda exempel på åtgärder för att blockera och/eller stänga barnpornografiska sidor i samtliga medlemsstater. Operatörer ska uppmuntras att vidta sådana åtgärder. En svart lista över operatörer och sidor bör tas fram med hjälp av den europeiska plattformen för brott på Internet. Andra åtgärder på medellång sikt är dels att underlätta fjärrsökning i de medlemsstater där det är möjligt enligt nationell lagstiftning, dels att ta fram statistik om IT-brottslighet.

Under Justitiedepartementets information till utskottet berördes bl.a. aspekter av slutsatserna som gällde fjärrsökning, finansiering av brottsförebyggande och brottsbekämpande projekt samt svartlistning av operatörer.

Vad gäller svartlistning informerade Justitiedepartementet dels om ett EU-samarbete för en gemensam blockering av webbplatser med barnpornografiskt material, dels om ett nordiskt samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter mot barnpornografiska webbplatser, inom ramen för vilket de nordiska länderna har tagit fram en i stora delar gemensam lista över webbplatser som operatörer eller leverantörer blockerar. Huruvida medlemsstaterna inom ramen för den planerade EU-plattformen även kommer att diskutera frågan om en gemensam svart lista liknande den som tagits fram av de nordiska länderna är, enligt Justitiedepartementet, inte fastställt.

Utskottets bedömning

Utskottet vill som sin uppfattning framhålla att regeringen i det fortsatta arbetet bör betona att åtgärderna i kampen mot IT-brottsligheten ska vara proportionerliga, rättssäkra och väl avvägda med hänsyn till integritetsaspekter. Utskottet förutsätter även att det fortsatta arbetet bedrivs med en inriktning som inte på sikt urholkar svenska tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principer.

Översyn av öppenhetsförordningen m.m.

Regeringens skrivelse

Sedan den 3 december 2001 tillämpar Europaparlamentet, rådet och kommissionen förordningen (1049/2001) om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (öppenhetsförordningen). I regeringens skrivelse nämns bl.a. att Sverige alltsedan antagandet av de nya reglerna har agerat för att främja en öppenhetsvänlig tolkning av bestämmelserna i förordningen vid behandlingen av de enskilda utlämnandeärendena som rådet beslutar i. Sverige har under 2008 fortsatt att hålla en konsekvent linje i de diskussioner av mer principiell natur som tidigare förts i rådet, bl.a. i frågan om hur sekretessbestämmelsen till skydd för rättslig rådgivning ska tolkas, och röstar emot majoriteten samt begär att röstresultatet ska offentliggöras i de fall vi har en avvikande rättslig uppfattning. Den tendens mot en kontinuerligt utökad handlingsoffentlighet som varit tydlig under senare år börjar nu mattas av. Detta ska emellertid ses mot bakgrund av de resultat som har uppnåtts i detta hänseende, dvs. att handlingsoffentligheten inom EU numera har en väsentligt större omfattning än vad som var fallet vid öppenhetsförordningens införande. Många handlingar som tidigare var hemliga är numera t.o.m. direkt sökbara på Internet.

I skrivelsen anges att en översyn av öppenhetsförordningen har inletts genom att kommissionen den 30 april 2008 lade fram ett förslag till ändringar i förordningen. Regeringen anser att förslaget innehåller vissa positiva inslag, men att andra delar i förslaget bör omarbetas om det uttalade syftet att öka öppenheten ska uppnås. Det övergripande målet för Sverige i de kommande förhandlingarna är enligt regeringen att översynen ska innebära ökad öppenhet i allmänhet och att allmänheten ska ges tillgång till ytterligare handlingar från institutionerna.

Regeringen anger att alla mål vid EG-domstolen och dess förstainstansrätt med anknytning till allmänhetens tillgång till handlingar bevakas kontinuerligt. I skrivelsen anges att Sverige under 2008 dels har fortsatt att agera i de mål där Sverige har intervenerat sedan tidigare, dels har intervenerat i fyra mål vid förstainstansrätten, varav ett av målen sedermera har återkallats (jfr skr. 2008/09:85 s. 255).

I skrivelsen anges därtill att EG-domstolen den 1 juli 2008 meddelat dom i ett av de mål som Sverige agerat i (C-39/05 P och C-52/05 P, Sverige och Maurizio Turco mot rådet). Målet avsåg frågan om sekretess till skydd för juridisk rådgivning i rättstjänstens yttranden och domen innebar en stor framgång för Sverige. I enlighet med Sveriges talan i målet ogiltigförklarade domstolen rådets beslut att sekretessbelägga det aktuella yttrandet. Domstolen slog vidare fast att allmänintresset av insyn i lagstiftningsprocessen väger så tungt att rådet i princip har en skyldighet att lämna ut yttranden från rättstjänsten i ett lagstiftningsärende.

Bakgrund

Konstitutionsutskottet avgav ett utlåtande den 7 juni 2007 (bet. 2006/07:KU23) med anledning av grönboken, där utskottet ansåg att det fortsatta arbetet med reformering av öppenhetsförordningen bör syfta till att förstärka en ökad transparens i EU och säkerställa allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner.

I sitt utlåtande om grönboken betonade konstitutionsutskottet vikten av att artikel 4.5 i öppenhetsförordningen skulle tolkas så att någon oinskränkt vetorätt i fråga om handlingar som härrör från en medlemsstat inte skulle vara möjlig. Med utgångspunkt i utskottets tidigare bedömningar av öppenhetsförordningen (yttr. 2000/01:KU3y) och särskilt förordningens artikel 4.5 framhöll utskottet i sitt uttalande att det var kritiskt till bestämmelsen om att sekretessen är bunden till vad som anges som förtrolig information av de enskilda medlemsstaterna. Enligt utskottets utlåtande gällde att en begärd konfidentialitet inte kan ses som ett självständigt sekretesskyddsintresse; det skulle strida mot offentlighetsprincipens grunder (bet. 2006/07:KU23 s. 13).

Regeringens överläggning med konstitutionsutskottet

Under oktober 2008 överlade regeringen, företrädd av justitieministern och medföljande tjänstemän med konstitutionsutskottet om öppenhetsfrågor med anledning av kommissionens förslag om omarbetning av öppenhetsförordningen. Vid överläggningen lämnades upplysningar om dels pågående och kommande förhandlingar inom rådet, dels relevanta mål i EG-domstolen, dels regeringens samarbete med andra öppenhetsintresserade medlemsstater och kontakter med Europaparlamentet, dels regeringens övergripande målsättningar. Vidare lämnades vid överläggningen information om regeringens ståndpunkt inför fortsatta förhandlingar, nämligen att ändringar i öppenhetsförordningen ska leda till ökad öppenhet, dvs. till att ytterligare dokument kan lämnas ut till allmänheten.

Utskottet konstaterade efter genomförd överläggning att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt och framhöll vikten av att regeringen inför de fortsatta förhandlingarna om öppenhetsförordningen kraftfullt driver frågor om ökad offentlighet, öppenhet och insyn i syfte att förstärka en ökad transparens inom EU samt allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska unionens institutioner (jfr 2 § i konstitutionsutskottets protokoll 2008/09:4).

Övrigt

Ledamöter från konstitutionsutskottet deltog i ett gemensamt utskottsmöte organiserat av Europaparlamentets ansvariga utskott (LIBE) den 19–20 januari 2009 där frågan om kommissionens förslag till översyn av öppenhetsförordningen diskuterades. Vid mötet framkom att ett flertal ledamöter från olika medlemsstater liksom Europaparlamentets rapportör i ärendet var kritiska till flera delar av kommissionens förslag.

Justitieministern lyfte fram frågan om översynen av öppenhetsförordningen under ministerrådets möte för rättsliga och inrikes frågor den 27 februari 2009. Inför justitieministerns inlägg vid ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor diskuterades frågan om översynen av öppenhetsförordningen i EU-nämnden den 20 februari 2009.

Regeringen, företrädd av Justitiedepartementets tjänstemän, lämnade i mars 2009 information till utskottet om utvecklingen i förhandlingarna.

Utskottets bedömning

Utskottet påminner om sitt tidigare utlåtande (bet. 2006/07:KU23) samt sitt uttalande vid regeringens överläggning med utskottet. Utskottet utgår från att regeringens fortsatta arbete med reformeringen av öppenhetsförordningen syftar till att förstärka en ökad transparens i EU och säkerställa allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska unionens institutioner.

Motionen

Nedan behandlas det motionsyrkande som väckts med anledning av skrivelse 2008/09:85 och som berör konstitutionsutskottets beredningsområde.

Införlivande av EG-direktiv

Motionen

I följdmotion 2008/09:U14 av Urban Ahlin m.fl. (s) yrkande 6 begärs att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utarbeta en policy för hur nya EG-direktiv ska införlivas så att administrativt merarbete begränsas och står i proportion till nyttan.

Skrivelsen

Enligt regeringens skrivelse (skr. 2008/09:85) presenterade kommissionen i slutet av januari 2009 sin andra strategiska översyn av regelförenklingsarbetet inom EU (jfr faktapromemoria 2007/08:FPM83). Den belyser hur långt arbetet har kommit med bl.a. mätningar av företagens administrativa kostnader, förenkling av befintliga regler och minskning av företagens administrativa bördor samt användningen av konsekvensbedömningar. Översynen visar, enligt regeringen, att arbetet med kommissionens förenklings- och åtgärdsprogram fortgår enligt planerna.

Tidigare behandling

Våren 2004 behandlade utskottet i ett yttrande (2003/04:KU4y) till utrikesutskottet ett motionsyrkande (mp) med en begäran om ett tillkännagivande för regeringen om att alla av EU beslutade regler och lagar som berör Sverige efter en tid ska tas upp i riksdagen för att få de praktiska konsekvenserna belysta och att riksdagen bör ha möjlighet att göra efter- och omprövningar av redan fattade beslut och lämna förändringsförslag till EU. Utskottet hänvisade till behandlingen under våren 2002 av två tidigare motionsyrkanden av samma lydelse som det här behandlade.

Våren 2002 behandlade utskottet i ett betänkande (2001/02:KU29) om lagstiftningsprocessen m.m. två motionsyrkanden (mp) av samma lydelse som ovan. Utskottet hänvisade till en given redovisning varav framgick att det också inom EU bedrevs ett arbete med regelkvalitet och regelförenkling och att det också i detta arbete fanns en inriktning på att analysera konsekvenser av förslag till nya regler. Utskottet hänvisade vidare till ett tidigare påpekande om att EU bör eftersträva ett så okomplicerat regelsystem som möjligt. Därutöver påpekade utskottet att riksdagen bl.a. inom ramen för sitt uppföljnings- och utvärderingsarbete hade möjlighet att belysa konsekvenserna av EU-regler. Någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av vad som anfördes i motionerna i berörd del var enligt utskottets mening inte påkallad, utan de avstyrktes.

Utskottets tidigare granskning av beredningen av EG-direktiv

Konstitutionsutskottet har i tidigare sammanhang och återkommande granskat bl.a. beredningen av svenska ståndpunkter inför ministerrådets beslut om EG-direktiv (jfr bet. 2004/05:KU10 s. 74–88). Inom ramen för utskottets granskning av beredningen av vissa frågor i EU-samarbetet (bet. 2008/09:KU10 s. 65–78) lämnade Regeringskansliet hösten 2008 en promemoria med uppgifter om tiden för beredningen av lagärenden med anledning av EG-direktiv.

Regeringskansliet anförde då att företrädare för Sverige i förhandlingar om EG-direktiv verkar för en genomförandetid som är realistisk med beaktande av den analys som gjorts av konsekvenserna för det svenska regelverket. Vidare angavs att eftersom beslut i många fall fattas med kvalificerad majoritet i rådet kan det hända att genomförandetiden ibland blir kortare än vad som kan anses önskvärt. Därtill upplystes det om dels att diskussioner pågick om att ta fram ett cirkulär även för genomförande av direktiv, dels att det vid möten med den s.k. rättskretsen, som består av bl.a. rätts- och expeditionschefer från samtliga departement, regelbundet tas upp frågor om genomförande av direktiv och att det vid dessa möten också diskuteras hur genomförandeprocessen kan förkortas, utan att ge avkall på kraven på en noggrann beredning.

Utskottets bedömning

Konstitutionsutskottet vill erinra om vad som tidigare sagts bl.a. om att riksdagen inom ramen för sitt uppföljnings- och utvärderingsarbete har möjlighet att belysa konsekvenserna av regler som beslutats på EU-nivå – likaväl som konsekvenserna av andra regler.

I likhet med vad utskottet tidigare uttalat (yttr. 2003/04:KU4y) vill utskottet återigen slå fast dels att det inom EU bedrivs ett fortsatt arbete med regelkvaliteten, dels att riksdagsledamöter har möjlighet att, på samma sätt som i fråga om nationella regler, motionsvis begära att regeringen ska verka för förändringar. Utskottet kan också notera att det inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram ett cirkulär även för genomförande av direktiv. Utskottet anser mot denna bakgrund att någon åtgärd inte är påkallad från riksdagens sida med anledning av motionen och avstyrker därmed motionen 2008/09:U14 yrkande 6.

Stockholm den 16 april 2009

På konstitutionsutskottets vägnar

Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit Andnor (s), Per Bill (m), Margareta Cederfelt (m), Andreas Norlén (m), Yilmaz Kerimo (s), Cecilia Wigström i Göteborg (fp), Helene Petersson i Stockaryd (s), Björn Leivik (m), Ingvar Svensson (kd), Marianne Berg (v), Phia Andersson (s), Annie Johansson (c), Mikael Johansson (mp), Karl Sigfrid (m), Tone Tingsgård (s) och Birgitta Sellén (c).

Avvikande mening

Införlivande av EG-direktiv (s, mp)

Berit Andnor (s), Yilmaz Kerimo (s), Helene Petersson i Stockaryd (s), Phia Andersson (s), Mikael Johansson (mp) och Tone Tingsgård (s) anför:

För att underlätta diverse verksamheter i hela EU med gemensamma krav på säkerhet och ansvar kan det vara motiverat med gemensamma EU-regler. Vi anser emellertid att det finns en uppenbar risk att nya EG-direktiv, när de genomförs i svensk lagstiftning, kommer att innebära administrativt merarbete. Vi menar att nya EG-direktiv alltid bör bedömas utifrån hur mycket administrativt merarbete och krångel de orsakar i förhållande till den nytta och det värde de tillför. Mot bakgrund av detta föreslår vi att det utarbetas en policy för hur nya EG-direktiv ska införlivas så att administrativt merarbete begränsas och står i proportion till nyttan.

Vi anser att riksdagen ska tillkännage för regeringen om behovet av att utarbeta en policy för hur nya EG-direktiv ska införlivas så att administrativt merarbete begränsas och står i proportion till nyttan. Det anförda innebär att vi anser att utskottet bör tillstyrka motion 2008/09:U14 yrkande 6.