Verksamheten i Europeiska unionen under 2008

Yttrande 2008/09:EUN1Y

EU-nämndens yttrande

2008/09:EUN1Y

Verksamheten i Europeiska unionen under 2008

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har den 2 april 2009 beslutat att ge EU-nämnden tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2008/09:85 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2008.

EU-nämnden lyfter i detta yttrande - liksom i tidigare yttranden - fram dels vissa övergripande frågor som gäller skrivelsens innehåll och regeringens samråd med riksdagen, dels vissa av de frågor som redovisas i skrivelsen och som nämnden velat särskilt uppmärksamma, allt med syftet att belysa och främja utvecklingen av samrådet om EU-politiken.

Regeringens skrivelse

I skrivelsen om verksamheten i Europeiska unionen under 2008 behandlas Europeiska unionens övergripande utveckling (del 1), unionens förbindelser med omvärlden (del 2), ekonomiska och finansiella frågor (del 3) samt rättsliga och inrikes frågor (del 4). Vidare behandlas unionens övriga politikområden (delarna 5-10). Slutligen redogörs för unionens institutioner m.m. (del 11).

I bilagor redogörs också för pågående och avgjorda mål vid EG-domstolen och EG-domstolens förstainstansrätt samt för pågående s.k. överträdelseärenden mot Sverige. Vidare finns en bilaga i vilken det redogörs för beslut i ministerrådet som Sverige inte stött och ett sakregister.

EU-nämnden

Synpunkter av övergripande karaktär

EU-nämnden vill även detta år uttrycka sin uppskattning av skrivelsen som ger en bred översikt över det gångna årets verksamhet i EU.

Relationerna mellan regeringen och riksdagen behandlas övergripande i ett sammanhang i avsnitt 1.1. EU-nämnden vill med detta som utgångspunkt först framhålla att riksdagens arbete med EU-frågorna under 2008 präglades av det fortsatta genomförandet av den reform som trädde i kraft den 1 januari 2007. Någon utvärdering av reformen har inte genomförts men omfattningen av EU-arbetet varierade mellan olika utskott, och antalet överläggningar tidigt i förhandlingsprocessen var fortfarande relativt begränsat. Sammantaget står det dock klart att intensiteten i utskottens engagemang ökade, vilket också avspeglas i den statistik som redovisas i avsnittet. EU-nämnden hade därmed en stabilare grund vid sitt samråd med regeringen, och den svenska ståndpunkten blev på ett tydligare sätt än tidigare förankrad i riksdagen.

Den ordning som infördes i EU-nämnden under 2007 och som innebär en möjlighet att avge formella avvikande meningar användes under 2008 relativt ofta i förhandlingsrelaterade frågor men också för att markera politiska skiljelinjer. Det är nämndens bedömning att möjligheten att avge avvikande mening, där motiveringen också i sin helhet bevaras i de stenografiska uppteckningarna, bidrog till ökad tydlighet i utfallet av samrådet mellan regering och riksdag.

Som noteras i avsnitt 1.1 har regeringen, i enlighet med konstitutionella krav, under året samrått med EU-nämnden inför samtliga möten i Europeiska rådet och ministerrådet. Det finns anledning att framhålla att dessa omfattande kontakter mellan å ena sidan riksdagen och å andra sidan regeringen och Regeringskansliet präglades av god samarbetsanda och beredskap till nödvändig flexibilitet. Det aktiva och av världshändelserna påverkade franska ordförandeskapet under andra halvåret ställde krav på nämndens förmåga att sammanträda i olika former och på kort varsel. Så genomfördes exempelvis samrådet skriftligt inför det extra ministerrådet om utrikesfrågor den 13 augusti med anledning av Georgienkrisen. Samråd per telefon genomfördes med statsministern inför det snabbinkallade informella mötet med stats- och regeringscheferna den 7 november och med statsrådet Cecilia Malmström den 11 december om den senaste utvecklingen inför Europeiska rådet den 11-12 december i Bryssel.

När det gäller samarbetsformerna vill EU-nämnden peka på att regeringens återrapportering utgör en viktig del av helheten i samrådet. Genom en med hänsyn till sakfrågans betydelse tillräckligt fyllig och tydlig återrapportering kan nämndens ledamöter följa ärendenas utveckling och få underlag till uppföljande frågor vid nästa samrådstillfälle. Nämnden vill påminna om behovet av att återrapporteringen uppfyller sådana krav och är så enhetlig som möjligt, vilket nämnden tidigare har fäst uppmärksamheten på i kontakter med företrädare för regeringen och internt i riksdagen. Nämnden vill också betona att det är viktigt att statsråden i sin planering försöker undvika krockar mellan arbetet i kammaren och arbetet i nämnden.

EU-nämnden vill i detta sammanhang också ta upp språkfrågan. Nämnden har i tidigare yttranden framhållit att det är mycket angeläget att relevant beslutsunderlag föreligger på svenska, men konstaterar att någon nämnvärd förändring inte har skett. Att dokument ibland har funnits tillgängliga endast på engelska har inte hindrat att samråd ändå kunnat genomföras på ett tillfredsställande sätt, men nämnden vill betona att samråd på grundval av beslutsdokument på andra främmande språk inte ger förutsättninar för ett godtagbart resultat.

Avslutningsvis när det gäller relationerna mellan regering och riksdag noterar EU-nämnden att det korta övergripande avsnittet (1.1) kompletteras av referenser till riksdagskontakter (samråd, överläggningar och information) i övriga delar av skrivelsen. Dessa referenser präglas av en viss brist på enhetlighet och stringens i terminologin. Ibland saknas referenser också helt och hållet. EU-nämnden inser problemen att få en full konsekvens i en produkt med många bidragsgivare, men skulle välkomna en mer genomförd ordning samt också en något fylligare övergripande genomgång.

Synpunkter med anledning av de olika sakavsnitten

I det följande lyfter EU-nämnden fram några utvecklingslinjer och enskilda frågor som är av intresse för att belysa samrådet mellan regeringen och riksdagen.

Den övergripande utvecklingen av EU-samarbetet (del 1) präglas fortsatt av ett allt större inslag av övergripande strategier, program och breda beslutspaket. Som framhålls i skrivelsens inledning var klimatfrågan i fokus också under 2008 och behandlades av Europeiska rådet i samtliga möten samt i en rad ministerrådsformationer. Det gällde i första hand miljöministrarna och energiministrarna, men också transport- och finansministrarna. Under första delen av 2008 präglades diskussionen i rådet också av problemen med kraftigt stigande livsmedels- och oljepriser, vilka behandlades inför Europeiska rådet, rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser, Ekofinrådet samt Jordbruks- och fiskerådet. En dramatisk förändring av den politiska dagordningen orsakades så av den globala finansiella och ekonomiska krisen som bröt ut under hösten. Från och med oktober månad dominerade krisen arbetet i Europeiska rådet och i Ekofinrådet men också t.ex. arbetsmarknadsministrarnas och näringsministrarnas dagordningar.

Att EU på detta sätt utvecklas i breda stråk som berör olika politikområden inom samarbetet och också hanteras uppifrån - Europeiska rådet - och nedåt, ställer krav på god samordning inom regeringen och Regeringskansliet. För riksdagens del ger EU-nämndens befattning med såväl Europeiska rådet som ministerrådet i samtliga dess formationer goda förutsättningar för överblick och kontinuitet. Genom nämndens breda och flexibla sammansättning säkerställs också att synsätt och eventuella formella överläggningar i fackutskotten kan beaktas vid samrådet i nämnden.

Genom samrådet i EU-nämnden kunde det under den ekonomiska krisens höst klarläggas att den svenska linjen i en rad frågor av grundläggande betydelse vilade på bred parlamentarisk grund. Det gäller sådant som vikten av att hålla fast vid klimatmålen trots den ekonomiska krisen, att prioritera målet om hållbara offentliga finanser i medlemsstaterna, att inte låta den ekonomiska krisen föranleda stora ingrepp i EU:s fastställda budgetram liksom att kraftfullt motverka de protektionistiska reflexer som krisen utlöser.

När det gäller EU:s förbindelser med omvärlden (del 2) kan konstateras att detta politikområde blir alltmer omfattande med hantering av uppblossande kriser och konflikter såväl som den löpande globala utrikespolitiken, inklusive bistånds- och handelsfrågor. Samrådet inför de ordinarie rådsmötena präglades under 2008 av en öppen och ingående diskussion i EU-nämnden som i allmänhet ledde fram till ett brett parlamentariskt stöd för utrikespolitiken. Som framgått kunde regeringens linje i Georgienkrisen under sommaren förankras i EU-nämnden med början inför utrikesministrarnas extra rådsmöte den 13 augusti och det extra toppmötet den 1 september. Utöver samråden inför olika möten kan påpekas att regeringsbesluten om att rösta för EU-sanktioner som omnämns i avsnitt 8.9 regelmässigt föregicks av samråd med EU-nämnden i skriftlig form.

Samråden om de rättsliga och inrikes frågorna (del 4) var intensiva både när det gäller justitieministerns och migrationsministerns ansvarsområden, och EU-nämnden var inte alltid enig i sina ståndpunkter. Bland ärenden där enighet faktiskt förelegat och där svenska förhandlingsmål kunnat uppnås kan lyftas fram frågan om val av lag för äktenskapsskillnad (avsnitt 18.4). Regeringen hade här nämndens enhälliga stöd för att inte acceptera en reglering som kunde innebära att rätten till skilsmässa i vissa fall inskränktes. Det står klart att riksdagens tydliga hållning stärkte regeringens möjlighet att motstå det tryck som utövades på Sverige att släppa sitt veto och godta majoritetens hållning.

Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (del 8) fördes under hösten den s.k. hälsokontrollen i hamn (avsnitt 39.1). Hanteringen av denna fråga präglades av tidigt inledda och intensiva löpande kontakter om den svenska ståndpunkten mellan regeringen och miljö- och jordbruksutskottet samt samråd med EU-nämnden inför förhandlingstillfällena vid ministerrådets möten. Jordbruksministern kunde gå in i den avslutande förhandlingen vid rådsmötet den 18-20 november med EU-nämndens enhälliga stöd för viktiga svenska krav som marknadsanpassning och möjligheten för jordbrukare i olika länder att konkurrera på lika villkor. Enligt EU-nämndens mening var hanteringen av frågan om "hälsokontrollen" ett exempel på en väl fungerande förankring av regeringens ståndpunkter i riksdagens olika organ som också bidrog till att stärka regeringens förhandlingsarbete.

Från jordbruksområdet kan under 2008 också nämnas det s.k. skolfruktsprogrammet (avsnitt 39.2.1) som gav upphov till ingående diskussioner i såväl miljö- och jordbruksutskottet som EU-nämnden, inte minst om taktiska och strategiska överväganden. Jordbruksministern fick tillfälle att redovisa sin syn på hur förhandlingen i en fråga där grundinställningen är negativ ska drivas för att nå ett så positivt förhandlingsresultat som möjligt och undvika risker för att skada andra samtidigt pågående förhandlingar. Även om det fanns olika meningar i EU-nämnden om huruvida Sverige slutligt borde rösta för förhandlingsresultatet, är det nämndens uppfattning att det relativt positiva resultatet av förhandlingarna är ett ytterligare exempel på värdet av en välfungerande förankring i riksdagen.

Institutionella frågor

När det gäller avsnittet om ministerrådet (47.1) erinrar EU-nämnden om vad som under övergripande synpunkter anförts om vikten av att relevant beslutsmaterial föreligger på svenska.

Nämnden vill vidare än en gång uttrycka sitt starka stöd för regeringens arbete när det gäller öppenhet och insyn (avsnitt 47.7) samt påminna om att riksdagens stöd för regeringens linje i frågan om en översyn av öppenhetsförordningen under året framgick vid överläggning i konstitutionsutskottet liksom i EU-nämnden. Det kan också framhållas att den svenska delegationen under 2008 agerade till stöd för denna hållning inom ramen för det parlamentariska samarbetet inom Cosac, konferensen för de nationella parlamentens EU-organ, där även Europaparlamentet deltar.

Slutligen noterar EU-nämnden regeringens redovisning av förberedelserna för EU-ordförandeskapet hösten 2009 (avsnitt 47.11). Regeringen samrådde med EU-nämnden om 18-månadersprogrammet inför antagandet av rådet i juni och informerade nämndens beredningsgrupp om förberedelsearbetet i övrigt. Nämnden vill som förra året framhålla vikten av att regeringens agerande som ordförande förankras i riksdagen och ser fram emot det fortsatta samrådet med regeringen under ordförandeskapet.

Stockholm den 17 april 2009

På EU-nämndens vägnar

Anna Kinberg Batra

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Kinberg Batra (m), Susanne Eberstein (s), Bengt-Anders Johansson (m), Peder Wachtmeister (m), Sofia Arkelsten (m), Carina Ohlsson (s), Holger Gustafsson (kd), Jakob Johnson (v), Lars Lilja (s), Ulf Holm (mp), Börje Vestlund (s), Karl Sigfrid (m), Agneta Berliner (fp), Lars Tysklind (fp), Erik A Eriksson (c).

Elanders, Vällingby 2009