Sök (60 724 träffar)

Betänkande 2020/21:CU15

Banker och andra näringsidkare som erbjuder finansiell rådgivning är i vissa fall skyldiga att ersätta en konsument om rådgivningen lett till en ren förmögenhetsskada. Det vill säga att konsumenten förlorat pengar på grund av att rådgivaren varit oaktsam eller orsakat skadan med flit.

Regeringen anser att det måste framgå tydligt i lagen om finansiell rådgivning till konsumenter att näringsidkaren ska betala full ersättning för skadan i en sådan situation. Det innebär exempelvis att även ersättning för utebliven vinst ska betalas ut.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra i lagtexten. Lagändringen börjar gälla den 1 april 2021.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2021-02-04 Debatt: 2021-02-11 Beslut: 2021-02-11

Betänkande 2020/21:CU15 (pdf, 224 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skadeståndets omfattning vid finansiell rådgivning

Betänkande 2020/21:CU7

Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen: återkom med förslag på hur bostäder kan omvandlas till ägarlägenheter och utred ett hyrköpsystem av bostäder.

Fler bör kunna få möjlighet att äga sin bostad, tycker riksdagen. Det bör finnas möjlighet att successivt omvandla ett hyreskontrakt till ett ägande. Riksdagen uppmanade regeringen att utreda ett sådant hyrköpsystem för över fem år sedan. Regeringen uppmanades då även att återkomma med förslag på hur fler så kallade ägarlägenheter skulle kunna bildas. Detta har inte gjorts. Riksdagen vill därför att regeringen nu prioriterar detta arbete. Regeringen uppmanas att snarast möjligt dels återkomma med förslag på hur befintliga bostäder kan omvandlas till ägarlägenheter, dels tillsätta en utredning för att införa ett hyrköpsystem.

Förslagen om tillkännagivanden kommer från förslag i motioner från den allmänna motionstiden år 2020. Riksdagen sa nej till övriga cirka 80 förslag i motioner inom området.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 30
Justering: 2021-02-04 Debatt: 2021-02-11 Beslut: 2021-02-11

Betänkande 2020/21:CU7 (pdf, 701 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hyresrätt m.m.

Betänkande 2020/21:AU7

Riksrevisionen har granskat hur väl Arbetsförmedlingens tjänst Stöd och matchning leder till att arbetslösa deltagare så snabbt som möjligt får ett jobb eller påbörjar studier. Stöd och matchning är en så kallad matchningstjänst som går ut på att arbetslösa deltagare får stöd att komma ur sin arbetslöshet med hjälp av en handledare från en leverantör som deltagaren själv väljer. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till Arbetsförmedlingen och till regeringen.

Arbetsförmedlingen rekommenderas bland annat att göra det lättare för deltagare att göra välinformerade val av leverantör och att utvärdera det så kallade ratingsystemet för betygsättning av leverantörer. Arbetsförmedlingen rekommenderas också att förbättra uppföljningen av leverantörerna och att säkerställa att det går att följa upp och utveckla tjänsten Stöd och matchning på ett systematiskt sätt. Regeringen rekommenderas att undersöka om Arbetsförmedlingen kan använda Skatteverkets månadsvisa inkomstuppgifter på individnivå när leverantörer ska betygsättas och ersättas.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport. Riksdagen välkomnar granskningen och delar regeringens uppfattning att den är ett viktigt bidrag till utvecklingen av både Arbetsförmedlingen och upphandlade matchningstjänster.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2021-01-21 Debatt: 2021-02-03 Beslut: 2021-02-10

Betänkande 2020/21:AU7 (pdf, 151 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens tjänst Stöd och matchning

Betänkande 2020/21:FiU16

Avgiften sänks vid återköp och flytt av individuella livförsäkringar som är fond- och depåförsäkringar. Riksdagen sa ja till regeringen förslag.

Det innebär att försäkringsföretag i dessa fall bara får ta ut avgift för den direkta kostnaden för administrationen av återköpet eller flytten till ett annat försäkringsföretag. Syftet är att effektivisera rätten till återköp och flytt av individuella livförsäkringar som är fond- och depåförsäkringar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021 och omfattar försäkringsavtal som har ingåtts från och med den 1 juli 2007.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2021-02-04 Debatt: 2021-02-10 Beslut: 2021-02-10

Betänkande 2020/21:FiU16 (pdf, 345 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avgifter vid återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar

Betänkande 2020/21:FiU19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya bestämmelser om hållbarhetsrelaterade upplysningar inom finansmarknadsområdet.

Bestämmelser om hållbarhetsinformation ersätts av EU-regler, Sjunde AP-fonden ska fortsätta lämna hållbarhetsinformation och försäkringsförmedlare och värdepappersbolag med färre än tre anställda ska också omfattas av EU-reglerna om hållbarhetsrelaterade upplysningar, enligt de nya reglerna.

Lagändringarna görs för att anpassa svensk lagstiftning till EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Ändringarna börjar gälla den 10 mars 2021.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2021-02-04 Debatt: 2021-02-10 Beslut: 2021-02-10

Betänkande 2020/21:FiU19 (pdf, 3376 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nya bestämmelser om hållbarhetsrelaterade upplysningar för vissa aktörer på finansmarknadsområdet

Betänkande 2020/21:KU15

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020. Motionerna handlar bland annat om allmänna helgdagar, allmänna flaggdagar, skånska flaggans officiella status, ny nationaldag, nationalsången och förslag till minnesdagar.

Förslagspunkter: 9
Justering: 2021-02-04 Debatt: 2021-02-10 Beslut: 2021-02-10

Betänkande 2020/21:KU15 (pdf, 181 kB)

Betänkande 2020/21:KU18

Riksdagen sa nej till 15 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen rör trossamfund och begravningsfrågor och handlar exempelvis om samverkan mellan staten och Svenska kyrkan, begravningsavgiften, gravsättning och spridning av avlidens aska.

Förslagspunkter: 5
Justering: 2021-02-04 Debatt: 2021-02-10 Beslut: 2021-02-10

Betänkande 2020/21:KU18 (pdf, 166 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trossamfund och begravningsfrågor

Betänkande 2020/21:NU9

Ett undersökningstillstånd enligt minerallagen ger ensamrätt att kartlägga berggrundens egenskaper. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i minerallagen.

Förslaget innebär:

  • att giltighetstiden för undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 och fortfarande är giltiga den 1 mars 2021 och som inte har förlängts tidigare, ska förlängas med ett år,
  • att giltighetstiden ska förlängas med ett år för tillstånd som är giltiga den 1 mars 2021 och som tidigare har förlängts genom att lämplig undersökning har gjorts eller för att tillståndshavaren har haft goda skäl till att en undersökning inte har gjorts,
  • att giltighetstiden ska förlängas med ett år även för tillstånd som är giltiga den 1 mars 2021 och som förlängts genom att det har funnits särskilda skäl till förlängning.

Syftet är att underlätta för prospekteringsbolagen som riskerar att drabbas hårt av effekterna av coronapandemin.

Lagändringarna börja gälla den 1 mars 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2021-02-04 Debatt: 2021-02-10 Beslut: 2021-02-10

Betänkande 2020/21:NU9 (pdf, 409 kB) Webb-tv debatt om förslag: Undersökningstillstånd

Betänkande 2020/21:SoU15

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om folkhälsofrågor. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om folkhälsofrämjande insatser, suicidprevention, matvanor och fysisk aktivitet.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 20
Justering: 2021-01-28 Debatt: 2021-02-10 Beslut: 2021-02-10

Betänkande 2020/21:SoU15 (pdf, 490 kB) Webb-tv debatt om förslag: Folkhälsofrågor

Betänkande 2020/21:SoU19

Alla barn och unga har rätt till en trygg uppväxt, även de som exempelvis bor i ett familjehem. Regeringen bör därför på olika sätt stärka placerade barns rättigheter. Det tycker riksdagen som riktade nio tillkännagivanden, uppmaningar, om det till regeringen.

Enligt riksdagen bör regeringen:

  • Ta fram en ny lag om tvångsvård för barn och unga, LVU, som är tydlig och begriplig och innehåller tydliga mål och krav för tvångsvården.
  • Se över vilka insatser som bör kunna erbjudas även efter en så kallad vårdnadsöverflyttning, det vill säga när familjehemsföräldrar blir barnets nya vårdnadshavare. Då upphör nämndens ansvar att noga följa och ompröva vården av barnet.
  • Se till att det tas fram riktlinjer för i vilka situationer socialnämnden bör överväga adoption på liknande sätt som gäller vid vårdnadsöverflyttning.
  • Initiera en översyn av familjehemmens uppdrag och hur omplaceringar av barn i familjehem kan undvikas.
  • Införa lagkrav på obligatoriska drogtester av föräldrar eller vårdnadshavare vid ansökan om umgänge eller omprövning av vård enligt LVU, och i samband med att vården upphör.
  • Säkra att socialnämnden blir skyldig att följa upp ett barns situation under minst tolv månader efter att barnet är tillbaka hos sin ursprungsfamilj. Det ska också vara tydligt vilket stöd ett barn eller en ungdom bör ha efter att vården har avslutats.
  • Införa lagkrav på att uppföljningen under en placering i familjehem respektive jourhem ska dokumenteras skriftligt.
  • Se över frågan om en skyldighet för socialnämnden att fortsätta erbjuda en familjehemsplacering för barn mellan 18 och 21 år som fortfarande går i gymnasiet.
  • Införa ett nationellt register över familjehem för att kunna följa upp och rapportera olika familjers lämplighet att vara familjehem. Det skulle i sin tur bidra till förbättrad kvalitet och rättssäkerhet hos familjehemmen.

Tillkännagivandena bygger på förslag i motioner från M, SD, C, KD och L från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 15
Justering: 2021-02-04 Debatt: 2021-02-10 Beslut: 2021-02-10

Betänkande 2020/21:SoU19 (pdf, 1239 kB) Webb-tv debatt om förslag: Frågor om placerade barn och unga

Betänkande 2020/21:SoU8

Regeringen bör utreda hur staten, läkemedelsföretag och regioner tillsammans kan säkra en jämlik tillgång till nya behandlingsmetoder över landet, särskilt för personer med sällsynta diagnoser. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Tillkännagivandet bygger på förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, främst på grund av pågående arbeten på området.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 20
Justering: 2021-02-04 Debatt: 2021-02-10 Beslut: 2021-02-10

Betänkande 2020/21:SoU8 (pdf, 439 kB) Webb-tv debatt om förslag: Apoteks- och läkemedelsfrågor

Betänkande 2020/21:FiU40

Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder med anledning av coronavirusets fortsatta spridning. Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat omfattar följande åtgärder:

  • Cirka 10 miljarder kronor avsätts till vaccinering, testning och smittspårning.
  • Företag som ansökt om anstånd med att betala in skatt, det vill säga att skjuta upp skatteinbetalningar, ska kunna förlänga anståndstiden med upp till ett år.
  • Undantaget från den så kallade femårsregeln ska fortsätta gälla. Det betyder att företag kan läggas vilande vid fler tillfällen och att det därmed blir lättare för företagare att söka a-kassa.
  • Omsättningsstödet till enskilda näringsidkare och omställningsstödet till företagare ska omfatta även perioden augusti-december 2020.
  • Även handelsbolag, inklusive kommanditbolag, kan få ekonomiskt stöd.

Åtgärderna innebär att statens utgifter 2021 ökar med 30,8 miljarder kronor 2021. Statens inkomster minskar med 15,2 miljarder kronor, främst till följd av förslaget att företag kan få förlängt anstånd med betalningen av skatt.

Riksdagen uppmanar också regeringen genom ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om sänkt ränta vid anstånd med skatteinbetalning.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2021-01-28 Debatt: 2021-02-03 Beslut: 2021-02-03

Betänkande 2020/21:FiU40 (pdf, 995 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Betänkande 2020/21:FiU42

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare en extra ändringsbudget för 2021 med anledning av den fortsatta spridningen av sjukdomen covid-19. Statens utgifter 2021 ökar därmed med 18,6 miljarder kronor, framför allt genom förstärkta ekonomiska stöd till företag. Förslaget omfattar bland annat dessa åtgärder:

  • Anslaget till stöd vid korttidsarbete ökar med 8,7 miljarder kronor under 2021. Kortittsarbete innebär att företag minskar personalens arbetstid genom permittering.
  • Företag ska kunna få fortsatt och förstärkt ekonomiskt stöd vid korttidsarbete från och med december 2020 till och med juni 2021. Stödet förstärks under januari, februari och mars genom att staten tar 75 procent av kostnaderna för arbetstidsminskningen och att företag kan minska arbetstiden med upp till 80 procent för sina anställda.
  • 5 miljarder kronor går till ett utökat omställningsstöd till företag för perioden januari-februari 2021.
  • 4,2 miljarder kronor 2021 går till ett nytt nedstängningsstöd. Det är ett förstärkt omställningsstöd för företag som måste stänga sin verksamhet om regeringen beslutar om stängning av vissa verksamheter med utgångspunkt i den tillfälliga pandemilagen, Covid-19-lagen.
  • Arbetsgivaravgiften för personer mellan 19 och 23 år sänks under perioden januari 2021 till mars 2023. Sänkningen var planerad att gälla från och med april 2021 men tidigareläggs eftersom många av de branscher där unga jobbar drabbats hårt under pandemin.

Regeringens förslag till extra ändringsbudget innebär att statens utgifter ökar med totalt 18,6 miljarder kronor 2021. Statens inkomster beräknas minska med 1,4 miljarder kronor 2021, till följd av den tidigarelagda sänkta arbetsgivaravgiften för unga.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2021-02-02 Debatt: 2021-02-03 Beslut: 2021-02-03

Betänkande 2020/21:FiU42 (pdf, 1043 kB)

Betänkande 2020/21:JuU15

Säkerhetskontroller ska få genomföras på ett frivårdskontor om det behövs för att där minska risken för brott som innebär allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ny lag och lagändringar.

Kriminalvårdens frivårdskontor ansvarar för övervakningen av personer som är villkorligt frigivna, har skyddstillsyn, samhällstjänst eller övervakas med hjälp av fotboja. Syftet med säkerhetskontrollen är att upptäcka vapen och andra farliga föremål. Kontrollen ska utföras av Kriminalvårdens egen personal eller av polismän och ordningsvakter. Den ska få bestå av kroppsvisitation och undersökning av väskor och andra föremål, i första hand med en metalldetektor.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2021.

Riksdagen anser att säkerhetskontroller alltid ska kunna genomföras inom frivården och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Tillkännagivandet har sin grund i förslag i motioner. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2021-01-28 Debatt: 2021-02-03 Beslut: 2021-02-03

Betänkande 2020/21:JuU15 (pdf, 627 kB)

Betänkande 2020/21:KU11

Justitieombudsmannen, JO, har lämnat sin ämbetsberättelse till riksdagen, där man redogör för verksamheten under 2019/20. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Konstitutionsutskottet gör några uttalanden med anledning av vad JO framfört. Enligt utskottet är det en mycket allvarlig brist om svenska myndigheter är osakliga och partiska när de utför offentliga förvaltningsuppgifter. Det är viktigt att myndigheter och kommuner följer offentlighetsprincipen, efterforskningsförbudet och respekterar den grundlagsskyddade meddelarfriheten. Utskottet framhåller vikten av en så kallad god förvaltningsrättslig standard, till exempel när det gäller dokumentation och att avgöra ärenden i rimlig tid. Myndigheter, kommuner och regioner ska följa de beslut som har fattats av en högre instans. De ska även ta sitt arbetsgivaransvar och bland annat ge kompetensutveckling till sina anställda.

Riksdagen lade med detta ämbetsberättelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

JO:s ämbetsberättelse omfattar verksamhetsåret 1 juli 2019-30 juni 2020. Under perioden registrerades 9 797 nya ärenden. Det är ökning med 645 ärenden jämfört med föregående verksamhetsår. Från mars 2020 märktes en påtaglig ökning av ärenden som framför allt rör kriminal-, hälso- och sjukvård. JO gjorde 6 framställningar till regeringen om lagändringar och lämnade 16 beslut för kännedom till Regeringskansliet, andra myndigheter eller riksdagen under verksamhetsåret.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2021-01-28 Debatt: 2021-02-03 Beslut: 2021-02-03

Betänkande 2020/21:KU11 (pdf, 453 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Utlåtande 2020/21:KU14

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat EU-kommissionens meddelande om den första årliga rapporten om rättsstatsprincipen. Rättsstatsprincipen innebär att all offentlig makt utövas inom de ramar som anges i lagstiftningen, i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter, och under överinseende av oberoende och opartiska domstolar. Rapporten redovisar kommissionens bedömningar av rättsstatssituationen i medlemsstaterna. Kommissionens bedömningar rör bland annat rättssystemet, regelverket för korruptionsbekämpning och mediernas mångfald. Kommissionen ger exempel på positiva trender men också på allvarliga utmaningar. Rapporten tar också upp frågor som rör covid-19-pandemins effekter på rättsstatsprincipen.

Utskottet understryker vikten av respekten för grundläggande rättigheter och rättsstaten som är fundament i en demokrati och centralt för samarbetet inom EU. KU välkomnar rapporten och bedömer att en årlig granskning kan bidra till att öka respekten för rättsstaten. De begränsningar av fri- och rättigheter som pandemin har inneburit bör fortsatt följas upp och utvärderas. Utskottet välkomnar också den nya förordningen med skydd av EU:s budget vid överträdelser av rättsstatens principer.

KU föreslår att riksdagen beslutar att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2021-01-26 Debatt: 2021-02-03 Beslut: 2021-02-03

Utlåtande 2020/21:KU14 (pdf, 224 kB) Webb-tv debatt om förslag: 2020 års rapport om rättsstatsprincipen

Betänkande 2020/21:NU11

Riksrevisionen har granskat Kommerskollegiums arbete mot handelshinder. Revisionens bedömning är att Kommerskollegiums informationshämtning från företag är bristfällig, att den inte följs upp systematiskt och att både Kommerskollegiums och regeringens återrapportering därför kan riskera att bli ofullständig.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen ser positivt på att regeringen till stora delar instämmer i revisionens slutsatser. Däremot är riksdagen oroad av att Kommerskollegiums brister i sitt arbete delvis kan innebära att statens medel inte används på ett effektivt sätt. Riksdagen riktade därför ett tillkännnagivande, en uppmaning, till regeringen om att ta fram en åtgärdsplan och en tidplan för att ta tillvara på Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen lade också skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2020-12-17 Debatt: 2021-01-27 Beslut: 2021-02-03

Betänkande 2020/21:NU11 (pdf, 172 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om Kommerskollegiums arbete mot handelshinder

Betänkande 2020/21:NU12

Riksdagen riktar två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om svensk hantering av EU-medel och de så kallade regionala strukturfondspartnerskapen.

Regeringen uppmanas att se över och förtydliga ansvarsfördelningen mellan partnerskapen, förvaltande myndigheter och regionerna inför perioden 2021-2027. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för översynen och vilka konkreta åtgärder som gjorts. Regeringen bör även återkomma med konkreta förslag på åtgärder som riksdagen kan ta ställning till, om det behövs. Riksdagen uppmanar regeringen att även göra en mer omfattande översyn av de regionala strukturfondspartnerskapen inför perioden efter 2027.

Riksdagens tillkännagivanden kommer från behandlingen av en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskningsrapport om regionala strukturfondspartnerskap. Riksdagen lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

De regionala partnerskapen har sekretariat vid åtta av Sveriges regioner och består av representanter för regioner, kommuner, arbetsmarknadens parter, myndigheter och civilsamhället. De fördelar pengar till godkända svenska ansökningar från EU:s regionala utvecklingsfond och socialfonden. Partnerskapen bestämde över cirka 12 miljarder kronor i EU-medel under perioden 2014-2020.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2020-12-17 Debatt: 2021-01-27 Beslut: 2021-02-03

Betänkande 2020/21:NU12 (pdf, 250 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om regionala strukturfondspartnerskap

Betänkande 2020/21:NU4

Företag med statligt ägande bör agera så att en effektiv och sund konkurrens upprätthålls. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att vidta åtgärder inom ramen för sin bolagsstyrning för att säkerställa det. Regeringen bör även återkomma till riksdagen med en redovisning av vad som gjorts.

I statens bolagsportfölj finns 46 hel- och delägda företag. Riksdagen konstaterar att staten är och kommer vara en stor företagsägare under överskådlig tid. Det är därför viktigt att regeringen tydliggör att statligt ägda bolag ska vara föredömen när det gäller ledning och styrning. Företagen ska inte nyttja en dominerande ställning eller på annat sätt bidra till osund konkurrens.

Tillkännagivandet kom från motioner som riksdagen behandlade i samband med regeringens årliga skrivelse om företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller bland annat en verksamhetsberättelse för dessa företag och ger en bild av utvecklingen i bolagsportföljen under i huvudsak 2019.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 16
Justering: 2020-12-17 Debatt: 2021-01-27 Beslut: 2021-02-03

Betänkande 2020/21:NU4 (pdf, 548 kB) Webb-tv debatt om förslag: 2020 års redogörelse för företag med statligt ägande

Betänkande 2020/21:SoU7

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om stöd till personer med funktionshinder. Detta med hänvisning till att utredningar och arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, stöd och hjälpmedel.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 33
Justering: 2021-01-14 Debatt: 2021-02-03 Beslut: 2021-02-03

Betänkande 2020/21:SoU7 (pdf, 555 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stöd till personer med funktionsnedsättning