Sök (16 träffar)

Betänkande 2019/20:FöU1

Regeringen har föreslagit att ungefär 64,8 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, som får knappt 39 miljarder kronor. Ungefär 15,2 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar.

Riksdagen godkände att regeringen gör framtida ekonomiska åtaganden som motsvarar cirka 92,6 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Investeringsplaner för vissa av Försvarsmaktens investeringar och beredskapsinvesteringar hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap godkändes. Regeringen fick rätt att under vissa förutsättningar exportera JAS 39 Gripen-plan och att inrätta fyra militärregionstaber.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Försvarsutskottet föreslog också att riksdagen skulle rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta en inspektion för totalförsvaret i enlighet med förslag från Försvarsberedningen. Riksdagen sa dock nej till utskottets förslag om tillkännagivande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 9
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-11 Beslut: 2019-12-12

Betänkande 2019/20:FöU1 (pdf, 510 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Betänkande 2018/19:MJU8

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen och ett 30-tal motioner från den allmänna motionstiden 2018 som rör skyddet av värdefull skog. Skrivelsen är ett svar på Riksrevisionens granskning av om statens insatser för skydd av värdefull skog hjälper till att nå riksdagens och regeringens målsättningar för miljö och friluftsliv på ett kostnadseffektivt sätt. Motionerna handlar bland annat om ägande- och brukanderätt, mål för skogspolitiken, skogsvårdslagstiftningen, artskyddsförordningen och omställning av jordbruksmark till skogsmark.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska fortsätta att försvara det nationella självbestämmandet i skogsfrågor inom EU-samarbetet.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den ska inrätta en nationell bioekonomistrategi för att skapa större miljö- och klimatnytta. Strategin ska bland annat underlätta samarbete mellan staten och näringslivet för att underlätta de omställningar som krävs inom skogsindustrin och lantbruket.

Riksdagen sa vidare nej till övriga motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 29
Justering: 2019-02-26 Debatt: 2019-03-06 Beslut: 2019-03-06

Betänkande 2018/19:MJU8 (pdf, 704 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skyddet av värdefull skog

Betänkande 2017/18:MJU24

Djur ska skötas i en god djurmiljö och den som har ansvar för djuret ska ha tillräcklig kompetens för att kunna se till djurets behov. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra och de ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.

Det klargörs också i lagen att tamdjur inte får överges och det införs ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sätt som innebär lidande för djuren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny djurskyddslag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, trots tystnadsplikten, i vissa fall får rätt att lämna uppgifter om djurskyddsproblem till de myndigheter som berörs.

Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över beslutsprocessen för djurförbud.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 26
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:MJU24 (pdf, 4588 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny djurskyddslag

Betänkande 2016/17:FöU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till försvaret och samhällets krisberedskap. Sammanlagt går drygt 50 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap (cirka 32,5 miljarder kronor) samt materiel och anläggningar (cirka 10,4 miljarder).

Riksdagen lämnade delvis bifall till regeringens förslag om att under vissa förutsättningar få sälja och hyra ut försvarsmateriel. Riksdagen beslutade om en begränsning att regeringen endast får göra detta under 2017 och det får bara gälla JAS 39 C/D.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 12
Justering: 2016-12-01 Debatt: 2016-12-08 Beslut: 2016-12-13

Betänkande 2016/17:FöU1 (pdf, 800 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Betänkande 2012/13:FöU8

Regeringen bör se över möjligheten att lagstifta om att det ska finnas hjärtstartare i miljöer där många människor vistas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om detta. Riksdagen konstaterar att teknikutvecklingen har gjort det lättare att använda hjärtstartare. De borde därför vara lika självklara som brandsläckare i miljöer där många människor vistas, som i gallerior och på arbetsplatser. Tillkännagivandet bygger på en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om samhällets räddningstjänst.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 4
Beredning: 2013-03-14 Justering: 2013-04-09 Debatt: 2013-04-18 Beslut: 2013-04-18

Betänkande 2012/13:FöU8 (pdf, 165 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samhällets räddningstjänst

Betänkande 2012/13:CU6

Riksdagen sa ja till lagändringar som ska motverka sena betalningar och långa betalningstider i näringslivet, men uppmanar samtidigt regeringen att återkomma med förslag som ytterligare stärker små och medelstora företags ställning när det gäller betalningstider.

Lagändringarna innebär att företag och myndigheter ska betala en fordran senast trettio dagar efter det att borgenären har lämnat krav på betalning. Myndigheter och offentliga organ får inte avtala om längre betalningstider men mellan företag är det tillåtet om borgenären uttryckligen har godkänt det.

Vid en sen betalning har borgenären rätt till en förseningsersättning på 450 kronor. Denna rätt kan inte avtalas bort om det inte finns särskilda skäl för det. Det går inte att avtala bort borgenärens rätt till dröjsmålsränta. Myndigheter och andra offentliga organ som betalar för sent ska betala minst den lagstadgade dröjsmålsräntan. Lagändringarna innebär också att ersättningsbeloppen för inkassoåtgärder höjs.

Med lagändringarna genomförs EU:s direktiv om sena betalningar vid handelstransaktioner i svensk lagstiftning. Lagändringarna börjar gälla den 16 mars 2013.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2013-01-17 Debatt: 2013-01-23 Beslut: 2013-01-23

Betänkande 2012/13:CU6 (pdf, 513 kB) Webb-tv debatt om förslag: Snabbare betalningar

Betänkande 2011/12:FöU1

Riksdagen beslutade att Sverige ska få leda den nordiska stridsgruppen, som står till EU:s förfogande, tidigast under 2015. Ett villkor för Sveriges ledarskap är att EU:s stridsgrupper, åtminstone de som Sverige deltar i, ska kunna ställas till FN:s förfogande. Regeringen ska ta initiativ till en översyn av hur stridsgrupperna ska användas. En förutsättning är också att regeringen tillsätter den parlamentariska luftförsvarsutredning som riksdagen begärde våren 2011. Utredningen ska fokusera på tiden efter 2040 och analysera helheten inom luftförsvaret. När det gäller uppgradering av JAS 39 Gripen kan regeringen föreslå en sådan i en proposition till riksdagen. Detta blir sedan i så fall en förutsättning för utredningens arbete. För att Sverige slutgiltigt ska ta på sig ledaransvaret för den nordiska stridsgruppen krävs ytterligare ett riksdagsbeslut.

Riksdagen sa i övrigt ja till regeringens förslag till budgetanslag 2012 för försvaret och samhällets krisberedskap. Anslagen kommer att uppgå till 45,5 miljarder kronor. Stora budgetposter är Försvarsmaktens förbandsverksamhet och Försvarsmaktens materielanslag. Stora satsningar ska göras på beställningar av försvarsmateriel nästa år.

Försvarsmaktens logistikverksamhet - som bland annat omfattar inköp, service och förråd - ska rationaliseras. Resurserna som frigörs ska användas till Försvarsmaktens nya organisation. Riksdagen beslutade på förslag från försvarsutskottet att regeringen ska återkomma med ett förslag på hur rationaliseringen av logistikorganisationen ska gå till.

Riksdagen sa också ja till försvarsutskottets förslag om att budgetanslagen till de frivilliga försvarsorgansiationerna ska återinföras i budgetpropositionen.

Utöver detta fick en reservation om objektsramar från S,V och MP stöd från riksdagen. Beslutet innebär att regeringen ska redovisa materielprojekt mer utförligt för riksdagen.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 11
Beredning: 2011-10-27 Justering: 2011-12-01 Debatt: 2011-12-15 Beslut: 2011-12-19

Betänkande 2011/12:FöU1 (pdf, 329 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap – budgetåret 2012

Betänkande 2010/11:MJU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om jakt och viltvård. Orsaken är bland annat att riksdagen i flera frågor har delegerat rätten att fatta beslut till regeringen och till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området. Motionerna handlar bland annat om jakttider, jaktformer, skyddsjakt och fäbodjordbrukare, fjälljakt, skadskjutning och rovdjurscentrum.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 5
Justering: 2011-01-20 Debatt: 2011-02-09 Beslut: 2011-02-09

Betänkande 2010/11:MJU8 (pdf, 115 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jakt och viltvård

Betänkande 2005/06:MJU19

Riksdagen sade ja till en reservation från de borgerliga partierna och Miljöpartiet om att stranderosionen i Stockholms skärgård måste minska. Riksdagen anser att skadorna på stränderna bör kontrolleras och dokumenteras, hastighetsbegränsningar införas och andra skrovformer utvecklas. Länsstyrelser, myndigheter och företag måste samverka bättre för att lösa problemet och Naturvårdsverket måste prioritera frågan menar riksdagen. Ett antal motionsförslag om naturvård från den allmänna motionstiden 2005 avslogs. Motionerna tog bland annat upp frågor om bevarande av arter och rovdjur och skydd av områden.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 7
Justering: 2006-02-23 Debatt: 2006-03-23 Beslut: 2006-03-23

Betänkande 2005/06:MJU19 (pdf, 180 kB) Webb-tv debatt om förslag: Naturvård

Betänkande 2004/05:FöU8

Riksdagen uppmanar regeringen att utreda möjligheterna till ekonomisk kompensation för de stora ekonomiska förluster som orsakades av stormen i södra Sverige den 8-9 januari 2005. Av riksdagsbeslutet framgår det att lagen bör vara tydligare när det gäller statens ekonomiska ansvar vid stora katastrofer och att det på sikt bör övervägas om ett nationellt katastrofkonto ska inrättas för att hjälpa drabbade kommuner. Riksdagen vill klargöra att katastrofdrabbade kommuner bör ha en möjlighet till ekonomiskt stöd från staten. Regeringen har aviserat en utredning om hur Sverige kan klara stora påfrestningar som beror på miljö- och klimatförändringar.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2005-03-08 Debatt: 2005-04-21 Beslut: 2005-04-21

Betänkande 2004/05:FöU8 (pdf, 205 kB)

Betänkande 2004/05:MJU10

Djurskydds- och livsmedelstillsynen ska förbättras. Livsmedelsverkets och Djurskyddsmyndighetens ansvar för att leda och samordna tillsynen tydliggörs och stärks. I myndigheternas centrala tillsynsuppgifter ska ingå att med bindande föreskrifter styra hur den operativa tillsynen ska bedrivas och att med rådgivning och utbildningsinsatser stödja samt följa upp länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för en effektiv kommunal tillsyn införs bestämmelser som underlättar samverkan mellan kommuner.När det gäller livsmedelstillsynen får kommunerna möjlighet att använda den årliga tillsynsavgiften för att finansiera andra kostnader för tillsynen än sådana som gäller provtagning och undersökning. Riksdagen sade ja till regeringens förslag samtidigt som man gjorde ett uttalande om åtgärder mot salmonella med anledning av en reservation av fem partier i miljö- och jordbruksutskottet (m, fp, kd, c, mp). Den svenska regeringen bör med kraft i EU driva kravet på att köttberedningar ska vara salmonellaundersökta innan de förs in i Sverige. Det är också viktigt att ambitionsnivån för att bekämpa problemet med salmonella höjs inom EU. Vidare bör kontrollerna av importerade djur och animaliska produkter till Sverige skärpas.

Förslagspunkter: 66 Reservationer: 60
Justering: 2005-03-22 Debatt: 2005-04-13 Beslut: 2005-04-13

Betänkande 2004/05:MJU10 (pdf, 2295 kB)

Betänkande 2004/05:FöU6

Riksdagen uppmanar regeringen att komma med förslag om lagstiftning som gör att övergivna båtar kan forslas bort. Det är i dag är oklart vem som har rätt eller skyldighet att ta hand om övergivna båtar. Polisen, Kustbevakningen, kronofogden, länsstyrelsen, kommunen, Sjöfartsverket och hamnkaptener kan alla bli inblandade utan att lagen tydligt talar om deras ansvar. Bland annat är det oklart vem som ska betala för att forsla bort en övergiven båt. Problemet med övergivna båtar har uppmärksammats bland annat i Stockholms skärgård och Mälaren. Båtvrak kan vara farliga för både miljön och andra båtar. Det var en reservation från fem partier i försvarsutskottet (m, fp, kd, c och mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sa nej till andra motionsförslag om sjö- och kustövervakningsfrågor från allmänna motionstiden.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2005-02-08 Debatt: 2005-03-09 Beslut: 2005-03-09

Betänkande 2004/05:FöU6 (pdf, 190 kB)

Betänkande 2004/05:MJU3

Regeringen har lämnat den första revideringen av den svenska strategin för hållbar utveckling från år 2002 (se 2001/02:MJU16 ). Revideringen sker främst med utgångspunkt från resultaten av världstoppmötet i Johannesburg år 2002. Men den tar också hänsyn till andra händelser sedan den första strategin lades, bland annat inom EU:s strategi för hållbar utveckling och den så kallade Lissabonprocessen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen avslog också motioner från främst allmänna motionstiderna 2002, 2003 och 2004. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen gjorde också ett uttalande om naturvårdsavtal. En större andel av avsättningarna för levande skogar bör ske genom frivilliga åtaganden. Skyddsformen naturvårdsavtal, där staten och markägaren tar ett gemensamt ansvar för naturvården, bör därför utnyttjas i betydligt större utsträckning än i dag. Ställningstagandet gjordes med anledning av en reservation av de borgerliga partierna och Miljöpartiet.

Förslagspunkter: 81 Reservationer: 106
Beredning: 2004-09-16 Justering: 2004-10-28 Debatt: 2004-11-17 Beslut: 2004-11-17

Betänkande 2003/04:MJU15

Regeringen har rapporterat till riksdagen om en handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn. Regeringen ger i samband med sin rapport två uppdrag till Statens jordbruksverk och ett till Konsumentverket. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer. Riksdagen gjorde också två uttalande till regeringen. Det första uttalandet handlar om den svenska hästsektorns betydelse. Riksdagen anser att det är synd att regeringen bara lämnat en rapport med uppdrag om kartläggning, analys och ytterligare överväganden. Regeringen bör i stället återkomma till riksdagen med konkreta förslag med anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande (SOU 2000:109) och vad som står i motionerna till riksdagen om en livskraftig hästpolitik. Riksdagen sade också nej till ett antal motioner om hästsektorn. Skälet är bland annat regeringens rapport till riksdagen och de uppdrag som regeringen ger i samband med den.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 28
Beredning: 2004-03-04 Justering: 2004-03-25 Debatt: 2004-04-29 Beslut: 2004-05-05

Betänkande 2003/04:MJU15 (pdf, 260 kB)

Betänkande 2003/04:MJU7

Sveriges landområden och kustvattenområden ska delas in i vattendistrikt där miljön ska bedömas. Riksdagen sa nej till regeringens förslag att regeringen själv ska få bestämma indelning och vilken myndighet som ska övervaka miljön i distrikten. I stället fick regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag på indelning och myndighetsstruktur. Vidare ska allmänheten få större möjligheter att påverka innehållet i åtgärdsprogrammen för renare vatten. Myndigheters och kommuners ansvar för att programmen fullföljs blir tydligare. Besluten börjar gälla den 22 december 2003 och innebär att svensk lagstiftning delvis anpassas till EU:s ramdirektiv för vatten. De anpassningar som gäller vattendistriktens utformning och myndighetsstruktur försenas, och genomförs i svensk lag först när riksdagen godkänt ett förslag från regeringen.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 20
Justering: 2003-11-11 Debatt: 2003-11-19 Beslut: 2003-11-19

Betänkande 2003/04:MJU7 (pdf, 1496 kB)

Betänkande 2003/04:MJU3

Regeringen fick i uppdrag att snabbt redovisa för riksdagen den politik som de senaste tio åren har förts i valfrågor. Regeringen ska också snabbt lägga fram förslag om hur den framtida politiken ska utformas och organiseras. Riksdagens uttalande gjordes med anledning av ett gemensamt förslag från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om att säga ja till ett motionsförslag. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2002 om naturvård.

Förslagspunkter: 30 Reservationer: 10
Justering: 2003-09-18 Debatt: 2003-10-22 Beslut: 2003-10-29

Betänkande 2003/04:MJU3 (doc, 215 kB)