Sök (20 träffar)

Betänkande 2019/20:JuU13

Flera lagar som handlar om terroristbrott och annan allvarlig brottslighet ändras. Bland annat införs ett särskilt straffansvar för den som har samröre med en terroristorganisation, om samröret syftar till att främja, stärka eller stödja organisationen. Det blir även straffbart att uppmana till samröre och att rekrytera till samröre med terroristorganisationer. Vidare ska det bli straffbart att resa utomlands för att ha samröre med en terroristorganisation eller att finansiera samröre med en sådan organisation. Straffet för olovlig värvning ska skärpas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 9
Justering: 2020-01-16 Debatt: 2020-01-22 Beslut: 2020-01-22

Betänkande 2019/20:JuU13 (pdf, 1843 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett särskilt straffansvar för samröre med en terroristorganisation

Betänkande 2018/19:MJU8

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen och ett 30-tal motioner från den allmänna motionstiden 2018 som rör skyddet av värdefull skog. Skrivelsen är ett svar på Riksrevisionens granskning av om statens insatser för skydd av värdefull skog hjälper till att nå riksdagens och regeringens målsättningar för miljö och friluftsliv på ett kostnadseffektivt sätt. Motionerna handlar bland annat om ägande- och brukanderätt, mål för skogspolitiken, skogsvårdslagstiftningen, artskyddsförordningen och omställning av jordbruksmark till skogsmark.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska fortsätta att försvara det nationella självbestämmandet i skogsfrågor inom EU-samarbetet.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den ska inrätta en nationell bioekonomistrategi för att skapa större miljö- och klimatnytta. Strategin ska bland annat underlätta samarbete mellan staten och näringslivet för att underlätta de omställningar som krävs inom skogsindustrin och lantbruket.

Riksdagen sa vidare nej till övriga motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 29
Justering: 2019-02-26 Debatt: 2019-03-06 Beslut: 2019-03-06

Betänkande 2018/19:MJU8 (pdf, 704 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skyddet av värdefull skog

Betänkande 2017/18:MJU24

Djur ska skötas i en god djurmiljö och den som har ansvar för djuret ska ha tillräcklig kompetens för att kunna se till djurets behov. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra och de ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.

Det klargörs också i lagen att tamdjur inte får överges och det införs ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sätt som innebär lidande för djuren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny djurskyddslag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, trots tystnadsplikten, i vissa fall får rätt att lämna uppgifter om djurskyddsproblem till de myndigheter som berörs.

Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över beslutsprocessen för djurförbud.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 26
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:MJU24 (pdf, 4588 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny djurskyddslag

Betänkande 2012/13:CU6

Riksdagen sa ja till lagändringar som ska motverka sena betalningar och långa betalningstider i näringslivet, men uppmanar samtidigt regeringen att återkomma med förslag som ytterligare stärker små och medelstora företags ställning när det gäller betalningstider.

Lagändringarna innebär att företag och myndigheter ska betala en fordran senast trettio dagar efter det att borgenären har lämnat krav på betalning. Myndigheter och offentliga organ får inte avtala om längre betalningstider men mellan företag är det tillåtet om borgenären uttryckligen har godkänt det.

Vid en sen betalning har borgenären rätt till en förseningsersättning på 450 kronor. Denna rätt kan inte avtalas bort om det inte finns särskilda skäl för det. Det går inte att avtala bort borgenärens rätt till dröjsmålsränta. Myndigheter och andra offentliga organ som betalar för sent ska betala minst den lagstadgade dröjsmålsräntan. Lagändringarna innebär också att ersättningsbeloppen för inkassoåtgärder höjs.

Med lagändringarna genomförs EU:s direktiv om sena betalningar vid handelstransaktioner i svensk lagstiftning. Lagändringarna börjar gälla den 16 mars 2013.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2013-01-17 Debatt: 2013-01-23 Beslut: 2013-01-23

Betänkande 2012/13:CU6 (pdf, 513 kB) Webb-tv debatt om förslag: Snabbare betalningar

Utlåtande 2011/12:JuU29

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om ett europeiskt system för gränsövervakning delvis strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU-parlamentets, Europeiska rådets och EU-kommissionens ordförande. Enligt subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen, ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.

EU-kommissionen presenterade i december 2011 ett förslag om att inrätta ett europeiskt gränsövervakningssystem, Eurosur. Syftet är att etablera gemensamma regler för utbyte av information mellan EU-länderna och Europeiska byrån för förvaltningen av yttre gränser, Frontex. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag i flera delar är så oklart att det är svårt att uttala sig om det är förenligt med subsidiaritetsprincipen och om förslagen på åtgärder står i proportion till de mål man vill uppnå. Redan nu menar dock riksdagen att en viss del av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller reglerna om vilka åtgärder som EU-länderna ska vidta vid olika så kallade effektnivåer. Reglerna är alltför detaljerade och målen kan uppnås lika bra om EU-länderna får ett större utrymme att själva bestämma vilka närmare åtgärder som de ska vidta, anser riksdagen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2012-03-01 Debatt: 2012-03-14 Beslut: 2012-03-15

Utlåtande 2011/12:JuU29 (pdf, 69 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av förslaget om inrättande av ett europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur)

Betänkande 2010/11:JuU27

Justitieutskottet hade i ett utskottsinitiativ förslagit att riksdagen skulle meddela regeringen att förändringarna av tingsrättsorganisationen inte får innebära nedläggning av fler domstolar. Utskottets förslag var en konsekvens av att Domstolsverket har skickat ut en promemoria på remiss där det föreslås att fyra tingsrätter slås samman med andra domstolar. Utskottet menade att Domstolsverkets förslag bland annat kan leda till sämre tillgänglighet och sämre service för medborgarna. Men riksdagen sa nej till utskottets förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2011-02-03 Justering: 2011-03-01 Debatt: 2011-03-10 Beslut: 2011-03-16

Betänkande 2010/11:JuU27 (pdf, 29 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tingsrättsorganisationen

Betänkande 2010/11:MJU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om jakt och viltvård. Orsaken är bland annat att riksdagen i flera frågor har delegerat rätten att fatta beslut till regeringen och till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området. Motionerna handlar bland annat om jakttider, jaktformer, skyddsjakt och fäbodjordbrukare, fjälljakt, skadskjutning och rovdjurscentrum.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 5
Justering: 2011-01-20 Debatt: 2011-02-09 Beslut: 2011-02-09

Betänkande 2010/11:MJU8 (pdf, 115 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jakt och viltvård

Betänkande 2010/11:JuU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att rättsväsendet får 36,8 miljarder kronor i anslag för 2011. Polisen får en ökning på 400 miljoner medan Kriminalvården får 100 miljoner mer än i år. Det är samma totala summa som justitieutskottet föreslog, men utskottet ville istället ge både polisen och Kriminalvården en ökning på 250 miljoner kronor. I utgiftsområdet ingår förutom polisen och Kriminalvården bland annat domstolarna, rättsliga biträden och Åklagarmyndigheten.

Förslagspunkter: 53 Reservationer: 42
Justering: 2010-12-07 Debatt: 2010-12-14 Beslut: 2010-12-15

Betänkande 2010/11:JuU1 (pdf, 684 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Betänkande 2005/06:JuU29

Riksdagen har godkänt regeringens lagförslag om ökad kontroll av vapen. Syftet med beslutet är att förhindra att skjutvapen hamnar på den illegala marknaden, men också till att motverka missbruk, olyckshändelser och brottslig verksamhet med legala vapen. Riksdagens beslut innebär bland annat att polisen ska ha viss rätt att i brottsförebyggande syfte söka efter vapen i fordon, att enskilda personer inte längre ska kunna skrota vapen och att läkare blir skyldiga att anmäla till polisen om en patient av medicinska skäl inte bör inneha vapen. Dessutom ska införseltillstånd inte behövas för att föra in vapen från Danmark, Finland eller Norge i vissa fall och sekretessen i vapenregistret för uppgifter om vapenhandlares namn och adress med mera ska tas bort. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. Riksdagen gav 2005 regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag på tillfällig vapenamnesti (se 2004/05:JuU19 ). Riksdagen uppmanade nu regeringen att skynda på arbetet med förslaget. Beslutet grundade sig på en gemensam reservation från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Vapenamnesti innebär att personer som har skjutvapen utan att vara berättigade till det slipper straff om de frivilligt lämnar in sina vapen till polisen.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 12
Justering: 2006-04-20 Debatt: 2006-04-28 Beslut: 2006-05-03

Betänkande 2005/06:JuU29 (pdf, 873 kB)

Betänkande 2005/06:JuU22

Riksdagen sade ja till följande förslag från de borgerliga partierna och Miljöpartiet om straffrätt. Kravet på att en gärningsman ska ha använt så kallade otillbörliga medel för att kunna dömas för människohandel om offret varit över 18 år bör slopas. Straffansvaret för barnpornografibrott bör utvidgas till att omfatta exploatering av alla personer under 18 år. Syftet är att stärka skyddet även för de barn som ser äldre ut än 18 år. Samtidigt bör preskriptionstiden för barnpornografibrott förlängas så att den börjar löpa först när barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med lagförslag i dessa frågor. Riksdagen sade också ja till en reservation från de borgerliga och Miljöpartiet som innebär att regeringen ska utreda vilka konsekvenser sexköpslagen fått. Riksdagen sade nej till övriga motioner om straffrätt, som lämnades in främst under den allmänna motionstiden 2004 och 2005, med hänvisning till bland annat att gällande regelverk är ändamålsenligt samt till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Förslagspunkter: 62 Reservationer: 56
Justering: 2006-03-23 Debatt: 2006-04-05 Beslut: 2006-04-05

Betänkande 2005/06:JuU22 (pdf, 778 kB) Webb-tv debatt om förslag: Straffrättsliga frågor

Betänkande 2005/06:MJU19

Riksdagen sade ja till en reservation från de borgerliga partierna och Miljöpartiet om att stranderosionen i Stockholms skärgård måste minska. Riksdagen anser att skadorna på stränderna bör kontrolleras och dokumenteras, hastighetsbegränsningar införas och andra skrovformer utvecklas. Länsstyrelser, myndigheter och företag måste samverka bättre för att lösa problemet och Naturvårdsverket måste prioritera frågan menar riksdagen. Ett antal motionsförslag om naturvård från den allmänna motionstiden 2005 avslogs. Motionerna tog bland annat upp frågor om bevarande av arter och rovdjur och skydd av områden.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 7
Justering: 2006-02-23 Debatt: 2006-03-23 Beslut: 2006-03-23

Betänkande 2005/06:MJU19 (pdf, 180 kB) Webb-tv debatt om förslag: Naturvård

Betänkande 2005/06:JuU11

Riksdagen vill att regeringen ser till att säkerheten för parter och vittnen i rättegångar ökar. Det finns fortfarande allmänna domstolar där tilltalade, vittnen och målsäganden tvingas sitta i samma rum och lokaler i avvaktan på förhandlingen. Detta trots att det förekommer att målsägande och vittnen känner rädsla inför att konfronteras med en tilltalad, vissa av åhörarna eller kanske till och med den tilltalades försvarare. Det var en reservation av fem partier i justitieutskottet (m, fp, kd, c, mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om processrättsliga frågor. Skälet är framför allt att det pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp men även att utskottet i flera fall anser att lagstiftningen är lämplig som den är utformad i dag.

Förslagspunkter: 46 Reservationer: 53
Justering: 2006-02-14 Debatt: 2006-03-08 Beslut: 2006-03-08

Betänkande 2005/06:JuU11 (pdf, 636 kB) Webb-tv debatt om förslag: Processrättsliga frågor

Betänkande 2005/06:JuU12

Regeringen har i en skrivelse redovisat användningen av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 2004. Skrivelsen lämnas varje år till riksdagen. Riksdagen uppmanade regeringen att förbättra innehållet i skrivelsen i fortsättningen. Beslutet grundade sig på motioner från Vänsterpartiet, Centerpartiet och Folkpartiet. Riksdagen fattade dessutom ett beslut som innebär att regeringen snabbt bör återkomma till riksdagen med ett förslag om ökad parlamentarisk kontroll av användningen av hemliga tvångsmedel. Beslutet byggde på en reservation från m, fp, kd, c och mp.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2006-02-14 Debatt: 2006-02-23 Beslut: 2006-02-23

Betänkande 2005/06:JuU12 (pdf, 136 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hemlig teleavlyssning, m.m.

Betänkande 2005/06:JuU1

Riksdagen godkände regeringens förslag till budgetanslag för utgiftsområdet Rättsväsendet som uppgår till totalt drygt 29 miljarder kronor. De största budgetposterna är polisen, domstolarna och kriminalvården. Riksdagen anser att småföretagare i vissa fall ska ha rätt till rättshjälp under samma förutsättningar som fysiska personer och gav regeringen i uppdrag att se över rättshjälpssystemet. Beslutet bygger på en fempartireservation från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Motioner om mål och resurser samt organisations- och prioriteringsfrågor för myndigheterna inom rättsväsendet avslogs med hänvisning i huvudsak till gällande regler och pågående arbete. De flesta av motionerna hade lämnats in under den allmänna motionstiden år 2005.

Förslagspunkter: 32 Reservationer: 28
Justering: 2005-12-06 Debatt: 2005-12-15 Beslut: 2005-12-15

Betänkande 2005/06:JuU1 (pdf, 1501 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Betänkande 2004/05:JUU19

För att minska de illegala vapnen i Sverige vill riksdagen införa en tillfällig vapenamnesti. Under månaderna juli - september 1993 gällde en vapenamnesti i Sverige. En särskild lag innebar att den person som hade ett skjutvapen utan att vara berättigad till det inte skulle dömas till ansvar för brott enligt den dåvarande vapenlagen om han frivilligt lämnade vapnet till polisen. Nu vill riksdagen införa en ny tillfällig vapenamnesti. Riksdagen uppmanar regeringen att lämna ett sådant förslag som riksdagen kan fatta beslut om.

Förslagspunkter: 30 Reservationer: 28
Justering: 2005-06-02 Debatt: 2005-06-16 Beslut: 2005-06-16

Betänkande 2004/05:JUU19 (pdf, 394 kB)

Betänkande 2004/05:MJU10

Djurskydds- och livsmedelstillsynen ska förbättras. Livsmedelsverkets och Djurskyddsmyndighetens ansvar för att leda och samordna tillsynen tydliggörs och stärks. I myndigheternas centrala tillsynsuppgifter ska ingå att med bindande föreskrifter styra hur den operativa tillsynen ska bedrivas och att med rådgivning och utbildningsinsatser stödja samt följa upp länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för en effektiv kommunal tillsyn införs bestämmelser som underlättar samverkan mellan kommuner.När det gäller livsmedelstillsynen får kommunerna möjlighet att använda den årliga tillsynsavgiften för att finansiera andra kostnader för tillsynen än sådana som gäller provtagning och undersökning. Riksdagen sade ja till regeringens förslag samtidigt som man gjorde ett uttalande om åtgärder mot salmonella med anledning av en reservation av fem partier i miljö- och jordbruksutskottet (m, fp, kd, c, mp). Den svenska regeringen bör med kraft i EU driva kravet på att köttberedningar ska vara salmonellaundersökta innan de förs in i Sverige. Det är också viktigt att ambitionsnivån för att bekämpa problemet med salmonella höjs inom EU. Vidare bör kontrollerna av importerade djur och animaliska produkter till Sverige skärpas.

Förslagspunkter: 66 Reservationer: 60
Justering: 2005-03-22 Debatt: 2005-04-13 Beslut: 2005-04-13

Betänkande 2004/05:MJU10 (pdf, 2295 kB)

Betänkande 2004/05:MJU3

Regeringen har lämnat den första revideringen av den svenska strategin för hållbar utveckling från år 2002 (se 2001/02:MJU16 ). Revideringen sker främst med utgångspunkt från resultaten av världstoppmötet i Johannesburg år 2002. Men den tar också hänsyn till andra händelser sedan den första strategin lades, bland annat inom EU:s strategi för hållbar utveckling och den så kallade Lissabonprocessen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen avslog också motioner från främst allmänna motionstiderna 2002, 2003 och 2004. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen gjorde också ett uttalande om naturvårdsavtal. En större andel av avsättningarna för levande skogar bör ske genom frivilliga åtaganden. Skyddsformen naturvårdsavtal, där staten och markägaren tar ett gemensamt ansvar för naturvården, bör därför utnyttjas i betydligt större utsträckning än i dag. Ställningstagandet gjordes med anledning av en reservation av de borgerliga partierna och Miljöpartiet.

Förslagspunkter: 81 Reservationer: 106
Beredning: 2004-09-16 Justering: 2004-10-28 Debatt: 2004-11-17 Beslut: 2004-11-17

Betänkande 2003/04:MJU15

Regeringen har rapporterat till riksdagen om en handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn. Regeringen ger i samband med sin rapport två uppdrag till Statens jordbruksverk och ett till Konsumentverket. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer. Riksdagen gjorde också två uttalande till regeringen. Det första uttalandet handlar om den svenska hästsektorns betydelse. Riksdagen anser att det är synd att regeringen bara lämnat en rapport med uppdrag om kartläggning, analys och ytterligare överväganden. Regeringen bör i stället återkomma till riksdagen med konkreta förslag med anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande (SOU 2000:109) och vad som står i motionerna till riksdagen om en livskraftig hästpolitik. Riksdagen sade också nej till ett antal motioner om hästsektorn. Skälet är bland annat regeringens rapport till riksdagen och de uppdrag som regeringen ger i samband med den.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 28
Beredning: 2004-03-04 Justering: 2004-03-25 Debatt: 2004-04-29 Beslut: 2004-05-05

Betänkande 2003/04:MJU15 (pdf, 260 kB)

Betänkande 2003/04:MJU7

Sveriges landområden och kustvattenområden ska delas in i vattendistrikt där miljön ska bedömas. Riksdagen sa nej till regeringens förslag att regeringen själv ska få bestämma indelning och vilken myndighet som ska övervaka miljön i distrikten. I stället fick regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag på indelning och myndighetsstruktur. Vidare ska allmänheten få större möjligheter att påverka innehållet i åtgärdsprogrammen för renare vatten. Myndigheters och kommuners ansvar för att programmen fullföljs blir tydligare. Besluten börjar gälla den 22 december 2003 och innebär att svensk lagstiftning delvis anpassas till EU:s ramdirektiv för vatten. De anpassningar som gäller vattendistriktens utformning och myndighetsstruktur försenas, och genomförs i svensk lag först när riksdagen godkänt ett förslag från regeringen.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 20
Justering: 2003-11-11 Debatt: 2003-11-19 Beslut: 2003-11-19

Betänkande 2003/04:MJU7 (pdf, 1496 kB)

Betänkande 2003/04:MJU3

Regeringen fick i uppdrag att snabbt redovisa för riksdagen den politik som de senaste tio åren har förts i valfrågor. Regeringen ska också snabbt lägga fram förslag om hur den framtida politiken ska utformas och organiseras. Riksdagens uttalande gjordes med anledning av ett gemensamt förslag från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om att säga ja till ett motionsförslag. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2002 om naturvård.

Förslagspunkter: 30 Reservationer: 10
Justering: 2003-09-18 Debatt: 2003-10-22 Beslut: 2003-10-29

Betänkande 2003/04:MJU3 (doc, 215 kB)