Sök (20 träffar)

Betänkande 2018/19:MJU8

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen och ett 30-tal motioner från den allmänna motionstiden 2018 som rör skyddet av värdefull skog. Skrivelsen är ett svar på Riksrevisionens granskning av om statens insatser för skydd av värdefull skog hjälper till att nå riksdagens och regeringens målsättningar för miljö och friluftsliv på ett kostnadseffektivt sätt. Motionerna handlar bland annat om ägande- och brukanderätt, mål för skogspolitiken, skogsvårdslagstiftningen, artskyddsförordningen och omställning av jordbruksmark till skogsmark.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska fortsätta att försvara det nationella självbestämmandet i skogsfrågor inom EU-samarbetet.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den ska inrätta en nationell bioekonomistrategi för att skapa större miljö- och klimatnytta. Strategin ska bland annat underlätta samarbete mellan staten och näringslivet för att underlätta de omställningar som krävs inom skogsindustrin och lantbruket.

Riksdagen sa vidare nej till övriga motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 29
Justering: 2019-02-26 Debatt: 2019-03-06 Beslut: 2019-03-06

Betänkande 2018/19:MJU8 (pdf, 704 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skyddet av värdefull skog

Betänkande 2017/18:MJU24

Djur ska skötas i en god djurmiljö och den som har ansvar för djuret ska ha tillräcklig kompetens för att kunna se till djurets behov. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra och de ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.

Det klargörs också i lagen att tamdjur inte får överges och det införs ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sätt som innebär lidande för djuren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny djurskyddslag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, trots tystnadsplikten, i vissa fall får rätt att lämna uppgifter om djurskyddsproblem till de myndigheter som berörs.

Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över beslutsprocessen för djurförbud.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 26
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:MJU24 (pdf, 4588 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny djurskyddslag

Betänkande 2017/18:SfU1

Drygt 102,5 miljarder för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, 47 miljarder kronor. Knappt 39 miljarder läggs på området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,7 miljarder kronor. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa också ja till att taket i sjukförsäkringen samt bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och garantiersättningen inom aktivitets- och sjukersättningen höjs den 1 juli 2018.

Dessutom sa riksdagen ja till att personer i vissa fall ska kunna fortsätta få sin sjukpenning. Det gäller i avvaktan på att Försäkringskassan fattar ett slutligt beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen, i ett tillkännagivande, att se över hur dagens rehabiliteringskedja kan stärkas och återkomma med ett lagförslag.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 19
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2017-12-14 Beslut: 2017-12-14

Betänkande 2017/18:SfU1 (pdf, 2602 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Betänkande 2014/15:SfU2

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om bostadstillägg till pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om beräkning av pensionsrätt.

Riksdagen riktade vidare tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • att inom ramen för pensionsöverenskommelsen öka drivkrafterna för ett längre arbetsliv
  • att tillsätta en utredning som ska undersöka om det går att förändra pensionssystemet så att mer av pensionen fördelas lika mellan makar
  • att överväga att se över bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 38 miljarder kronor. Mest pengar går till garantipension till ålderspension (knappt 16 miljarder), efterlevandepensioner till vuxna (drygt 12 miljarder) och bostadstillägg till pensionärer (drygt 8 miljarder).

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2014-12-09 Debatt: 2014-12-12 Beslut: 2014-12-12

Betänkande 2014/15:SfU2 (pdf, 628 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Betänkande 2012/13:CU6

Riksdagen sa ja till lagändringar som ska motverka sena betalningar och långa betalningstider i näringslivet, men uppmanar samtidigt regeringen att återkomma med förslag som ytterligare stärker små och medelstora företags ställning när det gäller betalningstider.

Lagändringarna innebär att företag och myndigheter ska betala en fordran senast trettio dagar efter det att borgenären har lämnat krav på betalning. Myndigheter och offentliga organ får inte avtala om längre betalningstider men mellan företag är det tillåtet om borgenären uttryckligen har godkänt det.

Vid en sen betalning har borgenären rätt till en förseningsersättning på 450 kronor. Denna rätt kan inte avtalas bort om det inte finns särskilda skäl för det. Det går inte att avtala bort borgenärens rätt till dröjsmålsränta. Myndigheter och andra offentliga organ som betalar för sent ska betala minst den lagstadgade dröjsmålsräntan. Lagändringarna innebär också att ersättningsbeloppen för inkassoåtgärder höjs.

Med lagändringarna genomförs EU:s direktiv om sena betalningar vid handelstransaktioner i svensk lagstiftning. Lagändringarna börjar gälla den 16 mars 2013.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2013-01-17 Debatt: 2013-01-23 Beslut: 2013-01-23

Betänkande 2012/13:CU6 (pdf, 513 kB) Webb-tv debatt om förslag: Snabbare betalningar

Betänkande 2010/11:MJU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om jakt och viltvård. Orsaken är bland annat att riksdagen i flera frågor har delegerat rätten att fatta beslut till regeringen och till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området. Motionerna handlar bland annat om jakttider, jaktformer, skyddsjakt och fäbodjordbrukare, fjälljakt, skadskjutning och rovdjurscentrum.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 5
Justering: 2011-01-20 Debatt: 2011-02-09 Beslut: 2011-02-09

Betänkande 2010/11:MJU8 (pdf, 115 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jakt och viltvård

Betänkande 2005/06:SfU10

Regeringen har i en skrivelse redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken sedan december 2004. I skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i Europasamarbetet och det internationella samarbetet i övrigt. Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt återkomma med ett förslag som tar upp frågan om behovet av speciella barntolkar. Detta ställningstagande grundade sig delvis på ett motionsförslag från Kristdemokraterna. Riksdagen sade vidare ja till tre reservationer från de borgerliga partierna. En av reservationerna handlade om att det måste bli enklare för asylsökande att få arbetstillstånd samtidigt som handläggningstiderna måste kortas. Det ska också vara möjligt för alla att fortsätta att arbeta så länge avvisningen inte kan verkställas. Vidare bör asylsökande som fått avslag på sin asylansökan och som har arbete som de kan försörja sig på kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att behöva åka tillbaka till hemlandet för att därifrån söka uppehållstillstånd. Riksdagen gjorde ett uttalande, som har sin grund i en annan reservation, att EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik måste bygga på en generös flyktingpolitik och utformas med Genèvekonventionen som grund och fullt ut respektera internationella åtaganden. EU:s medlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska området måste samordnas så att flyktingströmmarna fördelas bättre mellan de europeiska länderna. Med anledning av en tredje reservation uttalade riksdagen att det så kallade asylprocedurdirektivet som antogs hösten 2005 snarast bör genomföras i Sverige. Direktivet är ett EU-direktiv om procedurer för att bevilja och återkalla flyktingstatus. Riksdagen anser dessutom att regeringen bör verka för att EU inte antar en lista över så kallade säkra länder, alltså länder utanför EU som anses säkra för flyktingar, eftersom en sådan lista inte är förenlig med asylrätten. Vidare bör Sverige tolka undantagen i Dublinförordningen mer generöst, till exempel vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då det gäller barn. Dublinförordningen reglerar vilket land inom EU som ska pröva en asylansökan. Förordningen säger att varje EU-land får pröva en asylansökan från en tredjelandsmedborgare även om det inte är skyldig att göra det enligt förordningen.

Förslagspunkter: 44 Reservationer: 64
Justering: 2006-05-09 Debatt: 2006-05-17 Beslut: 2006-05-19

Betänkande 2005/06:SfU10 (pdf, 538 kB) Webb-tv debatt om förslag: Migration och asylpolitik

Betänkande 2005/06:MJU19

Riksdagen sade ja till en reservation från de borgerliga partierna och Miljöpartiet om att stranderosionen i Stockholms skärgård måste minska. Riksdagen anser att skadorna på stränderna bör kontrolleras och dokumenteras, hastighetsbegränsningar införas och andra skrovformer utvecklas. Länsstyrelser, myndigheter och företag måste samverka bättre för att lösa problemet och Naturvårdsverket måste prioritera frågan menar riksdagen. Ett antal motionsförslag om naturvård från den allmänna motionstiden 2005 avslogs. Motionerna tog bland annat upp frågor om bevarande av arter och rovdjur och skydd av områden.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 7
Justering: 2006-02-23 Debatt: 2006-03-23 Beslut: 2006-03-23

Betänkande 2005/06:MJU19 (pdf, 180 kB) Webb-tv debatt om förslag: Naturvård

Betänkande 2005/06:SfU7

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att barnbidraget ska kunna delas rakt av mellan föräldrarna när barnen bor växelvis hos mamman och pappan. Även vårdbidraget, som betalas ut till föräldrar med funktionshindrade barn, ska kunna delas. Regeringens förslag om att den ena föräldern under vissa förutsättningar ska kunna få igenom en delning även om den andra föräldern inte vill det fick inget stöd i riksdagen eftersom de borgerliga partierna och Vänsterpartiet var emot förslaget. Vidare godkände riksdagen regeringens förslag om att föräldrar som bor ihop ska få välja vem av dem som ska få barnbidraget. Beslutet innebär att föräldrarna ska anmäla bidragstagaren till Försäkringskassan. Om ingen anmälan görs går bidraget till mamman. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. Med stöd av en reservation från de borgerliga partierna och Vänsterpartiet gav riksdagen regeringen i uppdrag att utreda de bidrag och regler som påverkar möjligheterna till en god försörjning av barn vars föräldrar har separerat.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2006-02-16 Debatt: 2006-03-08 Beslut: 2006-03-08

Betänkande 2005/06:SfU7 (pdf, 901 kB) Webb-tv debatt om förslag: Delat barnbidrag vid växelvis boende, m.m.

Betänkande 2004/05:MJU10

Djurskydds- och livsmedelstillsynen ska förbättras. Livsmedelsverkets och Djurskyddsmyndighetens ansvar för att leda och samordna tillsynen tydliggörs och stärks. I myndigheternas centrala tillsynsuppgifter ska ingå att med bindande föreskrifter styra hur den operativa tillsynen ska bedrivas och att med rådgivning och utbildningsinsatser stödja samt följa upp länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för en effektiv kommunal tillsyn införs bestämmelser som underlättar samverkan mellan kommuner.När det gäller livsmedelstillsynen får kommunerna möjlighet att använda den årliga tillsynsavgiften för att finansiera andra kostnader för tillsynen än sådana som gäller provtagning och undersökning. Riksdagen sade ja till regeringens förslag samtidigt som man gjorde ett uttalande om åtgärder mot salmonella med anledning av en reservation av fem partier i miljö- och jordbruksutskottet (m, fp, kd, c, mp). Den svenska regeringen bör med kraft i EU driva kravet på att köttberedningar ska vara salmonellaundersökta innan de förs in i Sverige. Det är också viktigt att ambitionsnivån för att bekämpa problemet med salmonella höjs inom EU. Vidare bör kontrollerna av importerade djur och animaliska produkter till Sverige skärpas.

Förslagspunkter: 66 Reservationer: 60
Justering: 2005-03-22 Debatt: 2005-04-13 Beslut: 2005-04-13

Betänkande 2004/05:MJU10 (pdf, 2295 kB)

Betänkande 2004/05:SFU1

Riksdagen godkänner regeringens förslag inom socialförsäkringsområdet. Förslaget innehåller ett stort antal områden. Tiden med omställningspension föreslås förlängas från tio till tolv månader om dödsfallet inträffar den 1 januari 2005 eller senare. När det gäller bostadstillägget till pensionärer höjs gränsen för bostadskostnaden för bidragsberättigad som fyllt 65 år, från 4500 kronor till 4670 kronor för den som är ogift och från 2250 kronor till 2335 kronor för den som är gift. Rätten till tillfällig föräldrapenning från och med den 1 januari 2005 blir större på så sätt att föräldrar till ett svårt sjukt barn under 18 år får rätt till ett obegränsat antal dagar med tillfällig föräldrapenning. Regeringen har tillsatt en ensamutredare som ska se över socialförsäkringarna. Utredaren ska vara klar senast hösten 2006. Tanken var att regeringen därefter skulle tillsätta en parlamentarisk utredning av socialförsäkringarna. Riksdagen vill att regeringen redan nu tillsätter en parlamentarisk utredning av socialförsäkringarna.

Förslagspunkter: 83 Reservationer: 81
Justering: 2004-11-25 Debatt: 2004-12-08 Beslut: 2004-12-09

Betänkande 2004/05:SFU1 (doc, 4934 kB)

Betänkande 2004/05:MJU3

Regeringen har lämnat den första revideringen av den svenska strategin för hållbar utveckling från år 2002 (se 2001/02:MJU16 ). Revideringen sker främst med utgångspunkt från resultaten av världstoppmötet i Johannesburg år 2002. Men den tar också hänsyn till andra händelser sedan den första strategin lades, bland annat inom EU:s strategi för hållbar utveckling och den så kallade Lissabonprocessen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen avslog också motioner från främst allmänna motionstiderna 2002, 2003 och 2004. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen gjorde också ett uttalande om naturvårdsavtal. En större andel av avsättningarna för levande skogar bör ske genom frivilliga åtaganden. Skyddsformen naturvårdsavtal, där staten och markägaren tar ett gemensamt ansvar för naturvården, bör därför utnyttjas i betydligt större utsträckning än i dag. Ställningstagandet gjordes med anledning av en reservation av de borgerliga partierna och Miljöpartiet.

Förslagspunkter: 81 Reservationer: 106
Beredning: 2004-09-16 Justering: 2004-10-28 Debatt: 2004-11-17 Beslut: 2004-11-17

Betänkande 2003/04:MJU15

Regeringen har rapporterat till riksdagen om en handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn. Regeringen ger i samband med sin rapport två uppdrag till Statens jordbruksverk och ett till Konsumentverket. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer. Riksdagen gjorde också två uttalande till regeringen. Det första uttalandet handlar om den svenska hästsektorns betydelse. Riksdagen anser att det är synd att regeringen bara lämnat en rapport med uppdrag om kartläggning, analys och ytterligare överväganden. Regeringen bör i stället återkomma till riksdagen med konkreta förslag med anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande (SOU 2000:109) och vad som står i motionerna till riksdagen om en livskraftig hästpolitik. Riksdagen sade också nej till ett antal motioner om hästsektorn. Skälet är bland annat regeringens rapport till riksdagen och de uppdrag som regeringen ger i samband med den.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 28
Beredning: 2004-03-04 Justering: 2004-03-25 Debatt: 2004-04-29 Beslut: 2004-05-05

Betänkande 2003/04:MJU15 (pdf, 260 kB)

Betänkande 2003/04:SFU15

Riksdagen sade nej till regeringens övergångsregler. Beslutet innebär att inga särskilda övergångsregler ska gälla för arbetstagare från EU:s nya medlemsstater Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Slovenien och Slovakien. Riksdagen beslutade också att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett förslag om möjligheter att bevaka att kollektivavtal följs även på arbetsplatser med oorganiserade arbetstagare.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 12
Justering: 2004-04-20 Debatt: 2004-04-28 Beslut: 2004-04-28

Betänkande 2003/04:SFU15 (doc, 378 kB)

Betänkande 2003/04:SFU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 7 miljarder kronor i anslag till invandrare och flyktingar för 2004. Av pengarna går 2,3 miljarder kronor till integrationspolitiken och 4,7 miljarder kronor till migrationspolitiken. Regeringen fick i uppdrag att återkomma till riksdagen med följande förslag: Migrationsverket ska endast ha ansvar för att utreda de ensamkommande barnens asylskäl. Barnen ska få en särskild företrädare. Företrädaren utses inom 24 timmar och ges en form av vårdnadsansvar för barnet. Socialtjänsten ska ha ansvaret för de ensamkommande barnen redan vid ankomsten och ge dem boende och stöd. På ett tidigt stadium ska socialtjänsten ta ställning till om barnet ska ges en familjehemsplacering. Migrationsverket ska också ges möjlighet att sluta avtal med ett antal kommuner om mottagande av ensamkommande barn.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 18
Justering: 2003-11-25 Debatt: 2003-12-04 Beslut: 2003-12-09

Betänkande 2003/04:SFU2 (pdf, 249 kB)

Betänkande 2003/04:MJU7

Sveriges landområden och kustvattenområden ska delas in i vattendistrikt där miljön ska bedömas. Riksdagen sa nej till regeringens förslag att regeringen själv ska få bestämma indelning och vilken myndighet som ska övervaka miljön i distrikten. I stället fick regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag på indelning och myndighetsstruktur. Vidare ska allmänheten få större möjligheter att påverka innehållet i åtgärdsprogrammen för renare vatten. Myndigheters och kommuners ansvar för att programmen fullföljs blir tydligare. Besluten börjar gälla den 22 december 2003 och innebär att svensk lagstiftning delvis anpassas till EU:s ramdirektiv för vatten. De anpassningar som gäller vattendistriktens utformning och myndighetsstruktur försenas, och genomförs i svensk lag först när riksdagen godkänt ett förslag från regeringen.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 20
Justering: 2003-11-11 Debatt: 2003-11-19 Beslut: 2003-11-19

Betänkande 2003/04:MJU7 (pdf, 1496 kB)

Betänkande 2003/04:MJU3

Regeringen fick i uppdrag att snabbt redovisa för riksdagen den politik som de senaste tio åren har förts i valfrågor. Regeringen ska också snabbt lägga fram förslag om hur den framtida politiken ska utformas och organiseras. Riksdagens uttalande gjordes med anledning av ett gemensamt förslag från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om att säga ja till ett motionsförslag. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2002 om naturvård.

Förslagspunkter: 30 Reservationer: 10
Justering: 2003-09-18 Debatt: 2003-10-22 Beslut: 2003-10-29

Betänkande 2003/04:MJU3 (doc, 215 kB)

Betänkande 2002/03:SFU8

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att tillsätta en parlamentarisk utredning om hur ett regelverk som öppnar för en större arbetskraftsinvandring från länder utanför EU skulle kunna se ut. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag. Riksdagen lade också regeringens skrivelse om den svenska migrationspolitiken sedan hösten 2001 till handlingarna och avslog motioner om bl.a. flyktingbegreppet, anhöriginvandring och mottagande av asylsökande.

Förslagspunkter: 53 Reservationer: 73
Justering: 2003-03-25 Debatt: 2003-04-10 Beslut: 2003-04-11

Betänkande 2002/03:SFU8 (doc, 2995 kB)

Betänkande 2001/02:SFU18

Riksdagen avslog motionsförslag om en finansiell samordning mellan socialförsäkringen, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och arbetsmarknadsmyndigheterna. Vidare avslogs motionsförslag om bl.a. en åtgärdsplan mot den ökande sjukfrånvaron, en ny rehabiliteringsförsäkring, försäkringskassornas situation, läkarnas roll i sjukskrivningsprocessen och förtidspensionärers återgång till arbetslivet.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 7
Justering: 2002-06-04 Debatt: 2002-06-12 Beslut: 2002-06-13

Betänkande 2001/02:SFU18 (doc, 3125 kB)

Betänkande 2001/02:SFU15

Riksdagen lade till handlingarna regeringens skrivelse Integrationspolitik för 2000-talet. Regeringen redovisar i skrivelsen utvecklingen på en rad olika områden i förhållande till riksdagens beslut hösten 1997 om mål och inriktning för integrationspolitiken (se 1997/98:SfU6 ). Regeringen redovisar också den framtida inriktningen för integrationspolitiken. Den nuvarande inriktningen ska fortsätta, men genomförandet ska förbättras och utvecklas inom olika samhällsområden. Målen ska tydliggöras, och den gemensamma värdegrunden ska ges ökad uppmärksamhet liksom uppväxtvillkoren för barn och ungdomar med utländsk bakgrund. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att snarast återkomma när det gäller ansvarsfördelningen för ensamkommande barn beträffande asylfrågan, boendet och hälsan.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 49
Justering: 2002-05-16 Debatt: 2002-05-31 Beslut: 2002-06-04

Betänkande 2001/02:SFU15 (doc, 419 kB)