Sök (60 247 träffar)

Betänkande 2019/20:CU4

Regeringen har föreslagit att hyresförhandlingslagen ändras så att parterna i hyresförhandlingar får möjlighet att underteckna överenskommelser och protokoll från förhandlingarna elektroniskt. I dag måste sådana överenskommelser om hyra och hyresförhållanden vara skriftliga.

Genom lagändringen skapas förutsättningar för en enklare och mer digital förhandlingsprocess. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:CU4 (pdf, 179 kB)

Betänkande 2019/20:FiU18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i kostnadsutjämningssystemet. Regeringens förslag innebär att tre nya delmodeller införs i kostnadsutjämningssystemet som avgör om kommunerna och regionerna får ett kostnadsutjämningsbidrag eller får betala en kostnadsutjämningsavgift. Förändringarna innebär att systemet i högre grad kommer att ta hänsyn till socioekonomiska faktorer och merkostnader till följd av gles bebyggelse.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:FiU18 (pdf, 582 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

Betänkande 2019/20:JuU10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar i bland annat brottsbalken för att de straffrättsliga reglerna som gäller för företag ska vara effektiva, ändamålsenliga, moderna och anpassade till EU-regler.

Förändringarna innebär bland annat:

  • Bestämmelserna om företagsbot ska kunna tillämpas bredare, så att företagsbot även ska kunna ges till företag som begått brott och som bedriver offentlig verksamhet, till exempel skola, vård eller omsorg.
  • När företagsbotens storlek bestäms ska företagets storlek och ekonomiska situation beaktas, och om brottsligheten är särskilt klandervärd.
  • En företagsbot ska kunna jämkas eller utebli om företagets ägare även döms till påföljd och det samlade straffet skulle bli oproportionerligt strängt. 
  • Svenska domstolar får utökad behörighet att döma över vissa internationella mutbrott. Åklagare får också utökade möjligheter att förelägga företagsbot genom strafföreläggande.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:JuU10 (pdf, 907 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag

Betänkande 2019/20:JuU6

Brott som hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda utgör ett hot mot det representativa demokratiska systemet. Utsattheten kan exempelvis leda till att personer lämnar sitt förtroendeuppdrag i förtid eller fattar andra beslut än vad som ursprungligen var tänkt.

Regeringen föreslår därför en ändring i lagen så att straffen för brott som begås mot förtroendevalda, på grund av personens förtroendeuppdrag, förstärks. Det gäller förtroendeuppdrag i stat, kommun, landsting, Sametinget och Europaparlamentet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Riksdagen vill att regeringen ska utreda om straffen för brott mot andra särskilt betydelsefulla yrkesgrupper för det demokratiska systemet, exempelvis journalister, också bör förstärkas. Riksdagen sa samtidigt nej till andra motioner i ärendet.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:JuU6 (pdf, 282 kB) Webb-tv debatt om förslag: Brott mot förtroendevalda

Betänkande 2019/20:JuU8

Regeringen har föreslagit ändringar i brottsbalken som ska skydda personal inom polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård från våld och sabotage. Ändringarna innebär att ett nytt brott införs: sabotage mot blåljusverksamhet, som gör det förbjudet att angripa eller på annat sätt störa blåljuspersonalens arbete. Regeringen har även föreslagit att straffskalan för grovt våld mot tjänsteman ska skärpas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen riktade också sex tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen: 

  • Personal hos Tullverket och Kustbevakningen ska ha samma straffrättsliga skydd som poliser har.
  • Ett utvidgat straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner.
  • Straffet för brott som rör angrepp mot viktiga samhällsfunktioner ska skärpas.
  • En egen brottsrubricering för våld mot tjänsteman, där straffet ska vara minst sex månaders fängelse.
  • En utvidgad rätt för poliser att få kränkningsersättning.
  • En översyn av vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att öka säkerheten på sjukhus.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 11
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:JuU8 (pdf, 515 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning

Betänkande 2019/20:JuU9

Regeringen har föreslagit en ny lag om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. Lagen ersätter de tidigare reglerna om detta i polisdatalagen. Syftet är att skydda enskilda personers rättigheter och friheter när personuppgifter behandlas och att Säkerhetspolisen ska kunna behandla och utbyta personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt.

Den nya lagen ska gälla när Säkerhetspolisen behandlar personuppgifter som gäller nationell säkerhet för att bekämpa och lagföra brott. Den innehåller grundläggande krav på hur personuppgifter ska behandlas, den personuppgiftsansvariges skyldigheter, enskilda personers rättigheter, skadestånd, överklagande och överföring av personuppgifter till länder utanför EU.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:JuU9 (pdf, 3901 kB)

Betänkande 2019/20:KrU3

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar bland annat om hur statliga medel för vård och bevarande av det kyrkliga kulturarvet, den så kallade kyrkoantikvariska ersättningen, har använts under perioden 2002-2007. Kyrkliga kulturminnen är kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser.

Enligt regeringen är ersättningen av stor betydelse för vården av det kyrkliga kulturarvet. Staten bör tillsammans med Svenska kyrkan även i fortsättningen ta ansvar för att arvet bevaras och utvecklas.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motionsförslagen i ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 5
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:KrU3 (pdf, 189 kB) Webb-tv debatt om förslag: Det kyrkliga kulturarvet

Betänkande 2019/20:KU3

Alla landsting använder i dag termen region. Samtidigt används termen landsting i ett stort antal lagar. Regeringen tycker att den lagstadgade beteckningen och den som används i praktiken ska vara densamma. Dessutom ska större hänsyn tas till berörda parters synpunkter vid ändringar i regionindelningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Merparten av lagändringarna föreslås börja gälla 1 januari 2020. Eftersom en av ändringarna berör en grundlag, tryckfrihetsförordningen (TF), föreslås den ändringen börja gälla 1 januari 2023.

Enligt riksdagen finns det fortfarande betydande skillnader i hur man hämtar in och tar hänsyn till synpunkter vid ändringar i kommun- respektive regionindelningen. Riksdagen riktade därför också en uppmaning, ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen med förslag om bestämmelser för regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar dem för kommunindelningen när det gäller synpunkter.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:KU3 (pdf, 54979 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning

Betänkande 2019/20:SfU9

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av bostadsbidrag och trångboddhet.

Riksrevisionen konstaterar att trångboddheten har ökat de senaste 20 åren, men att den enligt nuvarande måttstock (trångboddhetsnorm 3) inte har några effekter på vuxnas eller barns hälsa, vuxnas sjukfrånvaro eller barns skolresultat. Riksrevisionen rekommenderar dock regeringen att i den pågående översynen av bostadsbidraget samtidigt se över den nuvarande trångboddhetsnormen.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning och anger att en översyn ska göras av reglerna för bostadsbidrag och underhållsstöd samt om och hur bostadsytan ska påverka bidraget.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion i ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:SfU9 (pdf, 123 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om bostadsbidrag och trångboddhet

Betänkande 2019/20:SkU5

Nya skatteregler införs för tjänstepensionsföretag så att de beskattas på samma sätt som livförsäkringsbolag. Syftet är att skapa skatteneutralitet mellan parterna på tjänstepensionsområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Konkret innebär förändringen bland annat att tjänstepensionsföretagens inkomster från tillgångar och skulder eller inbetalda premier inte ska beskattas, i stället betalas en avkastningsskatt. Vidare ska de skatteregler som gäller för en pensionsförsäkring även gälla en försäkring som ett tjänstepensionsföretag erbjuder. De nya reglerna gäller även svenska europabolag och europakooperativ.

Lagändringarna innebär ett genomförande av EU:s nya direktiv om tjänstepensioner. De börjar gälla 15 december 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-22 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:SkU5 (pdf, 1898 kB)

Betänkande 2019/20:SoU2

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens redovisning för 2018. Regeringen tycker att Allmänna arvsfonden har fördelat pengarna på ett väl genomfört sätt i linje med fondens syfte och regeringens prioriterade områden. Samtidigt behöver arbetet fortsätta med kontroll av medlens användning och effektivare handläggning. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Regeringens bedömning är att delegationen i stort fullgör sitt uppdrag, men att det finns ett utvecklingsbehov när det gäller intern styrning, kommunikationsinsatser och spridning av positiva resultat.

Syftet med Allmänna arvsfonden är att stötta ideell verksamhet som arbetar för barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning. Fondens kapital består av arv från personer som inte har några släktingar som ärver dem och som inte har testamenterat egendomen till någon annan. Under 2018 fördelades 647 miljoner kronor, varav drygt 61 procent gick till regionala och lokala projekt.

En utredning om Allmänna arvsfonden har presenterat sitt resultat för regeringen som nu ser över förslaget. Det handlar bland annat om att ett demokrativillkor bör införas i en ny lag.

Riksdagen konstaterar att regeringen bland annat arbetar med utredningens förslag. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:SoU2 (pdf, 155 kB)

Betänkande 2019/20:UbU6

Regeringen föreslår en ändring i skollagen som innebär att barn till så kallade beskickningsmedlemmar från tredjeland, det vill säga länder utanför EU, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Schweiz, får rätt till avgiftsfri utbildning i förskoleklass.

Förskoleklassen ingår numera i den obligatoriska skolan i Sverige. Riksdagen anser, liksom regeringen, att förslaget stärker barns rätt till utbildning i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-12 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:UbU6 (pdf, 416 kB)

Betänkande 2019/20:UU3

Regeringen har föreslagit ett nytt avtal mellan EU och Kuba. Avtalet har som syfte att föra in de existerande förbindelserna mellan EU och Kuba inom en gemensam ram. Det ska underlätta för EU att stödja reformprocesser i landet, bland annat inom områdena demokrati, mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning, utvecklingssamarbete, jämställdhet och handel. 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:UU3 (pdf, 171 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avtal om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan

Betänkande 2019/20:FiU15

Regeringen har föreslagit att EU:s så kallade femte penningtvättsdirektiv genomförs i den svenska lagstiftningen. Det innebär att flera lagar på finansmarknadsområdet ändras. Syftet är att underlätta kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism, särskilt med tanke på den ökade användningen av nya tekniska tjänster och risker som hör ihop med virtuella valutor. En virtuell valuta är en form av oreglerad digital valuta som inte ges ut eller kontrolleras av en centralbank.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen vill också att regeringen ska undersöka möjligheterna att införa ytterligare sanktioner vid överträdelse av bestämmelserna om verkligt huvudmannaskap enligt registerlagen och återkomma till riksdagen med förslag i den frågan.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-12 Debatt: 2019-11-14 Beslut: 2019-11-14

Betänkande 2019/20:FiU15 (pdf, 4039 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Betänkande 2019/20:JuU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att migrationsdomstolarna fortsatt ska ha möjlighet att överlämna mål till andra migrationsdomstolar. Förslaget innebär en förlängning till utgången av 2020 av den tillfälliga lösning som infördes 2017 för att förbättra domstolarnas förutsättningar att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå även när antalet mål ökar kraftigt. Målen får bara lämnas överlämnas om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-14

Betänkande 2019/20:JuU11 (pdf, 150 kB)

Betänkande 2019/20:JuU7

Regeringen föreslår att straffskalan för köp av sexuell handling av barn ska skärpas genom att ministraffet höjs från böter till fängelse och att maximistraffet höjs från fängelse i två år till fängelse i fyra år. Vidare ska brottsbeteckningen ändras till utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men riktade dessutom en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ytterligare höja minimistraffet. Riksdagen anser att straffminimum ska höjas från fängelse till fängelse i sex månader.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-14

Betänkande 2019/20:JuU7 (pdf, 306 kB) Webb-tv debatt om förslag: Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling

Betänkande 2019/20:KrU4

Riksdagen har behandlat regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport om hur de statliga centralmuseerna arbetar för att förvalta sina samlingar på ett säkert sätt. I rapporten undersöker Riksrevisionen dels om säkerhetsarbetet leder till en betryggande säkerhet för föremålen i samlingarna, dels om Riksantikvarieämbetet inom ramen för sitt museiuppdrag gör tillräckligt för att stödja museernas säkerhetsarbete. Rapportens övergripande slutsats är att centralmuseernas säkerhetsarbete inte är tillräckligt för att kunna garantera en rimlig grad av säkerhet för föremålen i samlingarna och att Riksantikvarieämbetet kan göra mer för att stödja museerna med det.

Riksdagen håller med regeringen om att rapportens granskning och rekommendationer är värdefulla för både museerna och Riksantikvarieämbetet och ser positivt på att regeringen aktivt ska följa hur säkerhetsarbetet utvecklas. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. 

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-14 Beslut: 2019-11-14

Betänkande 2019/20:KrU4 (pdf, 124 kB) Webb-tv debatt om förslag: Säkerhetsarbetet i de statliga centralmuseernas samlingsförvaltning

Betänkande 2019/20:UbU3

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ge Skolinspektionen i uppdrag att prioritera och utveckla arbetet med uppföljning av tillsyn. Riksdagen menar att det är viktigt att myndigheten säkerställer att avvikelser på skolor har åtgärdats på ett kvalitetssäkert sätt och som förebygger att liknande problem uppstår igen.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor. Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns brister i Skolinspektionens uppföljning av tillsynsbeslut. Riksrevisionen konstaterar bland annat att Skolinspektionen inte alltid kontrollerar att fel är avhjälpta innan ett uppföljningsärende avslutas. Regeringen delar Riksrevisionens bedömningar, men menar att flera av de brister som påtalats är åtgärdade, och att det pågår ytterligare insatser för att förbättra uppföljningsarbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-14 Beslut: 2019-11-14

Betänkande 2019/20:UbU3 (pdf, 147 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor

Betänkande 2019/20:CU3

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. I skrivelsen redogör regeringen för sin syn på den så kallade systemgränsen för byggnaders energiprestanda. Systemgränsen är gränsen i eller runt byggnaden som definierar vad som ska räknas in som tillförd energi till byggnadens drift.

Regeringen gör bedömningen att byggreglerna på ett kostnadseffektivt sätt ska bidra till teknikneutrala val, som hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserade, effektiv elanvändning i uppvärmningen och långsiktigt energieffektiva byggnader med bra klimatskärm. En byggnads klimatskärm är golv, tak, ytterväggar, fönster och dörrar. Dessutom ska reglerna ta hänsyn till effektutmaningen, det vill säga elsystemets förmåga att leverera effekt under årets alla timmar i elnäten.

Riksdagen delar regeringens bedömning. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-22 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:CU3 (pdf, 106 kB)

Betänkande 2019/20:FiU12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för en ny typ av företag, tjänstepensionsföretag. Förslaget innebär bland annat att försäkringsföretag som driver tjänstepensionsverksamhet och tjänstepensionskassor kan bli tjänstepensionsföretag och att de ska följa de nya reglerna. Förslaget bygger på EU-bestämmelser.

Riksdagen ser dock att regeringen behöver göra mer för att säkra en effektiv förvaltning av tjänstepensionskapital och ett fullgott skydd för pensionärerna. Därför riktade riksdagen fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att skyndsamt ta fram förslag till ändringar i reglerna som gäller

  • solvens inklusive kapitalkrav
  • information
  • egenföretagares försäkringar
  • tilläggsförsäkringar.

Förslagen om tillkännagivanden har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från alla riksdagspartier. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Lagändringarna börjar gälla 15 december 2019 utom en bestämmelse om avgifter vid återköp och överföring av försäkring som börjar gälla 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 5
Justering: 2019-11-12 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:FiU12 (pdf, 23269 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny reglering för tjänstepensionsföretag