Pressmeddelande

Beslut om utredningar av Riksrevisionens ledningsstruktur samt avgångsvillkor och karens för riksrevisorer

Publicerat: 17 juni 2019 klockan 13.00

Den parlamentariska utredningen om Riksrevisionens ledningsstruktur har den 17 juni lämnat sin redovisning till talmannen. Även den särskilde utredare som utrett riksrevisorers karenstid och avgångsvillkor har lämnat sin redovisning till talmannen. Talmannen har på riksdagsstyrelsens uppdrag fattat beslut om remissbehandling av de två utredningarnas förslag.

Den parlamentariska kommitté som utrett Riksrevisionens framtida ledningsstruktur slutsats är att ersätta det tredelade ledarskapet med en riksrevisor och en riksrevisionsdirektör.

Den särskilda utredaren som haft i uppdrag att utreda frågor kring riksrevisorers avgångsvillkor och karens föreslår bland annat att en grundläggande bestämmelse om avgångsförmåner för riksrevisorer införs.

Riksrevisionens ledningsstruktur

Den parlamentariska kommittén föreslår en ordning med endast en av riksdagen vald riksrevisor, till skillnad från dagens tre valda riksrevisorer. Riksrevisorn ska vara chef för myndigheten Riksrevisionen och ansvarig inför riksdagen för granskningen av den statliga verksamheten.

Kommittén föreslår vidare att riksdagen även ska välja en riksrevisionsdirektör som ska vara riksrevisorns ställföreträdare. Riksrevisionsdirektören ska i första hand ta hand om den dagliga administrativa ledningen av myndigheten, men ska även kunna anförtros och avgöra revisionsärenden när riksrevisorn inte är i tjänst eller då det föreligger en jävssituation mellan riksrevisorn och det som ska granskas. Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören föreslås var för sig väljas av riksdagen, normalt för en gemensam mandattid om sju år.

Efter remissbehandling och beredning förväntas kommitténs förslag träda i kraft våren 2020.

Dokument

Slutrapport från utredning om ledningsstruktur

Riksrevisorers avgångsvillkor och karens

Utredaren föreslår en grundläggande bestämmelse om att riksrevisorers avgångsförmåner ska beslutas med utgångspunkt från vad som gäller för chefer för myndigheter som lyder direkt under regeringen. Hänsyn ska dock tas till de särskilda förhållanden som följer med uppdraget som riksrevisor, exempelvis att en riksrevisor inte kan väljas om eller förflyttas till annan befattning. Utredaren lämnar även viss vägledning för utformningen av de villkor som bör gälla till följd av dessa särskilda förhållanden.

Utredaren föreslår också att riksrevisorers karens i mycket stor utsträckning ska regleras enligt de bestämmelser som gäller för statsråd och statssekreterare, och prövas av samma nämnd. Prövningen av riksrevisorers övergång föreslås dock, till skillnad från statsråd och statssekreterare, omfatta övergång till all annan verksamhet och inte endast övergång till annan än statlig verksamhet. Det grundläggande i uppdraget som riksrevisor är att oberoende och sakligt granska statlig verksamhet, vilket innebär att även en övergång till annan statlig verksamhet kan vara känslig.

Förslag lämnas också om avgångsvillkor och karens för den riksrevisionsdirektör som föreslås av den parlamentariska kommittén.

Efter remissbehandling och beredning förväntas utredarens förslag träda i kraft våren 2020.

Dokument

Slutrapport från utredning om villkor och karens

För mer information

Cristina Eriksson Stephansson, utredare, 08-786 53 62, cristina.eriksson.stephanson@riksdagen.se
Anna Ström, pressekreterare, 072-736 62 65, anna.strom@riksdagen.se

Tidigare dokument

• Direktiv för en parlamentarisk utredning om Riksrevisionens ledningsstruktur(pdf, 194 kB)
• Direktiv för en utredning om avgångsvillkor och karenstid för riksrevisorer(pdf, 232 kB)
• Aktuellt: Riksdagsstyrelsens beslut om vidare steg i översynen av riksrevisionen
• Pressmeddelande: 2017 års riksrevisionsutredning lämnar sitt slutbetänkande
• Pressmeddelande: 2017 års riksrevisionsutredning lämnar förslag till grundlagsändringar
• Översyn av Riksrevisionen – grundlagsfrågor 2016/17:URF1
• Översyn av Riksrevisionen – slutbetänkande 2017/18:URF2