Pressmeddelande

Ledamot som inte deltar i riksdagsarbetet kan behöva återbetala arvodet

Publicerat: 24 september 2020 klockan 08.46

En ledamot som inte deltar i riksdagsarbetet och saknar giltiga skäl kan bli skyldig att återbetala arvodet. Det gäller om frånvaron vid voteringar är hög under viss tid. Detta är ett av de förslag som den parlamentariska kommittén 2019 års riksdagsöversyn kommer att överlämna till riksdagsstyrelsen.

– Självklart är utgångspunkten att en ledamot ska vara närvarande vid i stort sett alla voteringar, det är en viktig del av uppdraget. De allra flesta ledamöter har en god närvaro och den frånvaro som förekommer granskas av respektive partigrupp och beror i allt väsentligt på sjukdom, föräldraledighet, internationella uppdrag eller andra godtagbara skäl. Hög frånvaro utan giltiga skäl är alltså inget stort problem. Vi vill ändå på det här sättet markera att det bör få konsekvenser om en ledamot aktivt väljer att inte delta i riksdagsarbetet, säger talman Andreas Norlén, ordförande för kommittén.

Ledamöter som väljer att under lång tid inte delta i riksdagsarbetet men ändå får ersättning riskerar att skada väljarnas förtroende för riksdagen och det demokratiska systemet. Enstaka sådana fall har inträffat, utan att berörd partigrupp har kunnat komma till rätta med situationen. Syftet med den föreslagna ordningen är att identifiera ledamöter som har hög frånvaro utan giltigt skäl. Utmaningen har varit att skapa ett granskningssystem som fångar upp de få klandervärda fallen utan att en stor byråkrati behöver byggas upp för att granska stora mängder fall av legitim frånvaro.

Kammarkansliet ska informera talmannen om en ledamot är frånvarande vid minst 60 procent av voteringstillfällena under ett kvartal. Talmannen ska då undersöka om frånvaron beror på giltiga skäl och i annat fall påminna ledamoten om reglerna för återbetalning. Om frånvaron upprepas gör talmannen en anmälan till Riksdagens arvodesnämnd, som efter prövning kan besluta om återkrävande av arvodet. Återkravet gäller för det eller de kvartal när den höga ogiltiga frånvaron upprepas. 60-procentsgränsen är satt för att uppmärksamma de klandervärda fallen, utan att behöva granska stora mängder ärenden där frånvaron är giltig. Utredningen konstaterar att det i andra parlament förekommer krav på närvaro och ibland också regler om sanktioner, ofta arvodesavdrag, vid bristande närvaro.

Övriga förslag

Kommittén föreslår också att en riksdagsledamot som lämnar sin partigrupp därmed även automatiskt ska lämna de uppdrag i utskott och andra riksdagsorgan som ledamoten valts till av kammaren. Andra förslag som kommittén lämnar handlar till exempel om när budgetpropositionen ska lämnas och interna regler om arbetet i riksdagen.

Fortsatt behandling

Betänkandet är enigt, det vill säga det innehåller inga reservationer. Det kommer efter beslut i riksdagsstyrelsen att gå ut på remiss. Efter remisstidens slut tar riksdagsstyrelsen fram ett förslag till riksdagen under våren 2021. Beslut i riksdagen beräknas till hösten 2021 och de flesta förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

2019 års riksdagsöversyn utredning från Riksdagsförvaltningen 2020/21:URF1

Bakgrund

Riksdagsstyrelsen beslutade den 12 juni 2019 att sammankalla en parlamentariskt sammansatt kommitté under ledning av talmannen med uppdrag att genomföra en översyn av vissa frågor som gäller riksdagens arbete. Kommittén antog namnet 2019 års riksdagsöversyn. Ordförande för kommittén har varit talman Andreas Norlén. Ledamöter har varit Erik Ezelius (S), Laila Naraghi (S), Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Jessika Roswall (M), Charlotte Quensel (SD), Mikael Strandman (SD), Peter Helander (C), Mia Sydow Mölleby (V), Larry Söder (KD), Lina Nordquist (L) och Janine Alm Ericson (MP). Sekreterare har varit utskottsrådet Hans Hegeland.

Pressmeddelande: Riksdagsstyrelsen har tillsatt en utredning om översyn av vissa frågor som gäller riksdagsledamöters ersättningar

För mer information

Pernilla Eldblom, talmannens pressekreterare, e-post pernilla.eldblom@riksdagen.se, telefon 072-209 59 14

Hans Hegeland, sekreterare i kommittén, e-post hans.hegeland@riksdagen.se, telefon 070-766 31 62