Riksdagen har 349 ledamöter som representerar åtta partier. Kammaren är riksdagens hjärta, men mycket av det politiska arbetet sker också i partigrupperna och i utskotten.
I kammaren debatterar ledamöterna viktiga frågor och här fattar riksdagen beslut.
Foto: Melker Dahlstrand
Riksdagens 349 ledamöter väljs vart fjärde år i allmänna val. För att kunna bli ledamot måste man ha rösträtt och vara nominerad av ett politiskt parti. Åtta partier är representerade i riksdagen under mandatperioden 2018–2022.
Riksdagens ledamöter
Riksdagsledamöterna är inte anställda i riksdagen utan har av sina väljare fått uppdraget att sitta i riksdagen under en bestämd tid. Därför får de ett arvode i stället för lön. En ledamot utövar sitt uppdrag dygnet runt, året runt. Uppdraget är inte begränsat till arbetet i riksdagen utan utövas även till exempel i ledamotens valkrets, på andra platser eller utomlands.
De ledamöter som tillhör samma parti bildar en partigrupp. I partigrupperna diskuteras alla viktiga frågor innan ledamöterna slutgiltigt tar ställning i utskotten och kammaren.
Så arbetar ledamöterna
I kammaren debatterar ledamöterna
Kammaren är riksdagens hjärta. Här debatterar riksdagsledamöterna viktiga frågor och det är här riksdagen fattar sina beslut. I kammaren hålls bland annat debatter om ärenden, interpellationsdebatter med enskilda ministrar och frågestunder med regeringen.
Debatter och beslut i kammaren
Utskotten förbereder besluten
En stor del av det politiska arbetet sker inom riksdagspartiernas partigrupper och i de 15 utskotten. I utskotten förbereder ledamöterna alla beslut som riksdagen fattar. När ett utskott presenterat sitt förslag till beslut är det dags för alla riksdagens ledamöter ta ställning till förslaget i kammaren.
I EU-nämnden förankrar regeringen sin EU-politik. Regeringen samråder med EU-nämnden inför möten i ministerrådet och möten mellan EU:s stats- och regeringschefer i Europeiska rådet.