Riksdagen fattar beslut som påverkar hela samhället. Samspelet mellan riksdagen och andra offentliga aktörer som regeringen, myndigheter, kommuner, regioner och EU är stort.
Foto: Melker Dahlstrand
Riksdagen, regeringen, myndigheter, regioner och kommuner är exempel på offentliga aktörer i vårt samhälle. Alla har de olika uppgifter i den svenska demokratin.
Bild 1 av 11
Foto: Melker Dahlstrand
Det är riksdagen som stiftar lagarna i Sverige. Lagar är regler för hur samhället ska se ut och fungera. Riksdagen bestämmer också hur statens pengar ska fördelas.
Bild 2 av 11
Foto: Melker Dahlstrand
Regeringen ska genomföra det som riksdagen har beslutat. Regeringen lägger också fram förslag som riksdagen ska ta ställning till. Här sitter ministrarna samlade i kammaren i samband med riksmötets första partiledardebatt den 30 januari 2019.
Bild 3 av 11
Foto: Tomas Oneborg / TT
Myndigheterna finns till för att sköta sådant som staten har ansvar för i samhället. Myndigheterna ska följa lagar och regler och har egna maktbefogenheter över medborgarna. Det kan exempelvis vara att ge eller avslå föräldrapenning. Myndigheterna måste behandla alla lika.
Bild 4 av 11
Foto: Björn Larsson Rosvall / TT
Kommunerna har bland annat ansvar för att skolor och förskolor fungerar, men de styrs också av riksdagens lagar om till exempel skolplikt och betygssystem. Kommunerna får ta in egna skatter och ansvarar också för äldreomsorg, bostäder, räddningstjänst och bibliotek.
Bild 5 av 11
Foto: Maskot / TT
Regionerna har hand om sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling. De får ta in egna skatter och till exempel bestämma om ett sjukhus ska läggas ned. Regionerna styrs av de lagar som riksdagen har beslutat.
Bild 6 av 11
Foto: Hussein El-alawi / TT
Domstolarnas uppgift är att döma brottslingar, lösa tvister mellan medborgare och döma utifrån de lagar som riksdagen har bestämt. Alla människor är lika inför lagen. Riksdag och regering får aldrig lägga sig i hur domstolarna dömer i enskilda fall.
Bild 7 av 11
Foto: Maskot / TT
Skolorna drivs av kommuner och privata företag som finansieras av det offentliga. Det finns också privata skolor som finansieras med avgifter. Skolan ska verka för att demokratins idéer förs vidare och upprätthålls.
Bild 8 av 11
Foto: Kristofer Sandberg / TT
Besluten som EU fattar påverkar alla inom unionen. Sverige har som medlemsland valt att överlåta makt inom vissa områden till EU. Utgångspunkten är att EU-samarbetet ska gälla frågor som vinner på ett samarbete över gränserna.
Bild 9 av 11
Foto: Anders Löwdin
Medierna har en viktig roll att fylla som granskare av den offentliga makten och som vidareförmedlare av vad som pågår. Ibland kallas medierna för den tredje statsmakten och de kan genom sin nyhetsförmedling påverka opinionen. Här frågas Ebba Busch (KD) ut av reportrar efter riksmötets första partiledardebatt den 30 januari 2019.
Bild 10 av 11
Foto: Marcus Ericsson / TT
Marknaden, som består av företag och konsumenter tillsammans, påverkar landets ekonomi och arbetsmarknad. Den ekonomiska utvecklingen i näringslivet påverkar statens, kommunernas och regionernas skatteinkomster.
Bild 11 av 11
Riksdagen
Det är riksdagen som stiftar lagarna i Sverige. Beslut som riksdagen fattar är beslut som gäller i hela Sverige. Det betyder att riksdagen fattar beslut på den nationella nivån. Om riksdagen fattar beslut om skolan handlar det exempelvis om statens pengar till skolan och hur dessa ska fördelas. Riksdagen beslutar inte om en skola ska läggas ner eller om en gymnasieskola ska börja ta betalt för skolluncherna. Det gör istället en enskild kommun.
Regeringen
När väljarna har valt vilka 349 ledamöter som ska sitta i riksdagen utser riksdagen en statsminister. Därefter väljer statsministern vilka ministrar som ska ingå i regeringen.
Regeringen måste stödjas av riksdagen, annars kan den tvingas att avgå. Riksdagen kan, när den vill, pröva om regeringen har stöd av riksdagen. Det kallas parlamentarism.
I grundlagen står det att regeringen styr riket. Det gör den genom att lägga fram förslag, så kallade propositioner, som riksdagen sedan ska ta ställning till. Enkelt uttryckt kan man säga att regeringen föreslår medan riksdagen beslutar.
Regeringen kan också besluta om regler som alla i Sverige måste följa. Sådana regler kallas förordningar. Men det är bara riksdagen som kan besluta om lagar.
Regeringens webbplats
EU
Sverige är medlem i Europeiska unionen, EU. Besluten som EU fattar påverkar alla som bor i Sverige. Många av de förslag som riksdagen beslutar om kommer ursprungligen från EU. Det kan till exempel vara förslag som rör brottsbekämpning eller miljöfrågor.
Det finns också politikområden som EU inte får besluta om. Dit hör till exempel EU-ländernas bostadspolitik och skolfrågor.
Regeringen företräder Sverige i EU:s ministerråd. I Europaparlamentet kommer 21 av ledamöterna från Sverige.
Sveriges riksdags EU-information
Kommunerna
Sverige har 290 kommuner. De ansvarar för en stor del av samhällsservicen där vi bor. Till kommunens uppgifter hör bland annat förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg. I varje kommun finns en kommunfullmäktige. Där fattar kommunalpolitikerna beslut som gäller för just den kommunen. Besluten kan handla om att bygga en ny simhall eller öppna en ny förskola.
Sveriges Kommuner och Regioners webbplats
Regionerna
Det finns 21 regioner i Sverige. Deras främsta uppgift är att ta hand om hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling. I regionfullmäktige fattas de politiska besluten för regionen. Besluten kan handla om regionens inriktning, verksamhet och ekonomi.
Sveriges Kommuner och Regioners webbplats
Myndigheterna
Myndigheterna ska se till att riksdagens och regeringens beslut genomförs. Om riksdagen till exempel beslutar att skicka en fredsbevarande styrka till Afghanistan är det Försvarsmakten som ser till att det blir så.
Myndigheterna lyder under regeringen och är sorterade under olika departement.
Myndigheter och bolag med statligt ägande på regeringens webbplats
Domstolarna
Domstolarna ska liksom myndigheterna genomföra politikernas beslut i praktiken. Domstolarnas uppgift är att lösa tvister mellan medborgare och döma brottslingar. I svensk lag står det att alla ska betraktas lika inför lagen.
Sveriges Domstolars webbplats
Medierna
Medierna är med och styr samhällsutvecklingen. Genom nyhetsförmedling och information påverkar de opinionen, det vill säga vad folk tycker och tänker. Medierna kallas ibland den tredje statsmakten. Riksdagen och regeringen är de första statsmakterna.