Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön. Här beskrivs de regler som gäller för ledamöternas arvoden.
Ledamöterna har ett grundarvode på 73 000 kronor i månaden som de betalar skatt för. Många ledamöter har också andra uppdrag i riksdagen, och de får då ett tillägg för det på arvodet. En ledamot som är ordförande i ett utskott eller i EU-nämnden har till exempel ett tillägg på 20 procent och vice ordföranden har ett tillägg på 15 procent.
Det är Riksdagens arvodesnämnd som bestämmer storleken på arvodet. Riksdagens arvodesnämnd är en myndighet under riksdagen.
Ledigheter kan påverka arvodet
Föräldraledighet
Om en riksdagsledamot är föräldraledig från sitt uppdrag görs avdrag från arvodet. En ledamot som är föräldraledig har i allmänhet rätt till föräldrapenningtillägg.
Sjukfrånvaro
Om en riksdagsledamot är sjuk görs avdrag från arvodet och ledamoten får sjuklön efter karensavdraget på samma sätt som en arbetstagare. En skillnad jämfört med en arbetstagare är att en ledamot anses utföra sitt uppdrag under alla dagar i veckan, medan en arbetstagare normalt har fem dagars arbetsvecka. Därför beräknas avdraget annorlunda för en ledamot jämfört med en arbetstagare. En ledamot som är frånvarande på grund av sjukdom har i allmänhet rätt till sjukpenningtillägg.
Tjänstledighet
En riksdagsledamot kan ansöka om, och i vissa fall få ledighet godkänd av personliga eller andra särskilda skäl. Särskilda skäl kan till exempel vara tjänstledighet för ett offentligt uppdrag, som ett arbete som statssekreterare eller ett internationellt uppdrag. Det går inte att vara tjänstledig på deltid. När en ledamot är tjänstledig betalas inget arvode ut.
Andra inkomster påverkar inte arvodet
En ledamot kan ha lön eller sidoinkomster utöver sitt arvode från riksdagen. Lönen eller sidoinkomsterna ska anmälas till det ekonomiska registret. I registret finns uppgifter om intressen i företag, till exempel aktieinnehav, styrelseuppdrag och andra avtal av ekonomisk karaktär som anställningar vid sidan av uppdraget som riksdagsledamot.
Talmannens och de vice talmännens arvoden
Talmannens arvode är på 184 000 kronor i månaden, samma som statsministerns. Det är myndigheten Statsrådsarvodesnämnden som bestämmer storleken på arvodet.
De vice talmännen får grundarvodet som riksdagsledamot, plus ett tillägg på 30 procent av grundarvodet.
Riksdagsledamöternas arvoden genom åren
Tabellen visar riksdagsledamöternas arvode sedan 2006.
År/månad | Månadsarvode |
2023 januari |
73 000 |
2022 januari |
71 500 |
2021 januari |
69 900 |
2019 november |
68 400 |
2019 januari |
66 900 |
2018 november |
66 900 |
2018 januari |
65 400 |
2017 november |
65 400 |
2017 januari |
63 800 |
2016 november |
63 800 |
2016 januari |
62 400 |
2015 november |
62 400 |
2015 januari |
61 000 |
2014 november |
61 000 |
2014 januari |
59 800 |
2013 november |
59 800 |
2013 januari |
58 300 |
2012 november |
58 300 |
2012 januari |
57 000 |
2011 november |
57 000 |
2011 januari |
56 000 |
2010 november |
56 000 |
2010 januari |
55 000 |
2009 november |
55 000 |
2009 januari |
54 500 |
2008 november |
54 500 |
2008 januari |
52 900 |
2007 november |
52 900 |
2006 november |
51 200 |
2006 oktober |
50 000 |
Kan bli återbetalningsskyldig vid frånvaro
En riksdagsledamot som inte deltar i riksdagsarbete och saknar giltiga skäl för det kan bli skyldig att återbetala arvodet.
Ledamoten blir återbetalningsskyldig om hen under två kvartal under en och samma valperiod har varit frånvarande minst 60 procent av voteringstillfällena, utan giltiga skäl. Talmannen ska då efter det första kvartalet med hög frånvaro ha uppmärksammat ledamoten på frånvaron och återbetalningsskyldigheten.
Reglerna som styr
Reglerna för ledamöternas arvoden finns i de här lagarna och föreskrifterna: