Ordbok

I riksdagen används många svåra ord och förkortningar. Ordboken förklarar de vanligaste svåra orden.

A

Acklamation

När ett beslut fattas utan omröstning.

När kammaren ska fatta beslut i ett ärende frågar talmannen om kammaren säger ja till utskottets förslag till beslut. Är det ingen ledamot som opponerar sig konstaterar talmannen att svaret är ja och bekräftar beslutet med ett klubbslag. Detta sätt att besluta kallas acklamation. Ordet acklamation kommer från det latinska verbet acclamare som betyder ropa bifall.

Ajournera

Att avbryta ett sammanträde för att fortsätta det senare.

Aktuell debatt

En debatt om en aktuell fråga på begäran av ett parti.

En aktuell debatt handlar om ett särskilt ämne, ofta kopplat till en aktuell händelse eller fråga. Ett parti kan begära att en viss fråga ska debatteras och sedan är det talmannen som bestämmer om en aktuell debatt ska hållas. Det görs efter samråd med alla partiernas gruppledare. Den minister i regeringen som ansvarar för frågan deltar i debatten.

Allmän handling

Handling hos en myndighet som oftast är tillgänglig för alla.

En allmän handling ska ha kommit in till en myndighet eller ha upprättats där. Handlingen ska vara förvarad hos myndigheten. En handling som har skapats hos myndigheten blir i regel en allmän handling när den är färdigställd eller när den har skickats ut från myndigheten. En allmän handling kan vara en text, en bild, en ljudinspelning eller en film. Huvudregeln är att allmänna handlingar är offentliga. Var och en har rätt att ta del av dem.

Allmänna motionstiden

Period på hösten när ledamöter kan lämna förslag i valfritt ämne.

Period på hösten när riksdagsledamöterna kan lämna förslag, motioner, i alla ämnen som riksdagen kan besluta om. Allmänna motionstiden börjar när riksdagen öppnar i september och pågår normalt till 15 dagar efter att regeringen lämnat budgetpropositionen till riksdagen. Motioner som lämnas in under allmänna motionstiden kallas för fristående motioner.

Allmänna val

Val som hålls i hela landet.

Val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige hålls i hela landet vart fjärde år, den andra söndagen i september. Extra val till riksdagen kan hållas mellan två ordinarie val. Val till Europaparlamentet hålls vart femte år.

Allmänpolitisk debatt

Debatt där ledamöterna fritt kan välja ämne.

I allmänpolitisk debatt får varje ledamot tillfälle att tala i ett valfritt ämne. Debatten hålls normalt på hösten, efter allmänna motionstiden. Den pågår vanligen i flera dagar. Om och när en allmänpolitisk debatt ska hållas beslutas av talmannen efter samråd med alla partiernas gruppledare.

Anförande

Tal eller inlägg i en debatt i kammaren.

Anslag

En summa pengar i statens budget för ett visst område.

Ett anslag är en summa pengar i statens budget som tilldelas exempelvis en myndighet och som ska användas till olika delar i myndighetens verksamhet.

Arbetsplenum

Debatt och beslut i kammaren om förslag från utskotten.

Sammanträde i kammaren där ledamöterna debatterar och beslutar om förslag från utskotten.

Arvode

Riksdagsledamöter får ett arvode istället för lön.

Riksdagsledamöter är inte anställda och får inte lön. De har ett förtroendeuppdrag och får istället ett arvode varje månad. Riksdagens arvodesnämnd beslutar om arvodet.

Avgörande

Beslut som ledamöterna fattar i riksdagens kammare.

Avstå

När en ledamot låter bli att rösta i kammaren.

En ledamot kan avstå från att rösta om ett förslag. Han eller hon röstar då varken för eller emot ett förslag utan lägger ner sin röst.

Avsägelse

När en riksdagsledamot begär att få lämna sitt uppdrag i förtid.

En ledamot kan begära att få lämna sitt uppdrag som riksdagsledamot i förtid. Det kan ske bara om riksdagen säger ja till det.

Avvikande mening

Att ha en annan uppfattning än majoriteten.

Ett sätt att anmäla att man har en annan uppfattning än majoriteten i ett utskott eller i EU-nämnden.

B

Behandlingstvång

Alla ärenden ska avslutas under den mandatperiod de har påbörjats.

Riksdagen ska behandla och avsluta alla ärenden under samma mandatperiod som de har kommit in till riksdagen. Om ett ärende inte är slutfört faller det eller så ges uppskov och ärendet skjuts upp till första riksmötet nästa mandatperiod.

Beredning

Förberedande behandling av ett ärende som riksdagen ska besluta om.

I riksdagen måste ett ärende behandlas i ett utskott innan beslut kan fattas av riksdagsledamöterna i kammaren. Det kallas beredning.

Beredningstvång

Ärenden måste beredas innan riksdagen beslutar.

Propositioner, skrivelser, motioner, framställningar och redogörelser – alla ärenden måste behandlas i ett utskott innan riksdagen får fatta beslut. Det kallas för att utskotten har beredningstvång.

Beslut

Ledamöterna avgör ett ärende i riksdagens kammare.

När ett ärende debatterats klart fattar riksdagen beslut i ärendet. Det förslag som stöds av flest ledamöter blir då riksdagens beslut.

För vissa typer av beslut krävs kvalificerad majoritet. Det gäller till exempel misstroendeomröstningar. Då måste mer än hälften av samtliga ledamöter rösta ja för att riksdagen ska göra en misstroendeförklaring.

Beslutsförhet

Rätt att fatta beslut.

Det finns inga allmänna regler om hur många ledamöter som ska vara närvarande för att kammaren ska vara beslutsför, det vill säga kunna fatta beslut. Men det finns särskilda fall där det krävs ett bestämt antal ledamöter för att beslut ska kunna fattas.

Betänkande

Förslag från ett utskott eller rapport från en utredning.

Skriftligt dokument från ett utskott med förslag till hur riksdagen ska besluta i ett ärende. Ett betänkande kan också vara en rapport eller förslag från en utredning från regeringen.

Bordläggning

Ett ärende anmäls i kammaren.

Alla förslag som riksdagen ska besluta om anmäls av talmannen till kammaren. Det kallas för bordläggning. Tanken med bordläggningen är att riksdagens ledamöter ska hinna ta del av förslagen innan det vid ett senare tillfälle är dags för debatt och beslut i kammaren.

Bordläggningsdebatt

Debatt i samband med att ett ärende anmäls i kammaren.

Vanligtvis sker bordläggning utan debatt, men en riksdagsledamot kan begära ordet. Debatten kan handla om en proposition, en motion eller något annat ärende.

Budgetdebatt

Debatt om statens budget för kommande budgetår.

Riksdagens kammare debatterar och tar beslut om statens budget i två steg. Först debatteras och beslutas finansutskottets betänkande om budgetens omfattning i stort. Det beslutet gäller hur höga statens utgifter får vara totalt och hur mycket pengar som ska gå till olika områden i samhället, utgiftsområden. Riksdagen beslutar då också om en beräkning av statens inkomster.
Därefter debatterar och beslutar riksdagen vid olika tillfällen om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdena. Riksdagens kammare debatterar och beslutar om förslagen under november och december. När alla beslut är fattade sammanställer riksdagen nästa års statsbudget och överlämnar den till regeringen dagarna före jul.

Budgetprocessen

När riksdagens behandlar regeringens förslag till statens budget.

Riksdagen behandlar regeringens förslag till statens budget i två steg. I ett första steg tar riksdagen beslut om de totala utgifterna och om en beräkning av inkomsterna i statens budget. Genom det beslutet bestäms hur mycket pengar som ska gå till olika områden i samhället, utgiftsområden. När det beslutet är fattat beslutar riksdagen sedan om detaljerna i ett andra steg. Då beslutar riksdagen om vad pengarna inom de olika utgiftsområdena ska användas till.

Budgetproposition

Regeringens förslag till statens budget för kommande budgetår.

Budgetpropositionen ska lämnas till riksdagen senast den 20 september, utom under valår då tiden kan förlängas. Vid ett regeringsskifte ska förslaget lämnas senast tre veckor efter det att den nya regeringen har tillträtt, men senast den 15 november. I samband med att regeringen lämnar budgetpropositionen hålls en debatt i riksdagen.

Budgetår

Den period som statens budget gäller för.

Inom den statliga sektorn är budgetåret samma period som kalenderåret, alltså januari–december.

D

Debatt

Diskussion mellan ledamöterna i riksdagens kammare.

Man skiljer mellan ärendedebatter, som leder till riksdagsbeslut, och övriga debatter, som inte leder till något beslut. Exempel på övriga debatter är partiledardebatt och debatten om budgetpropositionen.

Debattregler

Regler och rekommendationer för olika debatter i kammaren.

Debattregler finns för att till exempel begränsa rätten att tala i en debatt och för att begränsa tiden som anföranden får ta i olika debatter. I princip har dock varje ledamot och minister rätt att fritt yttra sig i alla frågor som behandlas i kammaren.

Demokrati

Demokrati betyder ungefär folkstyre eller folkmakt. En grundtanke med demokrati är att de allra flesta som är medborgare eller bor i ett land ska ha möjlighet att vara med och tycka till om hur landet ska styras, till exempel genom regelbundna val. En annan demokratisk grundtanke är att alla människor är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter. I en demokrati ska man få tänka och tycka vad man vill och ha möjlighet att uttrycka sina åsikter öppet i tal eller skrift.

Departement

Enheter inom Regeringskansliet.

Regeringskansliet är indelat i olika departement, till exempel Arbetsmarknadsdepartementet och Finansdepartementet. Departementen arbetar med frågor inom sina olika ansvarsområden. En stor del av arbetet rör lagstiftning och statens budget.

Departementschef

Minister som är chef för ett departement.

Till exempel är försvarsministern och näringsministern departementschefer.

Departementsserien (Ds)

Serie där Regeringskansliet publicerar utredningar.

Utredningar som regeringens olika departement gör publiceras i departementsserien (Ds).

Direktdemokrati

De som har rösträtt fattar själva beslut, utan mellanled.

Alla som har rösträtt är med och fattar beslut. Beslutande folkomröstningar och årsmöten i föreningar är exempel på direktdemokrati.

Direktiv

Riktlinjer för hur ett uppdrag ska utföras. Även EU-lagstiftning.

Direktiv inom Regeringskansliet är riktlinjer som styr hur ett uppdrag ska utföras, till exempel hur en utredning ska arbeta.

I EU-sammanhang är direktiv en form av lag.

E

Ekonomiska vårpropositionen

Regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken nästa budgetår.

Riksdagens arbete med statens budget startar i april med att regeringen lämnar den ekonomiska vårpropositionen. Den innehåller förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken som ligger till grund för det kommande budgetförslaget på hösten. Vårpropositionen ska lämnas till riksdagen senast den 15 april.

Enskild motion

Motion som en eller flera enskilda ledamöter står bakom.

Ersättare

En ersättare kallas in när en ledamot är borta en månad eller mer.

En ledamot som ska vara ledig från sitt uppdrag i minst en månad får en ersättare. Ersättarna inom varje parti utses i samband med riksdagsvalet. Ledamoten kan när som helst återta sin plats. Då upphör ersättarens uppdrag.

EU-nämnden

Gruppen ledamöter som regeringen samråder med om EU-frågor.

Det är regeringen som företräder Sverige inom EU. Men regeringen måste ha stöd i riksdagen för hur den ska ställa sig i olika EU-frågor. Därför samråder regeringen med riksdagens EU-nämnd inför möten i EU:s ministerråd och Europeiska rådet. Nämnden är uppbyggd på samma sätt som ett utskott med 17 ledamöter från alla riksdagspartierna.

Extra val

Regeringen får besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Det är också regeringen som väljer valdag. Extra val ska då hållas inom tre månader efter beslutet. Då extra val utlysts kan talmannen på begäran av regeringen besluta att avbryta riksdagsarbetet till dess den nyvalda riksdagen samlas. Extra val bryter inte ordningen för de ordinarie valen.

F

Faktapromemoria

Redogörelse från regeringen om ett EU-förslag.

En faktapromemoria, fakta-PM, är en skriftlig redogörelse från regeringen till riksdagen om ett förslag från EU-kommissionen. Där framgår vad förslaget går ut på, hur det kan påverka svenska regler och vad regeringen anser om förslaget. Det riksdagsutskott som har hand om området som förslaget gäller tar ställning till om förslaget kräver någon åtgärd från riksdagen.

Finansmakten

Riksdagens rätt att bestämma över statens inkomster och utgifter.

I finansmakten ingår att bestämma över statens inkomster och utgifter. Det är riksdagen som har den rätten. Där ingår att besluta om skatt till staten och om hur statens tillgångar ska användas.

Finansplan

Plan för den ekonomiska politiken och ekonomins utveckling

Finansplanen är regeringens plan för den ekonomiska politiken och bedömningar av den ekonomiska utvecklingen. Den ingår som en del i budgetpropositionen och i den ekonomiska vårpropositionen.

Folkomröstning

Omröstning om en viss fråga där alla röstberättigade medborgare får delta.

Folkomröstningar kan ordnas i vissa frågor, både på lokal nivå och i hela landet. Riksdagen fattar beslut om folkomröstningar som ska hållas i hela landet. Det finns rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i grundlagsfrågor, som kan vara bindande. Hittills har sex rådgivande folkomröstningar hållits i Sverige.

Folkstyre

Folket utövar makt direkt eller genom ombud.

Folkstyre är detsamma som demokrati. Folket kan styra direkt eller genom ombud. Riksdagsledamöterna är ombud för folket.

Framst.

Förkortning i riksdagens dokument för ordet framställning.

Framställning

Förslag till riksdagen från vissa riksdagsorgan, till exempel riksdagsstyrelsen.

Fristående motion

Motion som kan handla om praktiskt taget vilket ämne som helst.

Under den allmänna motionstiden på hösten kan ledamöterna lämna in motioner om alla frågor som riksdagen kan besluta om. Motioner som lämnas in under allmänna motionstiden kallas för fristående motioner. En motion kan innehålla ett eller flera förslag, yrkanden.

Ledamöterna kan också lämna fristående motioner med anledning av en händelse av större vikt.

Fråga

Ledamöterna kan på olika sätt ställa frågor till ministrarna i regeringen.

Varje ledamot har rätt att ställa frågor till regeringen. Det är ett sätt för riksdagen att kontrollera hur regeringen sköter sitt arbete. Ledamöterna ställer flera tusen frågor till regeringen under ett riksdagsår. Under frågestunden i kammaren finns ministrar från regeringen på plats för att svara på frågor från riksdagsledamöterna. Interpellationer är en annan typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamöterna kan också lämna skriftliga frågor till ministrarna, som då också svarar skriftligt.

Frågeinstitut

De olika sätt som finns för ledamöterna att ställa frågor till ministrarna i regeringen.

Frågestund

När ledamöterna kan ställa frågor till ministrarna i regeringen och få svar direkt.

Frågestunderna hålls i kammaren i princip varje torsdag och pågår omkring en timme. Fyra ministrar i regeringen är då på plats och svarar direkt på ledamöternas frågor. Ungefär en gång i månaden är det statsministern som kommer till kammaren och svarar på frågor. Frågestunderna ska ha ett snabbt tempo med korta frågor och svar. Ofta är det dagsaktuella ämnen som tas upp.

Fyraprocentsspärr

Gränsen för när ett parti kan komma in i riksdagen.

Ett parti måste få minst fyra procent av rösterna i hela landet i ett riksdagsval för att komma in i riksdagen.

Följdmotion

Motion som lämnats med anledning av ett annat förslag, ofta en proposition.

Föredragande

Tjänsteman i ett av riksdagens utskott.

Föredragande förbereder och presenterar ärenden i utskottet samt skriver utkast till betänkanden, utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Föredragningslista

Dagordning för ett sammanträde i kammaren.

I föredragningslistan står vilka ärenden som ska behandlas i kammaren och i vilken ordning.

Föreskrift

Rättsligt bindande regler som vanligtvis en myndighet har bestämt.

Föreskrifter kompletterar de lagar och förordningar som finns inom ett område. Det vanligaste är att myndigheterna beslutar om föreskrifter. Kommuner och landsting kan också utfärda föreskrifter. Då gäller föreskriften lokalt i den kommun eller det landsting som gett ut den.

Författning

Lagar om hur ett land ska styras. Även samlingsnamn för all lagstiftning.

Ett lands författning är grundlagar med bestämmelser om hur landet ska styras, hur statsorganen ska organiseras och hur den offentliga makten ska fördelas. Grundlagar är svårare att ändra än andra lagar. Sveriges författning består av fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Författning är också det övergripande namnet på lagar, förordningar och föreskrifter som riksdagen, regeringen och myndigheterna beslutar om. De finns samlade i Svensk författningssamling, SFS.

Förordning

Regel som beslutas av regeringen. Även EU-lagstiftning.

Riksdagen beslutar om lagar. Regeringen kan också besluta om regler som alla i Sverige måste följa. Sådana regler kallas förordningar.

I EU-sammanhang är en förordning en form av lag.

Förslagsrätt

Rätten att lämna förslag till riksdagen.

Rätt att lämna förslag till riksdagen har

  • regeringen i propositioner
  • en eller flera ledamöter i motioner
  • utskotten inom sina olika områden i utskottsinitiativ
  • finansutskottet även inom andra utskotts områden i utskottsinitiativ
  • riksdagsstyrelsen, Riksbanken, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen i framställningar.

Förslagen behandlas i ett utskott innan beslut tas i kammaren.

Förtroendevald

Person som valts för att utföra ett särskilt uppdrag.

Den som är förtroendevald företräder sina väljare under den period uppdraget pågår. Riksdagens ledamöter är förtroendevalda.

G

Granskningsbetänkande

Konstitutionsutskottets granskning av regeringens arbete.

Betänkande där konstitutionsutskottet redovisar resultatet av sin årliga granskning av ministrarnas och regeringens arbete.

Grundlag

Lagar för hur landet ska styras som står över andra lagar.

Grundlagarna innehåller reglerna för statsskicket, det vill säga hur Sverige ska styras, och för några andra särskilt viktiga principer. Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessutom finns riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag. Grundlagarna står över alla andra lagar. Det betyder att innehållet i de andra lagarna aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna.

Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna av en grundlagsändring måste vara extra genomtänkta. Tanken är att skydda demokratin.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två likadana beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten.

Gruppledare

Den som leder en partigrupp i riksdagen och ansvarar för det löpande arbetet i gruppen.

H

Hearing

Utfrågning som ett utskott ordnar.

Huvudvotering

Den sista omröstningen när flera förslag har ställts mot varandra.

Hänvisning

När regeringen och riksdagens ledamöter har lämnat förslag till riksdagen skickar kammaren förslagen till utskotten som arbetar vidare med dem. Det kallas att ärenden hänvisas till utskott.

I

Initiativrätt

Rätt att lämna förslag till riksdagen.

Instämmande

Genom att resa sig upp under en debatt i kammaren kan en ledamot visa att han eller hon håller med föregående talare. Det kallas instämmande och tas med i protokollet.

Interpellation

Fråga till en minister som leder till interpellationsdebatt.

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer sin fråga, interpellationen, skriftligt till en minister i regeringen men får svaret både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Vid interpellationsdebatten i kammaren börjar ministern med att läsa upp sitt svar på interpellationen. Sedan blir det debatt mellan ministern och ledamoten som ställt frågan. Även andra ledamöter får delta i debatten.

J

Justering

Slutligt godkännande av ett dokument.

Slutligt godkännande av ett dokument, till exempel ett utskottsbetänkande eller ett protokoll.

Justitieombudsmannen (JO)

Myndighet som granskar andra myndigheter.

K

Kammaren

Riksdagens sammanträdeslokal.

Kammaren är riksdagens sammanträdeslokal. Den kallas även plenisalen. Kammaren är riksdagens hjärta och centrum för den politiska debatten. När de 349 riksdagsledamöterna sammanträder utgör de tillsammans "kammaren". Oftast handlar debatterna i kammaren om olika ärenden, sakfrågor, som riksdagen ska fatta beslut om.

Kammarkansliet

Enhet inom Riksdagsförvaltningen som planerar och genomför kammarens arbete.

Kammarsammanträde

Sammanträde i riksdagens kammare.

Sammanträde i riksdagens kammare där riksdagsledamöterna deltar och ibland även ministrar. Talmannen kallar till sammanträde.

Kammarsekreterare

Tjänsteman som är rådgivare till talmannen i kammaren.

Kammarsekreterarna är tjänstemän vid Riksdagsförvaltningen som biträder talmannen vid sammanträdena och ger råd i frågor om till exempel grundlagarna och riksdagsordningen. Kammarsekreteraren sitter till höger om talmannen på podiet i kammaren.

Koalitionsregering

Regering som består av två eller flera politiska partier.

En koalitionsregering består av två eller flera politiska partier.

Kommittéberättelse

Årlig redovisning av regeringens utredningar och kommittéer.

Skrivelse från regeringen med alla utredningar och kommittéer som har arbetat på regeringens uppdrag, vilka som medverkat och vad som har publicerats.

Kommittémotion

Motion som lämnats in av ledamöter från ett parti i ett eller flera utskott.

Kommunfullmäktige

Högsta beslutande nivå i en kommun.

Kommunfullmäktige väljs av medborgarna i kommunen vart fjärde år.

Konselj

Regeringssammanträde som leds av statschefen, kungen.

Kontrollmakten

Riksdagens kontroll av regeringen och myndigheterna.

En av riksdagens uppgifter är att kontrollera hur regeringen och myndigheterna sköter sitt arbete. I regeringsformen, en av grundlagarna, står det vilka kontrollredskap riksdagen kan använda. Den yttersta formen av kontrollmakt är att riksdagen kan tvinga regeringen eller en minister att avgå genom att besluta om en misstroendeförklaring.

I riksdagens kontrollmakt ingår också konstitutionsutskottets granskning och olika sätt för riksdagens ledamöter att ställa frågor till ministrarna i regeringen. Även Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens verksamhet är delar av kontrollmakten.

Krigsdelegationen

Grupp som vid behov kan ersätta riksdagen i krig eller vid fara för krig.

Krigsdelegationen består av talmannen och femtio riksdagsledamöter som kan ersätta riksdagen vid krig eller om det finns fara för krig.

Kvalificerad majoritet

När det inte räcker med en rösts övervikt för att vinna en omröstning.

Ibland räcker det inte med en rösts övervikt för att vinna en omröstning utan kvalificerad majoritet krävs. Kvalificerad majoritet kan till exempel vara minst 3/4 av de röstande eller minst 175 röster, mer än hälften av ledamöterna.

Kvittning

Ett sätt att hantera omröstningar när ledamöter inte kan delta.

Kvittningen är en överenskommelse mellan vissa partier om att en eller flera ledamöter frivilligt ska avstå från en viss omröstning för att kompensera för att ledamöter från partier med en motsatt uppfattning inte kan vara med. En frånvarande ledamot i det ena blocket "kvittas" då mot en ledamot i det andra som avstår från att rösta. Alla partier är inte med och kvittar sina ledamöter.

L

Lag

Regel som alla i ett land måste följa.

Lagar är regler som alla i ett land måste följa. Lagstiftning är ett sätt att förändra saker i samhället. Det är oftast regeringen som lämnar förslag till nya lagar. Det är bara riksdagen som får besluta om lagar. Har en lag beslutats kan den inte stoppas eller ändras på något annat sätt än genom att riksdagen beslutar om en ny lag.

Lagrådet

Statlig myndighet som ger synpunkter på lagförslag.

Lagrådet granskar och ger synpunkter på lagförslag på begäran av regeringen eller något av riksdagens utskott. Lagrådet undersöker om det finns några juridiska problem med förslagen. Alla viktiga lagförslag ska i princip ha granskats av Lagrådet innan regeringen lämnar propositioner till riksdagen. Lagrådet består av domare eller tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.

Lagrådsremiss

Lagförslag som skickats till Lagrådet för granskning.

Regeringen eller riksdagens utskott kan begära att Lagrådet ska granska ett lagförslag.

Landstingsfullmäktige

Högsta beslutande nivå i ett landsting.

Landstingsfullmäktige väljs av medborgarna vart fjärde år.

Ledamot

Riksdagen har 349 ledamöter.

Riksdagens 349 ledamöter väljs vart fjärde år i allmänna val. Ledamöterna blir därigenom folkets representanter i riksdagen.

Lika röstetal

När två förslag får lika många röster.

Innebär att antalet röster för ett visst förslag är lika stort som antalet röster för ett motförslag.

Lotteririksdagen

Under perioden 1974–1975/76 hade riksdagen 350 ledamöter och det socialistiska och det borgerliga blocket hade 175 mandat var. Många beslut fick fattas med hjälp av lottning och därför kallas perioden lotteririksdagen.

Lottning

Metod för att avgöra ärenden när röstetalen är lika.

Lottning används under vissa omständigheter när det blir lika röstetal i kammaren. Om det blir lika många ja- som nej-röster när riksdagen ska fatta beslut om ett ärende bordläggs ärendet. Om röstetalet blir lika även nästa gång riksdagen röstar om ärendet skickas ärendet tillbaka till utskottet för fortsatt behandling, om minst hälften av de närvarande ledamöterna röstar för det. Annars avgörs beslutet genom lottning. Blir det lika röstetal även när ärendet tas upp en tredje gång blir det lottning.

Vid lika röstetal i en förberedande votering lottas det direkt.

M

Majoritet

De flesta av de som röstar.

Vid omröstningar används ofta majoritetsprincipen. Då vinner det förslag som får flest röster.

Majoritetssida

Det parti eller de partier som tillsammans bildar majoritet.

Majoritetssidan i riksdagen eller i ett utskott är det parti eller de partier som tillsammans bildar majoritet.

Mandat

En plats i riksdagen.

Antalet mandat ett parti får i riksdagen står i proportion till antalet röster partiet har fått i valet till riksdagen. Det finns 349 platser i riksdagen och varje plats motsvarar ett mandat.

Mandatfördelning

Riksdagens 349 mandat fördelas på partierna.

Riksdagens 349 mandat består av 310 fasta mandat och 39 utjämningsmandat. Röstsiffrorna i valkretsarna styr hur de 310 fasta mandaten fördelas. De 39 utjämningsmandaten delas sedan ut så att fördelningen mellan partierna sett över hela Sverige ska bli så lik röstsiffrorna i hela landet som möjligt.

Mandatperiod

Tiden mellan två val, normalt fyra år.

En mandatperiod är fyra år. Mandatperioden kan avbrytas av ett extra val. Mandatperiod kallas också valperiod.

Minister

Medlem i regeringen.

Ledamöter av regeringen kallas ministrar eller statsråd. De är knutna till olika departement. Formellt sett är det departementscheferna som är ministrar och övriga regeringsmedlemmar är statsråd. I dagligt tal kallas dock alla regeringens medlemmar för ministrar.

Minoritetsregering

Regering där partierna som ingår inte har majoritet i riksdagen.

En minoritetsregering måste ha stöd från oppositionspartier för att få igenom sina förslag i riksdagen. En regering som består av partier som har mindre än 175 mandat i riksdagen är i minoritet.

Minoritetsrätt

När det räcker med en minoritet av riksdagens eller ett utskotts ledamöter för att fatta beslut. Det räcker exempelvis med:

  • en tredjedel av riksdagsledamöterna för att skicka tillbaka ett ärende till utskottet eller besluta om att det ska hållas folkomröstning i en grundlagsfråga
  • tio ledamöter för att ett lagförslag ska vila i tolv månader om förslaget gäller att begränsa en rättighet som är inskriven i grundlagen

Misstroendeförklaring

När en minister inte längre har riksdagens förtroende.

Om minst 35 av riksdagens ledamöter begär det ska en misstroendeomröstning hållas i kammaren. Om mer än hälften av ledamöterna då röstar för en misstroendeförklaring måste ministern avgå. Gäller misstroendeförklaringen statsministern måste hela regeringen avgå, om den inte utlyser extra val inom en vecka.

Monarki

Land där en kung, drottning eller kejsare är statschef.

Motion

Förslag till riksdagen från en eller flera ledamöter.

En motion är ofta ett motförslag till en proposition från regeringen. Den kan ha stöd av hela partiet, partiets ledamöter i ett utskott eller av en eller flera ledamöter.

Motionsrätt

Varje ledamots rätt att lämna förslag till riksdagen.

Ledamöterna kan lämna förslag i form av motioner under allmänna motionstiden på hösten. Ledamöter kan också lämna in motioner med anledning av propositioner och skrivelser från regeringen. Om något viktigt inträffar kan tio ledamöter gå samman och lämna in en motion med anledning av en händelse av större vikt.

Motionstid

Period då ledamöterna kan lämna motioner till riksdagen.

Motionstiden för följdmotioner, som ledamöterna lämnar med anledning av propositioner, skrivelser, framställningar och redogörelser, är normalt 15 dagar.

Allmänna motionstiden är en period på hösten när riksdagsledamöterna kan lämna förslag i alla ämnen som riksdagen kan besluta om. Allmänna motionstiden börjar när riksdagen öppnar i september och pågår normalt till 15 dagar efter att regeringen lämnat budgetpropositionen till riksdagen.

Myndighet

En del av statens eller kommunernas förvaltning.

Myndigheterna utför och ansvarar för det som riksdagen och regeringen har bestämt. Exempel på myndigheter är polisen, Försäkringskassan och Migrationsverket.

N

Närhetsprincipen

Princip som anger på vilken nivå beslut ska fattas inom EU.

O

Offentlighetsprincipen

Alla medborgares rätt att ta del av allmänna handlingar hos en myndighet.

I tryckfrihetsförordningen regleras offentlighetsprincipen. Den innebär att alla har rätt att ta del av allmänna handlingar som är offentliga. Offentlighetsprincipen är en garanti för att den som vill ska kunna få insyn i riksdagens, regeringens och myndigheternas arbete. Alla har rätt att vända sig till en myndighet och begära ut en allmän handling.

Opposition

Att stå i motsättning till något.

Ett parti eller ledamöter i riksdagen som inte ingår i regeringen anses traditionellt vara i opposition.

Ordinarie val

Val till riksdagen som hålls vart fjärde år andra söndagen i september.

P

Parlament

Ett lands lagstiftande församling.

Den högsta beslutande och lagstiftande församlingen i ett land. Sveriges parlament är riksdagen.

Parlamentarism

Regeringen måste ha parlamentets stöd för att kunna styra.

Vid parlamentarism har en vald folkrepresentation, parlamentet, ett avgörande inflytande över regeringsmakten. I Sverige måste regeringen ha riksdagens stöd eller åtminstone tolereras av riksdagen för att sitta kvar. Stödet kan prövas i en misstroendeomröstning i riksdagen.

Partibeteckning

Det namn på ett parti som står på valsedeln när man röstar.

Partiernas namn måste finnas med på valsedlarna för att valen till riksdag, landsting och kommun ska vara giltiga.

I riksdagen förkortas partibeteckningarna såhär: Centerpartiet (C), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L), Miljöpartiet (MP), Moderaterna (M), Socialdemokraterna (S), Sverigedemokraterna (SD) och Vänsterpartiet (V).

En riksdagsledamot som lämnar sitt parti kan fortfarande sitta kvar i riksdagen fram till nästa val men utan partibeteckning. Då får ledamoten markeringen (-) efter sitt namn.

Partigrupp

Riksdagsledamöter som är med i samma parti.

En partigrupp består av riksdagsledamöter som tillhör samma parti. Partigrupperna har egna kanslier som har ett nära samarbete med partiets organisation i övrigt. I partigrupperna diskuteras alla viktiga frågor innan ledamöterna slutgiltigt tar ställning i utskotten och kammaren. Partigruppen leds oftast av en styrelse eller förtroenderåd. Gruppledaren ansvarar för det löpande arbetet.

Partikansli

Partigruppens kansli.

Partimotion

Ett förslag som ett parti i riksdagen står bakom.

Partistöd

Ekonomiskt stöd till politiska partier.

Staten ger ekonomiskt stöd till politiska partier på riksnivå. Statens partistöd går till riksdagens partier och till partier utanför riksdagen om de fått minst 2,5 procent av rösterna i hela landet i något av de två senaste riksdagsvalen. Riksdagen ger stöd till partigruppernas och ledamöternas arbete i riksdagen.

Personröst

Röst på en särskild kandidat för ett parti i ett allmänt val.

I allmänna val röstar man i första hand på ett parti. Men väljarna kan också personrösta genom att kryssa för en person på ett partis valsedel.

Plenifritt

En dag eller en period, exempelvis en vecka, när kammaren inte sammanträder.

Plenisalen

Riksdagens sammanträdeslokal som oftast kallas kammaren.

Politik

Handlar om hur ett samhälle ska fungera och styras.

Politik handlar om att styra utvecklingen i ett samhälle åt ett visst håll, hur makt utövas och hur politiska beslut fattas. Politik bedrivs till exempel i valda församlingar som riksdagen och kommunfullmäktige och inom intresseorganisationer och politiska partier.

Politisk sekreterare

En person som är anställd för att arbeta för en politiker.

En politiskt tillsatt tjänsteman som arbetar för en eller flera politiker inom till exempel riksdagen eller inom ett parti.

Politiskt sakkunnig

En politiskt tillsatt tjänsteman i ett departement.

En politiskt tillsatt tjänsteman arbetar i ett av regeringens departement och förbereder ärenden åt ministrar.

Proportionell

Ett värde som står i en bestämd relation till något.

Proportionalitet är när ett värde står i en bestämd relation till något annat. Sveriges valsystem är proportionellt. Det betyder att antalet platser ett parti får i riksdagen står i proportion till antalet röster partiet har fått i valet. Exempelvis om ett parti får dubbelt så många röster i ett riksdagsval jämfört med det förra valet så får det också dubbelt så många platser i riksdagen.

Proposition

Ett förslag från regeringen till riksdagen som gäller en ny lag eller en lagändring.

Propositionsförteckning

En ungefärlig tidsplan från regeringen för de förslag, propositioner, som regeringen planerar att lämna under hösten och våren.

Propositionsvägran

Talmannen kan vägra att ta upp ett förslag till beslut i kammaren om han eller hon anser att det strider mot någon av grundlagarna eller riksdagsordningen. Om kammaren håller fast vid att förslaget ska tas upp avgör konstitutionsutskottet frågan.

Protokoll

Skriftlig redogörelse av vad som sagts och beslutats i kammaren.

Ett snabbprotokoll i elektronisk form publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Snabbprotokollen finns i tryckt form senast dagen efter debatten. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.

R

Rambeslutsmodell

Ordningen när riksdagen beslutar om budgetpropositionen.

Riksdagens sätt att besluta om budgetpropositionen och ledamöternas motförslag kallas rambeslutsmodellen. För varje utgiftsområde beslutar riksdagen om en utgiftsram som anger hur mycket utgifterna inom varje utgiftsområde sammantaget får uppgå till och en beräkning av inkomsterna på statens budget.

Redogörelse

Rapport från regeringen eller ett riksdagsorgan, exempelvis riksdagsstyrelsen.

Regeringen, riksdagens utskott eller någon annan vald grupp inom riksdagen kan lämna redogörelser till riksdagen. Redogörelserna handlar ofta om en viss verksamhet. Redogörelserna behandlas ofta av utskotten och i kammaren.

Regeringen

Regeringen styr Sverige.

Svenska folket väljer vilka som ska sitta i riksdagen i regelbundna val. Riksdagen väljer statsminister efter förslag från talmannen. Statsministern utser sedan ministrarna i regeringen. Regeringen styr Sverige genom att verkställa vad riksdagen har beslutat.

Regeringsformen (RF)

Den grundlag som bland annat slår fast att all offentlig makt utgår från folket.

Regeringsformen är den grundlag som utgör grunden för vår demokrati. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska friheter och rättigheter medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas. Den nuvarande regeringsformen började gälla 1975 och ersatte då regeringsformen från 1809.

Regeringsförklaring

Statsministern presenterar regeringens politik för det kommande året.

Statsministern håller sin regeringsförklaring inför riksdagen vid riksmötets öppnande på hösten. I regeringsförklaringen presenterar statsministern regeringens politik för det kommande året. Varje ny regering lämnar en regeringsförklaring, oavsett när den tillträder.

Regeringskansliet

Myndighet som hjälper regeringen i arbetet.

Regeringskansliet förbereder regeringens ärenden och stöder regeringen i det övriga arbetet. Regeringskansliet består av Statsrådsberedningen, de olika departementen samt en förvaltningsavdelning. Det är statsministern som är chef för Regeringskansliet.

Regeringsprotokoll

Protokoll över de beslut som har fattats vid ett regeringssammanträde.

Regeringsskifte

När en regering avgår och ersätts av en ny.

När en ny regering tillträder kommer statsministern till riksdagen för att presentera huvuddragen i sin politik och också vilka ministrar som ska sitta i regeringen. Formellt sker regeringsskiftet vid en konselj där kungen är ordförande.

Remiss

Begäran om att få synpunkter på ett förslag.

Regeringen skickar utredningar och förslag till myndigheter, organisationer och andra instanser för att höra vad de tycker om förslagen. Det kallas att förslagen är ute på remiss.

Replik

En ledamot som deltar i en debatt kan bemöta vad en tidigare talare har sagt. Det kallas replik.

Representativ demokrati

Medborgarna väljer i regelbundna val politiker som representerar dem och styr landet. Kallas även indirekt demokrati.

Republik

Ett land där statschefen, vanligen en president, väljs, i motsats till i en monarki där kronan ärvs.

Reservation

Att uttrycka en annan uppfattning i form av ett motförslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut grundar sig på vad majoriteten i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna in invändningar, reservationer. I reservationerna redogör minoriteten för sin uppfattning i frågan. När kammaren sedan ska fatta beslut i ärendet ställs reservationen mot utskottets förslag.

Riksbanken

Sveriges centralbank som har ansvar för penningpolitiken.

Riksbanken är Sveriges centralbank. Det är en myndighet under riksdagen som ansvarar för penningpolitiken. Den leds av en direktion som utses av riksbanksfullmäktige och som består av sex ledamöter med riksbankschefen som ordförande. Riksbanken har rätten att ge ut sedlar och mynt.

Riksdagen

Sveriges högsta folkvalda församling.

I regeringsformen, som är en av de svenska grundlagarna, står att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen är på så sätt en mycket viktig del i den svenska demokratin. Vart fjärde år väljer svenska folket 349 riksdagsledamöter som ska företräda dem. Riksdagen är den högsta beslutande församlingen i Sverige. Till riksdagens uppgifter hör att besluta om lagar och om statens budget.

Riksdagens myndigheter

Riksdagsförvaltningen, Riksbanken, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

Riksdagens ombudsmän – JO

Myndighet under riksdagen som granskar andra myndigheter.

JO är en del av riksdagens kontrollmakt. JO övervakar att myndigheterna följer de lagar och regler som styr deras arbete. Enskilda kan vända sig till JO när de anser sig felaktigt behandlade av myndigheterna. Det finns fyra ombudsmän som utses av riksdagen.

Riksdagsdirektör

Chefen för myndigheten Riksdagsförvaltningen, utses av riksdagen.

Riksdagsförvaltningen

Myndighet som ska underlätta riksdagens arbete.

Riksdagsförvaltningen är en myndighet som har till uppgift att underlätta riksdagens arbete. Förvaltningen ser bland annat till att arbetet i kammare och utskott fungerar väl. Den hjälper ledamöterna med sakkunskap och beslutsunderlag och ser till att ledamöterna har bra arbetsförhållanden. Att informera om riksdagen och dess arbete ingår också i uppgifterna.

Riksdagsmandat

Ett riksdagsmandat motsvarar en plats i riksdagen.

Riksdagsordningen (RO)

Lag om hur riksdagen ska arbeta.

Riksdagsordningen innehåller bestämmelser om hur riksdagen ska vara organiserad och hur den ska arbeta. Den har en mellanställning mellan vanlig lag och grundlag. RO är indelad i huvudbestämmelser och tilläggsbestämmelser. En huvudbestämmelse kan bara ändras på samma vis som en grundlag eller med kvalificerad majoritet. En tilläggsbestämmelse kan ändras som vanlig lag.

Riksdagsorgan

Utskott eller annan vald grupp inom riksdagen.

Ett utskott är ett riksdagsorgan. Exempel på andra riksdagsorgan är riksdagsstyrelsen samt riksdagens myndigheter och nämnder.

Riksdagsskrivelse

Meddelande från riksdagen, vanligen till regeringen.

En riksdagsskrivelse är ett formellt meddelande från riksdagen till regeringen, till exempel om att riksdagen har fattat ett beslut i ett ärende.

Riksdagsstyrelsen

Riksdagens högsta ledningsorgan.

Riksdagens arbete leds av talmannen. En särskild styrelse, riksdagsstyrelsen, deltar i planeringen av arbetet. Riksdagsstyrelsen leder också myndigheten Riksdagsförvaltningen. Styrelsen får lägga fram förslag i riksdagen om hur riksdagsarbetet ska skötas. Den består av tio riksdagsledamöter och talmannen är ordförande.

Riksdagstrycket

Dokument som riksdagen ger ut.

Riksdagstrycket är en sammanfattande benämning på olika dokument som riksdagen ger ut i tryck och som publiceras i digital form på riksdagens webbplats. Där ingår protokoll från debatter i kammaren, propositioner, redogörelser, motioner, utskottsbetänkanden samt riksdagsskrivelser.

Riksdagsval

Val till riksdagen hålls vart fjärde år.

Val till riksdagen hålls vart fjärde år den andra söndagen i september. Mellan ordinarie val kan regeringen besluta om extra val till riksdagen.

Riksföreståndare

Ersätter statschefen när det inte finns någon kung eller drottning.

Riksmöte

Riksdagens arbetsår från september till september nästa år.

Riksdagens arbetsår börjar i mitten av september och pågår till dess nästa riksmöte börjar i september året därpå. Efter ett val börjar riksmötet femton dagar efter valet. Vid extra val förkortas eller förlängs riksmötet.

Riksmötets öppnande

Evenemang i kammaren när kungen öppnar riksdagen på hösten.

Kungen, som är statschef, förklarar riksmötet öppnat i mitten av september. Då samlas alla riksdagsledamöterna i kammaren. Vid riksmötets öppnande presenterar också statsministern regeringens politik i regeringsförklaringen.

Riksrevisionen

Myndighet under riksdagen som granskar vad statens pengar går till.

Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och ska för medborgarnas räkning granska vart de statliga pengarna går och hur effektivt de används. Myndigheten leds av tre riksrevisorer som är valda av riksdagen. Riksrevisorerna bestämmer själva vad de ska granska, hur det ska göras och vilka slutsatser de ska dra.

Rskr.

Förkortning för skrivelser från riksdagen.

Förkortningen används i riksdagens dokument.

Röstförklaring

Motivering för hur ett parti kommer att rösta i ett val av ny statsminister eller i en misstroendeomröstning. Partiledaren eller gruppledaren för ett parti lämnar motiveringen i kammaren i samband med omröstningen.

S

Sammansatt utskott

Ett tillfälligt utskott som består av representanter från olika utskott.

När två eller flera utskott beslutar att behandla ett ärende tillsammans bildas ett tillfälligt, sammansatt, utskott. Det sammansatta utskottet lämnar ett betänkande till riksdagen med förslag till beslut på vanligt sätt.

Skr.

Förkortning för skrivelser från regeringen.

Förkortningen används i riksdagens dokument.

Skrivelse från regeringen

Redogörelse eller rapport från regeringen till riksdagen.

En skrivelse är ett meddelande från regeringen till riksdagen om hur regeringen ser på en viss fråga. Det kan också vara hur regeringen har arbetat eller planerar att arbeta med ett visst politikområde. En skrivelse från regeringen innehåller inget förslag till riksdagsbeslut.

SOU

Förkortning av Statens offentliga utredningar.

Innan regeringen lägger fram ett lagförslag till riksdagen tillsätts ofta en utredning som gör en grundlig genomgång av den aktuella frågan. Om det är en person som gör utredningen kallas denna för särskild utredare, om det är flera personer kallas det för en kommitté. När utredningen är klar presenteras slutsatser och förslag i en rapport som publiceras i serien Statens offentliga utredningar, SOU.

Statens budget

Plan för statens utgifter och inkomster under ett budgetår.

Statschef

Den högsta företrädaren för ett land.

Den högsta företrädaren för en stat som är en monarki är kungen eller den regerande drottningen. I en republik är det presidenten. I Sverige har statschefen ingen riktig politisk makt utan har i stort sett bara symboliska funktioner.

Statsminister

Statsministern leder regeringen och är chef för Regeringskansliet.

Statsministern leder regeringens arbete och är chef för Regeringskansliet som arbetar med regeringens ärenden. Statsministern utses av riksdagen på förslag av talmannen. Han eller hon avgår på eget initiativ eller efter en misstroendeförklaring. Om statsministern avgår måste hela regeringen avgå.

Statsråd

Medlem i regeringen, kallas också minister.

Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar. De är knutna till olika departement. Formellt sett är det departementscheferna som är ministrar, övriga regeringsmedlemmar är statsråd. I dagligt tal kallas dock alla regeringens medlemmar för ministrar. Ministrarna benämns efter de områden de arbetar med, till exempel finansminister och migrationsminister.

Statsrådsberedningen

En enhet inom myndigheten Regeringskansliet.

En enhet inom Regeringskansliet som samordnar myndighetens arbete. Statsministern är chef för Statsrådsberedningen.

Statsskick

Olika sätt att styra ett land, exempelvis monarki eller republik.

Ståndsriksdagen

Ståndsriksdagen bestod av de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. Vid Gustav Vasas två riksmöten i Västerås 1527 och 1544 kan man tala om en riksdag som representerade de fyra stånden. Själva termen riksdag började användas under 1540-talet.

Stängda dörrar

När ett möte inte är öppet för allmänheten.

Utskottens sammanträden hålls vanligen bakom stängda dörrar men kammarens sammanträden med debatt och beslut är öppna för allmänheten. Utskottens utfrågningar av experter och tjänstemän är vanligtvis öppna.

Subsidiaritetsprincipen

Princip som anger på vilken nivå beslut ska fattas inom EU.

Subsidiaritetsprincipen används inom EU för att avgöra om en fråga ska beslutas på EU-nivå eller i medlemsländerna. Tanken är att beslut ska fattas på den politiska nivå som kan ta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt. Principen gäller de politikområden där EU och medlemsländerna delar på makten att fatta beslut om lagar. EU-ländernas olika parlament bedömer om lagförslag från EU är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Om tillräckligt många parlament anser att lagförslaget strider mot subsidiaritetsprincipen kan förslaget omprövas av EU-kommissionen.

Successionsordningen (SO)

Grundlag med bestämmelser om hur tronen ska ärvas.

Att Sverige ska ha en kung eller drottning som statschef slås fast i regeringsformen. Men det är i successionsordningen som reglerna för vem som kan ärva tronen finns. SO är från 1810 och den äldsta av Sveriges fyra grundlagar.

Suppleant

Ersättare för en ordinarie ledamot, till exempel i ett utskott.

Vid val till utskott och andra riksdagsorgan utses vanligen minst lika många suppleanter som ordinarie ledamöter.

Svensk författningssamling (SFS)

Serie där regeringen publicerar lagar och förordningar.

I Svensk författningssamling publicerar regeringen lagar och förordningar som har beslutats av riksdagen respektive regeringen.

Särskilt anordnad debatt

Debatt i kammaren som inte syftar till att fatta beslut.

Till de särskilt anordnade debatterna hör partiledardebatter, allmänpolitiska debatter, utrikesdebatter, aktuella debatter och särskilda debatter. Efter dessa debatter fattas inga beslut.

Särskilt yttrande

Synpunkt från en eller flera ledamöter i ett betänkande från ett utskott.

Ett särskilt yttrande görs av en eller flera ledamöter som står bakom utskottets beslut till riksdagsbeslut men ändå vill framföra särskilda synpunkter.

T

Talarlista

Förteckning över anmälda talare vid en debatt i kammaren.

Inför en debatt i kammaren sammanställer kammarkansliet en förteckning över anmälda talare i debatten. Anmälan ska göras senast kl. 16.30 dagen före debatten och ledamoten ska ange hur lång tid anförandet beräknas ta. En talare som inte anmält sig i förväg får vanligtvis tala högst fyra minuter.

Talarordning

Ordningen mellan talarna i en debatt i kammaren.

Talmannen bestämmer i vilken ordning föranmälda talare ska få tala i en debatt. Oanmälda talare får ordet i den ordning de anmäler sig under debatten. Talarordningen kan brytas av repliker.

Talman

Riksdagens främsta företrädare som leder riksdagens arbete.

Riksdagen väljer en talman och tre vice talmän för en valperiod i taget. Beslutet tas vid det första sammanträdet under den nya valperioden. Talmannen kan under tiden fram till nästa riksdagsval inte avsättas genom beslut i riksdagen. Talmannen leder och planerar riksdagens arbete och sitter ordförande för kammarens sammanträden. Som riksdagens främsta representant företräder talmannen ofta riksdagen nationellt och internationellt.

Talmannen har en central roll när en ny regering bildas. Det är talmannens uppgift att föreslå en ny statsminister för riksdagen.

Talmannen står utanför det rent politiska riksdagsarbetet och deltar inte i debatter eller riksdagsbeslut. Talmannen har en ersättare som utövar uppdraget som ledamot.

Tillkännagivande

Beslut där riksdagen uppmanar regeringen att göra något.

I ett tillkännagivande kan riksdagen uppmana regeringen att till exempel utreda en viss fråga eller att komma med ett nytt lagförslag. Som utgångspunkt ska regeringen följa riksdagens uppmaning, men om regeringen gör en annan bedömning kan den avstå från det. Regeringen ska i en årlig skrivelse redovisa för riksdagen hur den har förhållit sig till riksdagens uppmaningar.

Tryckfrihet

Rätten att fritt uttrycka sina åsikter i text.

Rätten att uttrycka och sprida åsikter och information i till exempel böcker, tidningar och på webben. Tryckfriheten är en del av yttrandefriheten och är reglerad i grundlagarna.

Tryckfrihetsförordningen (TF)

Grundlag som reglerar yttrandefriheten i skriven form.

En av Sveriges fyra grundlagar, från 1949. Den reglerar rätten för alla att fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger rätten att uttrycka sig fritt skyddar den mot bland annat förtal och kränkningar. I TF regleras också offentlighetsprincipen. Den innebär att alla har rätt att ta del av allmänna handlingar som är offentliga.

Tvåkammarriksdag

Riksdag med en första och en andra kammare.

Sverige hade tvåkammarriksdag från 1865 fram till 1971 då den ersattes av nuvarande enkammarriksdag.

U

Upprop

Ledamöterna ropas upp i kammaren.

Efter ett riksdagsval är det alltid upprop för ledamöterna. Då ropas ledamöterna upp i kammaren när riksdagen öppnar på hösten. Andra år bestämmer talmannen om ledamöterna ska ropas upp vid riksmötets första sammanträde. Om voteringssystemet i kammaren inte kan användas vid rösträkning när det är omröstning görs rösträkningen istället genom upprop. Om kammaren ska genomföra ett val med slutna valsedlar görs också detta genom att ledamöterna ropas upp.

Uppskov

När riksdagen skjuter upp ett ärende till nästa mandatperiod.

Riksdagen kan medge att behandlingen av ett ärende får skjutas upp till det första riksmötet i nästa mandatperiod, även om alla ärenden i princip ska avgöras under den mandatperiod då de lämnats till riksdagen. Särskilda regler gäller för budgetfrågor, grundlagsärenden och förslag som ska vila i 12 månader.

Utgiftsområden

I statens budget fördelas statens utgifter på 27 utgiftsområden.

Statens utgifter fördelas på 27 utgiftsområden i statens budget. Utgiftsområdena motsvarar olika områden i samhället. Exempel på utgiftsområden är arbetsmarknad och arbetsliv, försvar och samhällets krisberedskap, kommunikationer och migration. Regeringen föreslår i sin budgetproposition hur utgifterna ska fördelas på de olika områdena, det vill säga hur mycket pengar olika statliga verksamheter ska få.

Utgiftsram

Nivån på utgifterna för varje utgiftsområde i statens budget.

Utgiftsramen anger den högsta nivå som anslagen, pengarna, inom ett utgiftsområde får uppgå till.

Utgiftstak

Högsta gräns för alla statliga utgifter under ett budgetår.

Utgiftstaket anger hur stora utgifter staten får ha under ett år. Utgiftstaket gäller för alla statliga utgifter utom räntorna på statsskulden.

Utlåtande

Rapport från ett utskott med synpunkter på EU-förslag.

Utskotten granskar EU:s så kallade grön- och vitböcker, där EU-kommissionen berättar om idéer, tankar och kommande åtgärder. När ett utskott har granskat en grön- eller vitbok skriver det ett så kallat utlåtande till kammaren om granskningen. Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas av EU eller av de olika EU-länderna själva. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande.

Utrikesnämnden

Nämnd för samråd mellan regeringen och riksdagen om utrikespolitiken.

I Utrikesnämnden ska regeringen diskutera och förankra sin utrikespolitik med riksdagen. Utrikesnämnden består av talmannen samt 18 ledamöter, varav nio är ordinarie och nio är suppleanter. Kungen är ordförande i nämnden.

Utrikespolitisk debatt

En debatt om utrikespolitiken som hålls i kammaren varje år.

Varje år i februari debatterar riksdagen Sveriges förhållande till andra länder. Debatten inleds med att utrikesministern presenterar regeringens utrikespolitik, den så kallade utrikesdeklarationen.

Utskott

Behandlar ärenden som riksdagen ska besluta om.

Riksdagen fattar hundratals beslut varje år. Motorn i riksdagsarbetet är de 15 utskotten. Det är där ledamöterna förbereder besluten. När ett utskott har presenterat ett förslag till beslut ska riksdagens alla 349 ledamöter ta ställning till förslaget. För närvarande har varje utskott 17 ledamöter. Antalet ledamöter bestäms av riksdagen efter varje val. Sammansättningen på ledamöterna i utskottet speglar fördelningen av platser i riksdagen. Det största partiet i riksdagen har också flest platser i varje utskott. Varje utskott har olika ansvarsområden. Militära frågor hamnar till exempel i försvarsutskottet, medan socialutskottet tar hand om förslag som handlar om sjukvården.

 

Utskottsbetänkande

Förslag från ett utskott eller rapport från en utredning.

Skriftligt dokument från ett utskott med förslag till hur riksdagen ska besluta i ett ärende. Ett betänkande kan också vara en rapport eller förslag från en utredning från regeringen.

Utskottsinitiativ

Förslag som ett utskott för fram på eget initiativ.

Ett utskott får på eget initiativ lämna förslag till riksdagen i ämnen som hör till dess ansvarsområde. Då kommer förslaget inte från en proposition från regeringen eller en motion från ledamöter utan från ett utskottsinitiativ. Utskottet presenterar sitt förslag till riksdagsbeslut i ett betänkande.

Utskottssammanträde

Möte med något av riksdagens 15 utskott.

Utskotten sammanträder vanligen på tisdagar och torsdagar. Utskottens sammanträden är inte offentliga.

Utskottsutfrågning

Utfrågning som ett utskott ordnar i ett visst ämne.

Utskotten kan hålla utfrågningar för att få mer information i ett visst ämne. Då bjuder utskottet in experter och företrädare för olika samhällsintressen som ska svara på frågor från ledamöterna. Utfrågningarna är vanligen öppna för allmänheten och då går de också att se via riksdagens webb-tv.

V

Val

Val till riksdagen hålls vart fjärde år andra söndagen i september.

Valberedning

En vald arbetsgrupp som förbereder val som ska ske i kammaren.

Valberedningen förbereder val genom att föreslå namn till de poster som finns. Riksdagen utser en valberedning för val som ska ske i kammaren, med undantag för val av talman, justitieombudsman, riksrevisor och riksföreståndare.

Valdag

För riksdagsval är valdagen andra söndagen i september vart fjärde år.

Valkrets

Geografiska områden som Sverige delas in i vid val.

Vid val till riksdagen är Sverige indelat i 29 valkretsar. Valkretsarna stämmer i stort sett med länsindelningen, men Stockholms län, Skåne län och Västra Götalands län består av flera valkretsar. Vid riksdagsval väljer de röstberättigade inom en valkrets sina representanter till riksdagen.

Valperiod

Tiden från att en nyvald riksdag samlas tills nästa riksdag samlas.

Valprövningsnämnden

Nämnd som den som vill överklaga allmänna val kan vända sig till.

Om man tycker att en folkomröstning eller ett riksdagsval gått felaktigt till kan man vända sig till Valprövningsnämnden. Nämnden prövar överklaganden av val till riksdag, landsting och kommun samt val till Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas.

Nämnden består av en ordförande och sex ledamöter, som väljs av riksdagen. Ordföranden ska vara eller ha varit domare.

Vice talman

Det finns tre vice talmän som vid behov kan ersätta talmannen.

De vice talmännen kan i talmannens ställe leda riksdagens arbete och kammarens sammanträden. De representerar även riksdagen i olika sammanhang.

Till skillnad från talmannen får de vice talmännen rösta även när de leder sammanträden i kammaren. De får däremot inte delta i debatter när de leder sammanträden. I övrigt deltar de vice talmännen i riksdagsarbetet precis som andra riksdagsledamöter.

Vilande beslut

Beslut om grundlagsändringar vilar i väntan på att ett andra, slutgiltigt beslut fattas.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två likadana beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten. Mellan det första och det andra beslutet säger man att grundlagsbeslutet vilar.

Votering

Omröstning i kammaren då partierna är oense i ett ärende.

Om en ledamot vill att kammaren ska rösta i ett ärende kan ledamoten begära omröstning. Omröstningen görs genom att ledamöterna trycker på voteringsknapparna i sina bänkar. Det finns tre knappar att trycka på: grön lampa för "ja", röd för "nej" och gul för "avstår". Röstresultatet syns på voteringstavlan och på bildskärmar på väggen längst fram i kammaren. På voteringstavlan syns det hur enskilda ledamöter röstar. Dessa uppgifter sparas. I kammarens protokoll står endast resultatet av omröstningen och hur rösterna fördelar sig på olika partier.

De flesta ärenden är uppdelade i olika delfrågor. Om kammaren är oense i flera delfrågor kan det bli flera omröstningar i ett och samma ärende.

Talmannen kan också bestämma att omröstningen ska göras genom uppresning. Då ber talmannen de ledamöter som röstar ja att resa sig, därefter de som röstar nej att resa sig. Talmannen avgör sedan vilken sida som fått flest röster.

Voteringsordning

Plan för hur en omröstning i kammaren ska genomföras.

Voteringsordningen visar i vilken ordning de olika förslagen ska ställas mot varandra vid en omröstning i ett ärende. Den görs av kammarkansliet som ett stöd för talmannen som leder sammanträdet.

Voteringsproposition

Förklaring till vad en viss omröstning i kammaren gäller.

En omröstning börjar med att kammarsekreteraren läser upp en voteringsproposition för kammaren. Då får ledamöterna veta om de ska rösta ja eller nej, beroende på vilket förslag de vill ska vinna, utskottets förslag eller en reservation, motförslaget.

Vårproposition

Regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Y

Yrka

Att formellt begära att riksdagen ska fatta ett visst beslut.

När kammaren ska fatta beslut i ett ärende kan en ledamot exempelvis yrka bifall till utskottets förslag eller till en reservation. Det betyder att ledamoten vill att riksdagen säger ja till förslaget eller till reservationen.

Yttrande

När ett utskott ger synpunkter på ett förslag som ett annat utskott har hand om.

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande och tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.

Yttrandefrihet

Rätt att uttrycka sig fritt utan censur, begränsning eller bestraffning.

Frihet att i tal, skrift, bild eller på annat sätt lämna upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.

Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)

Grundlag som reglerar yttrandefriheten.

Den senaste av Sveriges fyra grundlagar, från 1991. YGL reglerar bland annat rätten att uttrycka sig fritt i radio, i tv och på webben. Där står också om vad som inte är tillåtet, till exempel att förtala eller kränka en annan person.

Ä

Ändringsbudget

En ändring i statens budget för pågående år

Ibland blir det inte som regeringen och riksdagen planerat. En myndighet kanske behöver mer pengar än vad den blivit tilldelad i statens budget. Om det blir nödvändigt kan regeringen föreslå att riksdagen med en ändringsbudget ändrar statens budget trots att den redan börjat gälla.

Ärende

En fråga som riksdagen ska fatta beslut om.

Propositioner, skrivelser och motioner som har lämnats till riksdagen är ärenden. Till ärenden hör också framställningar och redogörelser från olika riksdagsorgan, till exempel riksdagsstyrelsen. Ärenden behandlas i utskotten innan riksdagen fattar beslut om dem.

Ärendedebatt

Debatt i kammaren innan riksdagen ska fatta beslut i ett ärende.

Riksdagen debatterar och beslutar om ärenden. Det gör kammaren efter att ett utskott lagt fram sitt förslag till riksdagsbeslut i ett betänkande.

Ärendefördelning

Fördelningen av riksdagens ärenden mellan utskotten.

Fördelningen av ärenden mellan utskotten görs utifrån utskottens olika sakområden. Vilket utskott som har hand om vilka områden står i riksdagsordningen.

Å

Ålderspresident

Den riksdagsledamot som suttit längst i riksdagen.

Ålderspresident kallas den riksdagsledamot som suttit längst i riksdagen. Ålderspresidenten leder kammarens sammanträden i samband med riksdagsval innan nya talmän har utsetts eller om talmännen har förhinder och ingen av dem kan leda kammarsammanträdet. Om det finns ledamöter som suttit lika länge i riksdagen blir den ledamot som är äldst ålderspresident.

Återförvisning

När ett ärende i kammaren skickas tillbaka till ett utskott för att behandlas på nytt.

Kammaren kan skicka tillbaka ett ärende till ett utskott för att det ska behandlas på nytt. Det krävs då att minst en tredjedel av ledamöterna röstar för att ärendet ska återförvisas.

Återkallelse

När ett förslag eller en rapport dras tillbaka.

En proposition, skrivelse, framställning, redogörelse eller motion som har lämnats till riksdagen kan dras tillbaka. Det kan ske så länge utskottet som har hand om ärendet inte har lämnat sitt betänkande som är kopplat till ärendet. Om någon ledamot har synpunkter på återkallelsen kan han eller hon lämna in en motion med anledning av detta.

Ö

Övergångsregering

Regering som avgått men sitter kvar tills en ny har utsetts.

En övergångsregering har avgått men sitter kvar för att sköta det löpande arbetet till dess att en ny regering har utsetts.