Arbetar med EU-frågor

Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebär att riksdagen inte är ensam om att fatta beslut om lagar som ska gälla i Sverige. Det gör också EU:s institutioner. Sverige och de andra medlemsländerna har överlåtit en del av rätten att besluta om lagar till EU.

Det är regeringen som företräder Sverige i förhållande till andra länder och i internationella organisationer, som EU. Men även riksdagen har möjlighet att påverka EU:s arbete.

Så arbetar riksdagen med EU

Spela film

Genom att spela video samtycker du till att kakor används.

Om kakor

Godkänn

Riksdagen arbetar med EU-frågor på flera olika sätt. Riksdagens 349 folkvalda ledamöter jobbar med EU-frågor i riksdagens utskott, i EU-nämnden och i kammaren. Det innebär bland annat att riksdagen

• kontrollerar regeringens EU-politik
• ser till att EU-lagar införs i Sverige
• granskar EU:s idéer
• prövar om det är EU eller EU-länderna var för sig som ska ta beslut om nya lagar
• samarbetar med andra EU-länders parlament.

Regeringen rådgör med riksdagen på olika sätt

I det löpande EU-arbetet för regeringen Sveriges talan i de båda EU-institutionerna ministerrådet och Europeiska rådet. Men regeringen är ansvarig inför riksdagen när det gäller hur den hanterar EU-frågorna.

Regeringen är skyldig att informera riksdagen om vad som händer i samarbetet mellan länderna i EU och om sitt eget EU-arbete. Regeringen ska också rådgöra med riksdagen hur Sverige ska ställa sig i olika frågor. Det här gör regeringen på olika sätt: i riksdagens EU-nämnd, i riksdagens kammare och i utskotten.

Samråd i EU-nämnden

Regeringen samråder med riksdagens EU-nämnd inför varje möte i EU:s ministerråd. Det kan till exempel handla om jordbruksfrågor, arbetsmarknadsfrågor eller miljöfrågor. Ministerrådet består av ministrar från alla EU-ländernas regeringar. Rådet fattar beslut om EU-lagar tillsammans med Europaparlamentet.

EU-nämnden träffar också statsministern inför möten i Europeiska rådet. Det är möten som samlar EU-ländernas stats- och regeringschefer. Europeiska rådet drar upp EU:s övergripande riktlinjer och prioriteringar på lite längre sikt. EU-nämndens samråd med statsministern inför Europeiska rådets möten är öppna och sänds via webb-tv på riksdagens webbplats. Statsministern kommer sedan tillbaka till riksdagen och återrapporterar i kammaren när ett möte har varit.

Debatter i kammaren

I riksdagens kammare debatterar ledamöterna EU-frågor. Där hålls öppna debatter som sänds via webb-tv och som alla kan ta del av. På så sätt är kammaren viktig för insynen, öppenheten och den allmänna debatten i EU-frågor. Regeringen informerar också regelbundet ledamöterna i riksdagens kammare om aktuella EU-frågor.

En av årets fyra partiledardebatter är en EU-politisk partiledardebatt som tar avstamp i regeringens prioriteringar i EU-arbetet, den så kallade EU-deklarationen. Den EU-politiska partiledardebatten hålls i november.

Ser till att EU-lagar införs i Sverige

När ministerrådet och Europaparlamentet har fattat beslut om en ny EU-lag måste den ofta införas i medlemsländernas nationella lagstiftning för att börja gälla. Ett direktiv är en EU-lag som sätter upp ett mål som ska uppnås, men lämnar åt medlemsländerna att bestämma exakt hur det ska göras. Denna måste kompletteras med nationell lagstiftning. En förordning däremot, gäller direkt och på exakt samma sätt i alla EU-länder.

Det är riksdagen som har ansvar för att införa EU-lagarna i Sverige. Det går till på ungefär samma sätt som när riksdagen beslutar om lagar som har sitt ursprung i Sverige: regeringen kommer med ett lagförslag, utskotten arbetar med förslaget och kammaren fattar beslut om att införa den nya lagen.

Utskotten granskar och prövar var beslut ska tas

I utskotten arbetar riksdagsledamöterna med att granska nya EU-förslag och avgöra i vilka frågor som regeringen måste överlägga med dem. Utskotten kan också begära information från regeringen och kalla in ministrar till diskussion om olika frågor och förslag.

Utskotten bedömer också om beslut om EU-förslag bör fattas av EU eller av EU-länderna själva. Det heter att EU-förslag granskas utifrån subsidiaritetsprincipen, som innebär att ett beslut ska fattas på den mest effektiva politiska nivån så nära medborgarna som möjligt. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament anser att EU inte ska fatta beslut om ett lagförslag måste EU-kommissionen överväga att ändra förslaget.

Samarbete mellan EU-ländernas parlament

Riksdagen samarbetar på olika sätt med de nationella parlamenten i de andra EU-länderna och med Europaparlamentet, som består av ledamöter som valts i allmänna val i EU-länderna. Utskotten och EU-nämnden träffar sina motsvarigheter i de andra EU-länderna för att diskutera aktuella frågor. Till exempel träffar EU-nämnden de andra parlamentens EU-organ en gång i halvåret på en konferens som kallas för COSAC.

Riksdagen har också en tjänsteman som följer EU-institutionernas arbete på plats i Bryssel. Genom denna representant har riksdagen täta kontakter med tjänstemän från de andra nationella parlamenten och Europaparlamentet. Representanten rapporterar hem till riksdagen och informerar andra om den svenska riksdagens arbete med EU-frågor.

IPEX är en gemensam webbplats för EU-medlemsstaternas parlament där alla initiativ från EU-kommissionen publiceras. På webbplatsen finns information om vilka dokument som de nationella parlamenten behandlar. Subsidiaritetsprövningar och den politiska dialogen med EU-kommissionen är i fokus. Där finns ett kalendarium för EU-möten där alla relaterade dokument finns samlade. IPEX står för Interparliamentary EU Information Exchange.

Om IPEX på deras webbplats