Djurskydd och djur som används för vetenskapliga ändamål

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Nya regler för djurförsök (MJU21)

Djurskyddslagen ändras som en anpassning till ett EU-direktiv om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Ändringarna innebär bland annat följande.

  • Definitionen av djurförsök utvidgas till att omfatta bevarande av en stam av djur med förändrad arvsmassa.
  • Djurförsök ska klassificeras efter svårhetsgrad.
  • Av ett tillstånd att använda, föda upp, förvara eller tillhandahålla försöksdjur ska det framgå vem som innehar tillståndet. Det ska också framgå vem eller vilka som är föreståndare och vilken veterinär eller expert som är knuten till verksamheten.
  • Den som innehar tillståndet ska ha ansvaret för att reglerna följs.
  • Det ska vara möjligt att återkalla ett godkännande att använda djur i djurförsök.
  • Den som överträder bestämmelser om kompetens och metoder vid infångande av vilt levande djur avsedda att användas som försöksdjur ska kunna straffas.
  • Den djurförsöksetiska prövningen bör finansieras med avgifter.

En central djurförsöksetisk nämnd inrättas. De nuvarande djurförsöksetiska nämnderna ska i fortsättningen kallas regionala djurförsöksetiska nämnder. Den centrala nämnden ska pröva beslut av de regionala nämnderna som har överklagats. Den centrala nämnden ska även i efterhand utvärdera genomförda djurförsök. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen med anledning av en motion från allmänna motionstiden 2011. Det saknas inom EU stöd för krav på märkning av kött från djur som slaktats utan bedövning. Det är mycket otillfredsställande. Regeringen bör driva frågan om konsumenternas rätt att genom märkning få denna information.