Regler om krishantering av banker EU-anpassas (FiU17)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur EU:s krishanteringsdirektiv ska genomföras i svensk lagstiftning. Syftet är dels att förebygga att banker, kreditinstitut och värdepappersföretag får problem, dels att ge möjligheter att hantera en kris om den uppstår. Bland annat genom att rekonstruera eller avveckla företag.
I första hand är det bankens ägare och långivare som ska bära eventuella förluster, men under speciella omständigheter kan det krävas extra stöd. I dag betalar de svenska bankerna en avgift till en stabilitetsfond som ska användas för att finansiera åtgärder. Efter lagändringarna, som börjar gälla den 1 februari 2016, kommer bankerna i stället betala en årlig så kallad resolutionsavgift. När en tillräckligt stor buffert har byggts upp i den nya resolutionsreserven ska bankerna i stället för resolutionsavgift börja betala en riskavgift, som baseras på hur hög risken är i just den bankens verksamhet.
Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att den ska utreda om de nya reglerna om riskavgifter kan göras tydligare. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen under 2017 med förslag på ändringar av lagen.