Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Debatt om förslag 3 februari 2021

Betänkande: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Betänkande 2020/21:KU11

Uttalanden med anledning av Justitieombudsmannens årsrapport (KU11)

Justitieombudsmannen, JO, har lämnat sin ämbetsberättelse till riksdagen, där man redogör för verksamheten under 2019/20. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Konstitutionsutskottet gör några uttalanden med anledning av vad JO framfört. Enligt utskottet är det en mycket allvarlig brist om svenska myndigheter är osakliga och partiska när de utför offentliga förvaltningsuppgifter. Det är viktigt att myndigheter och kommuner följer offentlighetsprincipen, efterforskningsförbudet och respekterar den grundlagsskyddade meddelarfriheten. Utskottet framhåller vikten av en så kallad god förvaltningsrättslig standard, till exempel när det gäller dokumentation och att avgöra ärenden i rimlig tid. Myndigheter, kommuner och regioner ska följa de beslut som har fattats av en högre instans. De ska även ta sitt arbetsgivaransvar och bland annat ge kompetensutveckling till sina anställda.

Riksdagen lade med detta ämbetsberättelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

JO:s ämbetsberättelse omfattar verksamhetsåret 1 juli 2019-30 juni 2020. Under perioden registrerades 9 797 nya ärenden. Det är ökning med 645 ärenden jämfört med föregående verksamhetsår. Från mars 2020 märktes en påtaglig ökning av ärenden som framför allt rör kriminal-, hälso- och sjukvård. JO gjorde 6 framställningar till regeringen om lagändringar och lämnade 16 beslut för kännedom till Regeringskansliet, andra myndigheter eller riksdagen under verksamhetsåret.