Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Tidpunkten för Natura 2000-tillstånd vid gruvetablering bör bli tydligare (NU16)

Det så kallade Natura 2000-tillståndet som gruvverksamheter kan behöva ansöka om vid gruvetablering bör inte vara en förutsättning för bearbetningskoncession. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att senast den 30 juni 2022 återkomma med ett förslag som innebär att det ska bli tydligare när i processen tillståndet ska prövas.

Tillståndsprocessen för en gruvetablering är i dag lång, krånglig, dyr och skapar osäkerhet hos sökande. När en gruvnäring vill starta verksamhet som kan få påverkan på ett så kallat Natura 2000-område, områden med särskilt värdefulla växt- och djurarter inom EU, krävs ett Natura 2000-tillstånd.

Normalt sker tillståndsprövning enligt miljöbalken efter att bergmästaren har godkänt den så kallade bearbetningskoncessionen, det vill säga har beslutat vem som har rätt att utvinna mineralerna i området. Om det krävs ett Natura 2000-tillstånd så är det inte tydligt i vilken etapp i processen det ska ske. Enligt riksdagen bör ett sådant tillstånd inte vara en förutsättning för bearbetningskoncession, i stället är det rimligt att det sker samtidigt som miljöprövningen.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från näringsutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget om tillkännagivande har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.