Apatiska barn vars föräldrar misstänks för misshandel

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 8 juni 2006

Interpellation: Apatiska barn vars föräldrar misstänks för misshandel

Interpellation 2005/06:423 av Ekström, Anne-Marie (fp)

den 19 maj

Interpellation 2005/06:423 av Anne-Marie Ekström (fp) till statsrådet Barbro Holmberg (s)

Apatiska barn vars föräldrar misstänks för misshandel

I november 2005 polisanmäldes föräldrar till depressivt devitaliserade (apatiska) barn för misshandel, vanvård och förgiftning. Det rörde sig om 13 fall som polisanmäldes. Dessa polisanmälningar bidrog till att föräldrar till alla apatiska barn, som då var ungefär 400, misstänkliggjordes. Åklagare har sedan inlett förundersökning mot nio av fallen.

Bland annat genomfördes husrannsakan i tre fall där barnen kroppsbesiktigades och undersöktes av en rättsläkare. På vissa barn har det tagits blodprover som undersökts både av svenska och utländska experter utan att man funnit spår av gifter.

Efter sex månader har ännu ingen åtalats för misshandel. Förundersökningen har tagit alldeles för lång tid. En förundersökning ska uppgå till högst tre månader när barn är inblandade. Efter vad som framkommit i medierna har barn i Sundsvall inte ens fått någon som kan tillvarata deras intressen.

Under tiden har barn och föräldrar farit mycket illa. De flesta familjer har inte fått något beslut på sin asylansökan och lever således i oviss väntan. Det gör också att barnen inte får en chans att påbörja ett tillfrisknande.

Enligt den rapport från den nationella samordnaren för barn i asylprocessen med uppgivenhetssymtom som lades fram i april 2006 konstateras det att ett sjukt barn nästan alltid tillfrisknar efter beviljat uppehållstillstånd.

Det är dock märkligt att barn får fortsätta att bo i månader hos föräldrar som misstänks för misshandel och vanvård mot dem. Rimligtvis borde barnen ha blivit omhändertagna under den tid som utredning om brottet pågår men varken socialtjänst eller Migrationsverket har agerat.

Vid riksdagens frågestund i mars svarade statsrådet på en fråga från mig att barn som har utsatts för brott ska skyddas från dem som har utsatt dem för det. Jag ställde också frågan att om det skulle visa sig att barnen verkligen har utsatts för brott skulle de då avvisas tillsammans med de föräldrar som begått brott mot dem. På denna fråga svarade statsrådet att just för dessa barn ska man se om det finns humanitära skäl för att de ska få stanna om de inte har egna asylskäl. Statsrådet säger också att hon känner sig ”trygg med att de barn som eventuellt har utsatts för denna typ av grov brottslighet i så fall får en trygg tillvaro”. 

Sedan jag ställde frågan har ytterligare två månader gått och frågan om det har begåtts brott eller inte har inte klarlagts. Det är fullständigt oacceptabelt. Både barn och föräldrar far illa medan myndigheter bollar frågan mellan varandra. Har barnen utsatts för misshandel är det oacceptabelt att de fortfarande bor hos sina föräldrar. Är misstankarna ogrundade är det oacceptabelt att en utredning tar så lång tid bara för att man vill på alla tänkbara sätt bevisa att misstankarna är riktiga.

Nu vill jag ställa följande frågor till statsrådet.

Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit för att tillförsäkra de barn vars föräldrar misstänks för brott en trygg och bra omvårdnad?

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att snabba upp handläggningen av ärendena?

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att, om det verkligen framkommer att barnen utsatts för misshandel, dessa inte ska avvisas tillsammans med dem som misshandlat dem?

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att, om det visar sig att misstankarna var ogrundade, barn och föräldrar ska få en ursäkt?