ersättning till advokater

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 27 maj 2003

Interpellation: ersättning till advokater

den 12 maj

Interpellation 2002/03:385

av Kenneth Johansson (c) till justitieminister Thomas Bodström om ersättning till advokater

En viktig rättsprincip är att det råder likhet inför lagen. Lagen respekteras och kan upprätthållas om den är förankrad i det allmänna rättsmedvetandet och uppfattas som rättvis, förutsebar och lika för alla. Advokatväsendet företräder ofta våra medborgare i tvistemål och i brottmål och de förordnas också av tingsrätterna som bland annat konkursförvaltare och boutredningsmän. Efter slutförda uppdrag inlämnar de sina räkningar, och inte sällan betalas arvoden av allmänna medel, ett borgenärskollektiv eller ett försäkringsbolag.

Jag har haft många kontakter med politiskt valda nämndemän, som i samband med brottmål ges möjlighet att granska och yttra sig över yrkade arvoden. Liksom barnet som ser kejsarens nya kläder frågade de mig varför advokaternas fakturor ser ut som de gör. Vilken bilverkstad skulle exempelvis komma undan med att fakturera "40 timmars arbete á 1 125 kr, summa 45 000 kr". Naturligtvis vill man veta exakt vilket arbete som utförts, och beträffande advokater @ exakt hur man kommit fram till beräkningen av restid och spilltid, konsultarvoden och så vidare. De nämndemän jag pratat med uttrycker sin stora förvåning över svepande formuleringar, ofta med krav på mycket stora belopp. De känner en frustration över svårigheterna att bedöma rimligheten i yrkandet.

Detsamma gäller exempelvis yrkade arvoden i konkurser, där advokater utses till förvaltare och ofta anlitar biträde av ekonomer, fastighetsförvaltare eller andra specialistgrupper. Förvaltarens arvoden bestäms av tingsrätten med ledning av konkurslagen. Tillsynsmyndigheten, som finns hos landets kronofogdar ska granska förvaltarnas arvodesyrkanden och yttra sig över dessa. Någon specificerad arvodesräkning skickas inte till borgenärerna för yttrande, och tillsynsmyndigheterna har ingen skyldighet att samråda med borgenärerna i arvodesfrågan. Eventuella invändningar behandlas som vilket tvistemål som helst och i praktiken blir det ett slags omvänd bevisbörda @ om tillsynsmyndigheten tycker att begärt arvode är väl tilltaget måste tillsynsmyndigheten styrka sitt påstående. Är det en rimlig ordning?

Allmänheten, nämndemän och andra som kommer i kontakt med advokaternas svepande formuleringar i fakturor, drar paralleller med de krav på fakturaspecifikation som andra yrkesgrupper självklart accepterar. Varför gäller inte fullkomligt självklara regler på ordentlig redovisning även för advokatsamfundets medlemmar? Även detta skrå måste acceptera ordning och reda och att man inte kan åka i något slags gräddfil. Uppenbart krävs uppstramade lagar, regler och rutiner om advokaters rätt till ersättning för utfört arbete.

I december förra året ställde jag i riksdagen en skriftlig fråga till justitieministern kring advokaternas ersättningsfrågor. Svaret redovisade att Domstolsverket i början av år 2003 ska redovisa förslag till åtgärder för att bland annat göra det enklare att bedöma skäligheten av yrkad ersättning. När det gäller konkursförvaltare hänvisades till Konkurstillsynsutredningen, som var under beredning inom departementet. Justitieministern hänvisade också till den tillsynsroll som advokatsamfundets disciplinnämnd har och att disciplinpåföljd och i värsta fall uteslutning ur advokatsamfundet kan bli aktuellt om en advokat begär ett arvode som inte motsvarar nedlagt arbete.

Under de senaste dagarna har tidningen Aftonbladet haft flersidiga reportage, om advokaters ersättning, som upprört mig och många andra. Denna typ av undersökande, avslöjande och kritiskt granskande journalistik är bra och nödvändig. Ännu bättre vore det om vi snarast möjligt fick förslag från regeringen att ta ställning till som gjorde att vi kom till rätta med problemen.

Min fråga till justitieministern är:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att komma till rätta med de problem som redovisats kring advokaters ersättningar för utfört arbete?