den 23 maj
Interpellation 2004/05:646
av
Johnny Gylling (kd) till statsrådet Ulrica Messing om EU-regler vid utbyggnad av kommunala stadsnät
EU-kommissionen meddelade i november 2004 att man godkänt offentlig finansiering av bredbandsutbyggnad i Frankrike och Storbritannien som icke varande statsstöd. Kommissionen ansåg att viss utbyggnad av bredbandsnät är av sådan karaktär att offentlig finansiering kan anses berättigad. Det förutsätter dock att ett antal kriterier är uppfyllda för att inte snedvrida konkurrensen på området:
- Utbyggnaden av bredbandsnätet får endast ske i glesbygdsområden.
- Det offentliga stödet ska finansiera en öppen struktur och inte gå till att erbjuda slutkunderna olika former av tjänster.
- Konkurrerande operatörer måste erbjudas möjlighet att hyra svartfiber för att kunna erbjuda slutkunderna alternativ.
- Bredbandsnätet får inte favorisera en särskild teknologi framför en annan @ detta för att så många operatörer som möjligt ska kunna hyra svartfiber.
Jag konstaterar att kommissionen är förhållandevis tydlig i vad man anser vara "Service of General Economic Interest" och vad som därmed motiverar en offentlig finansiering av bredband.
Det finns tydliga paralleller mellan EU-kommissionens beslut och den pågående debatten i Sverige kring den subventionerade utbyggnaden av kommunala stadsnät. Dessa stadsnät byggs inte sällan parallellt med befintliga nät i tätorter. Man kan dessutom se en trend mot en ökad vilja hos stadsnätsbolagen att klättra längre upp i värdekedjan och erbjuda slutkunderna tjänster av olika slag. Stadsnätens val av teknik kan också få effekten att konkurrerande operatörer utestängs. Som exempel kan nämnas att det inte är tekniskt möjligt för flera operatörer att samtidigt distribuera så kallad IP-TV till ett och samma hushåll. Dessa förhållanden kan knappast anses stå i överensstämmelse med EU-kommissionens kriterier för godkännande av offentligt finansierad bredbandsutbyggnad.
Jag ser en risk i att olika kommuner aktivt tar plats på en marknad som redan är under utveckling och där ett antal kommersiella aktörer konkurrerar om att få leverera bredbandstjänster. Det finns också kommuner med kommunala elnätsbolag som använder dessa bolag för att också etablera televerksamhet med utgångspunkt i de monopol som finns inom elnätsområdet. Jag ifrågasätter om det verkligen ligger i det kommunala uppdraget att bygga parallella bredbandsnät och med hjälp av subventioner konkurrera med de kommersiella aktörerna.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att utbyggnaden av kommunala stadsnät i Sverige ska uppfylla EU-kommissionens kriterier om konkurrensregler enligt SGEI?
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att garantera en konkurrensneutral utbyggnad av bredbandsnätet i Sverige?