Framtidssäkra och kostnadseffektiva investeringar i nya järnvägar

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 22 februari 2013

Interpellation: Framtidssäkra och kostnadseffektiva investeringar i nya järnvägar

Interpellation 2012/13:241 av Ygeman, Anders (S)

den 31 januari

Interpellation

2012/13:241 Framtidssäkra och kostnadseffektiva investeringar i nya järnvägar

av Anders Ygeman (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Den 12 oktober presenterade regeringen infrastrukturpropositionen. Här anslår regeringen bland annat medel till nya järnvägsinvesteringar. Två angelägna sträckor, Järna–Linköping, den så kallade Ostlänken, och delar av sträckan Göteborg–Borås, Mölnlycke–Bollebygd, får ny järnväg. Det är angelägna investeringar som kommer att främja arbetspendlingen i tre av Sveriges viktiga storstadsregioner. Vi socialdemokrater föreslog nybyggnation på dessa sträckor redan 2010. Då dimensionerades för 320 kilometer per timme; god europeisk höghastighetsstandard.

Dock råder oklarhet kring regeringens prioriteringar i synnerhet för Ostlänken. Den 29 augusti skickade de fyra partiledarna i den moderatledda regeringen ut ett omfattande pressmeddelande. Här skrev man att regeringen avser att bygga nya stambanor avsedda för hastigheter upp till 250 kilometer i timmen.

Någon vecka senare i Sveriges Radio, Ekots lördagsintervju, hävdade finansministern att det var nya stambanor för både gods- och persontrafik som skulle byggas.

Regeringens egen myndighet, Trafikverket, menar dock att den samhällsekonomiska lönsamheten för banor för enbart höghastighetståg är bättre än för en bana som har lägre hastighetsstandard och kombinerar passagerar- och godstrafik. Även själva byggkostnaden blir högre om banorna byggs för kombinerad gods- och persontrafik. Enligt Trafikverket är merkostnaden för Ostlänken beräknad till mellan 6 och 11 miljarder om man väljer regeringens alternativ.

Jag vill därför fråga finansministern:

Vilka kostnadskalkyler baserar finansministern sina antaganden på när det gäller valet av hastighet för Sveriges nya järnvägar?

Avser finansministern att utöka investeringsutrymmet då lösningen med kombinerad gods- och persontrafik förväntas bli avsevärt dyrare än det utredda alternativet med en hastighet av 320 kilometer i timmen?