Situationen i Tibet

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 28 maj 2007

Interpellation: Situationen i Tibet

Interpellation 2006/07:509 av Bergström, Sven (c)

den 8 maj

Interpellation

2006/07:509 Situationen i Tibet

av Sven Bergström (c)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Dalai lama har sedan han gick i exil 1959 försökt få till stånd en dialog med den kinesiska regimen med mål att uppnå genuin autonomi för Tibet i enlighet med vad som ingår i den kinesiska författningen. Med Tibet avses det område som bebos av tibetansk befolkning med gemensam etnisk, språklig, religiös och kulturell identitet och som i stort sett sammanfaller med Tibets autonoma region samt de tibetanska autonoma prefekturerna och länen inom Kina. Under alla år har Dalai lama hållit fast vid en icke-våldslinje i sina strävanden att nå en lösning på Tibetfrågan.

År 2002 inleddes äntligen samtal mellan de kinesiska myndigheterna och Dalai lamas sändebud. Parterna har sedan dess träffats vid fem tillfällen, senast i februari 2006. Det står klart att det råder meningsskiljaktigheter i väsentliga frågor och, i synnerhet, att de bägge parterna inte varit i stånd att nå samförstånd om den historiska relationen mellan Tibet och Kina.

Dialogprocessen har dock stått helt stilla i över ett år nu, och för att förtydliga för den kinesiska regimen skriver Dalai lama i årets tal den 10 mars: Den tibetanska delegationen står beredd att fortsätta dialogen när som helst och var som helst.

Dalai lama har även uttalat en önskan om att företa en pilgrimsfärd till Kina, och det exiltibetanska parlamentet har framfört en begäran om ett möte mellan Kinas president och Dalai lama, vilket skulle bygga upp ett förtroende bland Tibets och Kinas folk liksom även inom det internationella samfundet.

EU:s olika institutioner har tydligt uttryckt sitt stöd för dialogen mellan den kinesiska regeringen och Dalai lamas sändebud:

-      Den 15 februari i år antog Europaparlamentet en resolution [P6_TA-PROV(2007)0055], i vilken man uppmanar kommissionen, rådet och medlemsländernas regeringar att samarbeta med Förenta Staterna och andra till EU ej anslutna länder om åtgärder för att främja dialogen mellan Folkrepubliken Kinas regering och Dalai lama;

-      Den 22 februari 2006 förklarade ordförandeskapet i en deklaration att Europeiska unionen kraftfullt stöder dialogen mellan den kinesiska regeringen och Dalai lamas sändebud och hoppas att bägge parter kommer att vara villiga att på heder och ära hantera väsentliga frågor för att finna pragmatiska lösningar som kan bidra till ett fredligt och hållbart avgörande för Tibet om vilket bägge parter är eniga;

-      Den 15 december 2005 gjorde Günter Verheugen, vice ordförande för Europiska kommissionen, ett uttalande som ombud för Benita Ferrero-Waldner, kommissionär för externa relationer, vari kommissionen hoppas att man snart ska finna en lösning på Tibetfrågan som harmonierar med kinesisk suveränitet och som respekterar den tibetanska befolkningen, och att det enda alternativet för att nå detta mål är en fredlig process baserad på en öppen och direkt dialog som inte är underkastad några på förhand uppsatta villkor.

Det finns starka skäl för att också Sveriges regering mera aktivt och kraftfullt bör stödja förstärkandet av dialogen mellan den kinesiska regeringen och Dalai lamas sändebud. Vid avsaknad av påtagliga resultat finns det anledning att överväga vilken ytterligare roll Sverige och Europeiska unionen kan spela för att underlätta en förhandlingslösning för Tibet, inklusive svenskt stöd för tillsättandet av en speciell EU-representant för Tibet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Carl Bildt:

1. Hur avser utrikesministern att ta upp Tibetfrågan såväl bilateralt med Kina som multilateralt i EU-dialoger och i FN:s råd för mänskliga rättigheter?

2. Är det utrikeministerns bedömning att Dalai lama är uppriktig i sin strävan efter genuin autonomi för det tibetanska folket snarare än självständighet, och har detta i så fall framförts till den kinesiska regeringen?

3. Vad avser utrikesministern att göra för att stödja förstärkandet av dialogen mellan den kinesiska regeringen och Dalai lamas sändebud?

4. Hur avser utrikesministern att verka för tillsättandet av en speciell EU-representant för Tibet?

5. Hur avser utrikesministern att framföra till sin kinesiska motsvarighet att Sverige välkomnar Dalai lamas önskemål om att företa en pilgrimsfärd till Kina och ser det som en utmärkt möjlighet för båda parter att skapa en gynnsam förhandlingsatmosfär för framsteg i väsentliga frågor?