Unga vuxna på bostadsmarknaden

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 5 mars 2021

Interpellation: Unga vuxna på bostadsmarknaden

Interpellation 2020/21:466 av Dennis Dioukarev (SD)

Interpellation 2020/21:466 Unga vuxna på bostadsmarknaden

av Dennis Dioukarev (SD)

till Statsrådet Märta Stenevi (MP)

 

Bostadsbristen i kombination med höga priser på bostadsrätter i storstäderna har försatt unga vuxna som vill flytta hemifrån i en svår situation. Man saknar ofta den kontantinsats som krävs för ett inträde på bostadsmarknaden i våra mest snabbväxande och arbetsintensiva regioner, alternativt begränsas man av i vissa fall orimliga kreditrestriktioner. Samtidigt har hushållen i många fall bra kassaflöden och skulle därmed klara löpande boenderelaterade utgifter. Den primära tröskeln för gruppen unga vuxna är därför finansieringen av kontantinsatsen.

Mot denna bakgrund har regeringen tillsatt en utredning, Förslag för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden, för att se över hur man kan underlätta för förstagångsköpare att komma in på bostadsmarknaden samt inom ramen för uppdraget föreslå hur ett statligt startlån bör utformas för gruppen. Sverigedemokraterna har drivit förslaget om startlån i riksdagen under flera år, och vi ser därför positivt på tillsättandet av denna utredning men saknar ändå en viktig komponent.

Det statliga startlånet är en reform som är nära besläktad med det statligt finansierade bosparandet och kan kombineras ihop med detta för full effekt. Statligt finansierat bosparande innebär att unga vuxna, till exempel 18–35 år, ska kunna spara till en kontantinsats med särskilda skatteregler. Utformningen av sparformen kan liknas vid ett inverterat ränteavdrag, men i stället för återbäring på lånet får man tillbaka på sparandet.

På så sätt kan unga vuxna snabbare bygga upp en kontantinsats för ett första bostadsförvärv. Tre av fem norrmän i åldern 17–33 använder denna sparform, och liknande modeller finns också i Finland, Tyskland och Storbritannien.

Min fråga till statsrådet Märta Stenevi är därför följande:

 

Är regeringen beredd att ge utredningen ett tilläggsdirektiv med uppdraget, alternativt ge en ny utredning i uppdrag, att utreda hur ett statligt finansierat bosparande kan utformas?